Between a worker and an employer there is a relationship that builds on loyalty. This requirement of loyalty means that the worker should not do anything that could harm the employer. This could lead to limitations in the workers right to express themself. In todys society social media is a big part of peoples life. Within the public sector there is freedom of speech accordning to the Constitution of Sweden, this does not apply for the privat sector. For workers within the private sector there is the right to critisise as an incentive to the demand of loyalty. The purpose of the thesis is to review the right to critisise and its relationship with the demand of loyalty. The method for the thesis is legal dogmatic method. The result of the thesis is that the the right to critisise has four evaluation criterias, the critieras are that the employer has to bring the criticism internal, the purpose with the criticism, if the worker has a position of trust and if the worker has followed the reprimand they have been given by the employer. This shows that the worker can go public with criticism if the purpose is to highlight anomalys at the workplace, but first the criticism has to go through the employer. This means a limitation in a workers acting on social medias. By courtcases you can see a problem with the lack of knowledge about what a worker can write on social media. You can also see a problem for temporary employees who writes on social media about their work.

Sammanfattning Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft, vars krav om införande av rapporteringskanaler ska genomföras den 17 juli 2022. Den nya visselblåsarlagen ändrar förutsättningen för arbetstagarorganisationer, framför allt då skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation ersätts med skydd mot repressalier och hindrande åtgärder på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd.I uppsatsen undersöks hur den grundlagsskyddade yttrandefriheten relaterar till rätten att kritisera sin arbetsgivare. Vidare undersöks också hur denna kritikrätt förhåller sig till den lojalitetsplikt som anses föreligga genom anställningsförhållanden och till vilken gräns kritikrätten erhåller skydd mot repressalier.I uppsatsen genomförs sedan en analys av den nya visselblåsarlagen för att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter denna lag föreskriver vid rapportering av missförhållanden inom verksamheter för arbetstagarorganisationer, deras representanter och de rapporterande personer som de företräder.Som slutsats presenteras den roll som företrädare för fackföreningar bör inta gentemot rapporterande personer vid rapportering av missförhållanden.