Kroppsstorleken har varit ett flitigt studerat ämne hos flera djurgrupper och har bevisats vara en faktor med direkt påverkan på beteende, livslängd och reproduktiv framgång. Det finns dock få studier som undersöker storlekens direkta påverkan på spindlars reproduktiva framgång och de studier som finns fokuserar främst på hanar medan studier på honors storlek är få. Syftet med denna studie var att undersöka om kroppsstorleken på honor av vargspindlar (Lycosidae) innebar en direkt fördel på reproduktiv framgång och om storleken hos insamlade individer skiljde sig mellan två lokaler i Sverige. Honor från släktet lövvargspindlar (Pardosa lugubris) samlades in från två lokaler i närhet till urbana miljöer i Sverige under artens reproduktiva period i september varefter en mätning av prosoma på varje exemplar utfördes. Genom en logistisk regressionsanalys undersöktes om storleken hade ett samband med förekomsten av äggsäck eller ungar vid insamlingstillfället. Ytterligare jämfördes medelstorleken på spindlarna mellan de två lokalerna. Den logistiska analysen visade ingen signifikant skillnad mellan kroppsstorlek och förekomst av avkomma. Det fanns inte heller någon skillnad i storlek mellan studielokalerna. Det går inte att använda kroppsstorleken som enda faktor för att förklara den reproduktiva framgången hos lövvargspindlar vilket förmodas bero på att storleken i sig påverkas av flera utomstående faktorer som i slutändan spelar roll på den reproduktiva framgången hos lövvargspindlar. / Body size has been a frequently studied topic in several animal groups and has proven to be a factor directly impacting behavior, longevity, and reproductive success. However, studies that have explored the impact that body size has on spiders' reproductive success are few, and the studies that do exist on the subject are often focused on males, while studies on the size of females are rare. This study aimed to investigate whether the body size of female wolf spiders (Lycosidae) meant a direct advantage on reproductive success and whether the body size of collected specimens differed between two sites in Sweden. Females of the species Pardosa lugubris were collected from two sites close to urban areas in Sweden during the spiders' reproductive period in September after which the prosoma on each collected specimen was measured. Logistic regression analysis examined whether the size was related to the presence of egg sacs or spiderlings at the time of collection. The average size of the spiders between the two sites was also compared to see if the sizes between the sites differed from each other. The results showed no statistical significance between body size and the presence of egg sacs or spiderlings. Furthermore, the body sizes between the two collection sites in Västra Götaland and Värmland did not differ significantly. Body size has previously been shown to be an important factor in the reproductive success of spiders, but this study showed that size cannot be used as the sole factor in explaining reproductive success which was presumed to be because there are ultimately many factors that play an important part in the reproductive success of Pardosa lugubris.

Body size governs how temperature affects an organism. As temperature vary on different geographical scales, it mediates activity based on size. How does temperature distribute different sized individuals - and what reproductive fitness follow? This study involves the damselfly Enallagma exsulans and field studies at lake Fayetteville, United States. By measuring body length, temperature, copulatory status, and egg counts, I perform regression analysis to determine the fitness implications of varying temperature. Smaller individuals manage to stay active at higher temperatures, they mate at a higher rate, and they generate more eggs. My study contrasts previous research and highlights both the relevance and complexity of specificity when connecting temperature to fitness. / Kroppsstorlek styr hur temperatur påverkar en organism. Eftersom temperatur varierar på olika geografiska nivåer möjliggörs aktivitet baserat på storlek. Hur fördelar temperatur individer av olika storlekar – och vilka reproduktiva konsekvenser medför det? Den här studien involverar flicksländan Enallagma exsulans och fältarbete vid sjön Fayetteville, USA. Genom att mäta kroppslängd, temperatur, kopulationsstatus och antal ägg, utför jag regressionsanalys för att utröna fitness-implikationerna av varierande temperatur. Mindre individer förmår vara aktiva vid högre temperaturer, de parar sig till högre grad och de genererar fler ägg. Min studie står i kontrast till tidigare forskning och belyser både relevansen och komplexiteten i specificitet, när temperatur kopplas till fitness.

Bananflugan (Drosophila melanogaster) är vanlig i den genetiska forskningen då deras genom är känt sedan länge, vi vet även att det finns stora könskonflikter som driver på utvecklingen av skillnader mellan könen. Det finns goda bevis för att sexuella antagonistiska gener spelar en stor roll i utvecklingen av könsskillnader hos många olika organismer. Jag har tittat på om det finns en längdskillnad mellan hanar av A1 och A2 hos CG3598 då det tidigare har bekräftats att det finns en skillnad i fitness mellan dessa. Jag har även undersökt om det finns en skillnad i fitness mellan honor av samma grupper vilket inte är bevisat. För att se om det fanns en längdskillnad mellan hanar av A1 och A2 har deras thoraxlängd mäts med ett okulärmikroskop. Honornas fitness testades genom att de antingen konkurrerade inom sin genotyp eller med honor av en annan genotyp, därefter räknades avkommorna och grupperna jämfördes. Resultatet tyder på att det inte fanns någon signifikant längdskillnad mellan hanar av A1 och A2 men de var i genomsnitt 85,3% så stora som honorna. För honorna fanns det ingen skillnad i fitness mellan A1 och A2, oberoende av om de konkurrerat inom genotypen eller med en annan. När larverna konkurrerade inom genotypen fick A1 och A2 fler avkommor per hona än om larverna konkurrerade med en annan genotyp. Slutsatserna blir att vi fortfarande inte vet varför A2 hanar får fler avkommor än A1 men vi vet att honor av A1 och A2 inte verkar ha några skillnader i fitness. Det behövs mer forskning inom området och det är viktigt att man väljer rätt konkurrenter när man testar fitness. / Drosophila melanogaster is common in genetic research as their genome has been known for a long time, we also know that there are major gender conflicts that drive the development of differences between the sexes. There is good evidence that sexually antagonistic genes play a major role in the development of sex differences in many different organisms. I have studied if there is a length difference between males of A1 and A2 in CG3598 as it has previously been confirmed that there is a fitness difference between these. I have also investigate whether there is a fitness difference between females of the same groups, which has not been proven. To see if there was a length difference between males of A1 and A2, their thorax length was measured with an ocular microscope. The females fitness was tested by either competing within their genotype or with females of another genotype, then the offspring was counted and the groups compared. The results indicated no significant difference in length between males of A1 and A2 but they were on average 85.3% as large as the females. For the females, there was no difference in fitness between A1 and A2, regardless of whether they competed within the genotype or with another. When the larvae competed within the genotype, A1 and A2 produced more offspring per female than if the larvae competed with another genotype. The conclusions are that we still don’t know why A2 males produce more offspring than A1 but we do know that females of A1 and A2 do not appear to have any differences in fitness. More research is needed in the field and it is important to choose the right competitors when testing fitness.