<p>Kulturen har i dagens samhälle växt sig allt starkare och ett exempel på det är införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten på 1980-talet. Under de cirka tjugo år som gått sedan detta infördes har arrangemanget växt sig större och större från år till år. År 2014 är det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande städer: Umeå, Lund, Gävle och Kalmarregionen.</p><p>Problemformuleringen i uppsatsen är vad de kandiderande städerna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrån en strategisk marknadsplan och varumärkesbyggande åtgärder. Syftet som ställdes upp var: att skapa en förståelse för att sedan jämföra de svenska städer som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda på hur de ansvariga i respektive stad tänker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick från projektledarnas synvinkel och därmed togs ett projektledarperspektiv. Det jag har undersökt är hur dessa personer tänker och agerar i inledningsfasen utifrån en hermeneutisk kunskapssyn. Angreppssättet utgick från den gyllene medelvägen och det samlades in kvalitativa data från tre intervjuer med projektledarna från Umeå, Kalmarregionen och Gävle. Eftersom Lund inte ville ställa upp på en intervju har agerandet från deras satsning hämtats från sekundärkällor.</p><p>Den teoretiska referensramen har utgått från marknadsföring och varumärkesbyggande av platser tillsammans med en strategisk marknadsplan. Utöver detta har den också kompletterats med utvärderingar från tidigare kulturhuvudstäder. Framförallt varumärkesbyggande av platser är ett ämne som är relativt nytt vilket gjorde att jag såg möjligheter att tillföra nya aspekter till området. När sedan intervjuguiden utformades baserades den på ovanstående referensram.</p><p>De resultat som framkom var att det finns tydliga ambitioner och en början till utveckling hos samtliga städer när det gäller att använda sig av en strategisk marknadsplan och ett varumärkesbyggande. Detta är dock än så länge underutvecklat och det städerna arbetat med hittills är att arrangera och gå på möten, informationsträffar för att på så sätt skapa en större uppmärksamhet kring arrangemanget. Slutsatserna från uppsatsen var att de kandiderande städernas satsningar liknande varandra i det att man i inledningsfasen fokuserar mycket på att informera och arrangera möten av olika slag. Det finns tankar kring ett varumärkesbyggande och inom detta område har Umeå och Lund kommit längst, dock finns det fortfarande mycket kvar att utveckla. De kandiderande städerna agerar utifrån en strategisk marknadsplan tillsammans med varumärkesbyggandet där mest arbete har lagts ned inom delarna stöd och sökning efter en riktning.</p><p>Utifrån den sammanfattande teoretiska modellen har det också tagits fram en slutgiltig modell som visar på de tre områden som användes i störst utsträckning av de kandi-derande städerna, stöd (samarbeten med organisationer), sökning efter en riktning (utvecklandet av unika kulturella egenskaper) och planen (ansökan). Det framkom att alla dessa om-råden arbetas med samtidigt och att det inte finns någon specifik startpunkt där satsningen bör utgå ifrån. Utifrån vad respondenterna har sagt är det dock troligt att dessa områden kommer att utvecklas mer under de kommande åren innan avgörandet i början av 2010.</p>

Kulturen har i dagens samhälle växt sig allt starkare och ett exempel på det är införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten på 1980-talet. Under de cirka tjugo år som gått sedan detta infördes har arrangemanget växt sig större och större från år till år. År 2014 är det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande städer: Umeå, Lund, Gävle och Kalmarregionen. Problemformuleringen i uppsatsen är vad de kandiderande städerna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrån en strategisk marknadsplan och varumärkesbyggande åtgärder. Syftet som ställdes upp var: att skapa en förståelse för att sedan jämföra de svenska städer som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda på hur de ansvariga i respektive stad tänker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick från projektledarnas synvinkel och därmed togs ett projektledarperspektiv. Det jag har undersökt är hur dessa personer tänker och agerar i inledningsfasen utifrån en hermeneutisk kunskapssyn. Angreppssättet utgick från den gyllene medelvägen och det samlades in kvalitativa data från tre intervjuer med projektledarna från Umeå, Kalmarregionen och Gävle. Eftersom Lund inte ville ställa upp på en intervju har agerandet från deras satsning hämtats från sekundärkällor. Den teoretiska referensramen har utgått från marknadsföring och varumärkesbyggande av platser tillsammans med en strategisk marknadsplan. Utöver detta har den också kompletterats med utvärderingar från tidigare kulturhuvudstäder. Framförallt varumärkesbyggande av platser är ett ämne som är relativt nytt vilket gjorde att jag såg möjligheter att tillföra nya aspekter till området. När sedan intervjuguiden utformades baserades den på ovanstående referensram. De resultat som framkom var att det finns tydliga ambitioner och en början till utveckling hos samtliga städer när det gäller att använda sig av en strategisk marknadsplan och ett varumärkesbyggande. Detta är dock än så länge underutvecklat och det städerna arbetat med hittills är att arrangera och gå på möten, informationsträffar för att på så sätt skapa en större uppmärksamhet kring arrangemanget. Slutsatserna från uppsatsen var att de kandiderande städernas satsningar liknande varandra i det att man i inledningsfasen fokuserar mycket på att informera och arrangera möten av olika slag. Det finns tankar kring ett varumärkesbyggande och inom detta område har Umeå och Lund kommit längst, dock finns det fortfarande mycket kvar att utveckla. De kandiderande städerna agerar utifrån en strategisk marknadsplan tillsammans med varumärkesbyggandet där mest arbete har lagts ned inom delarna stöd och sökning efter en riktning. Utifrån den sammanfattande teoretiska modellen har det också tagits fram en slutgiltig modell som visar på de tre områden som användes i störst utsträckning av de kandi-derande städerna, stöd (samarbeten med organisationer), sökning efter en riktning (utvecklandet av unika kulturella egenskaper) och planen (ansökan). Det framkom att alla dessa om-råden arbetas med samtidigt och att det inte finns någon specifik startpunkt där satsningen bör utgå ifrån. Utifrån vad respondenterna har sagt är det dock troligt att dessa områden kommer att utvecklas mer under de kommande åren innan avgörandet i början av 2010.

Purpose/aim: The purpose of this thesis is to examine if, and in that case how, the municipality of Umeå worked strategically with its communication during 2014 when Umeå was chosen as ”European Capital of Culture”. The research is mainly focused on the outlines of their communication plan, main goals, what  communication strategies the municipality has chosen to and their choice of media channels. Material/method: Two methods are used for this research; qualitative interviews with four employees within the communication team during Umeå2014 and a text analysis of three formal documents which provide the framework of communication policies and media strategies during Umeå2014. Results: The results clearly indicate a well structured, strategic planning outlined in the formal documents. The four people intreviewed all had a good knowledge of the policies and strategies in the documents, they also described their work in accordance with these.

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Titel:</strong><strong> </strong>Försöken att övertala respektive konsten att övertyga.</p><p>- En retorisk argumentationsanalys av hur två landsortstidningar använder retoriken för att rikta sig till sina mottagare</p><p> </p><p><strong>Författare: </strong>Malin Björklund</p><p><strong>Handledare: </strong>Eva Ekstrand</p><p><strong>Examinator: </strong>Margareta Rönnberg</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Retorisk argumentationsanalys, retorik, Gefle Dagblad, Västerbottens-Kuriren, kulturhuvudstad 2014, opinion, övertala, övertyga, landsortstidning.</p><p> </p><p><strong>Problem: </strong>Retoriken kan användas på två olika sätt, både för att övertala och för att övertyga sina mottagare. Används en text för att övertala, får mottagaren själv inte skapa sig en egen uppfattning. I journalistiken kan retoriken många gånger övertala, även fast det inte alls var journalistens syfte med texten.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med den här undersökningen är att se hur Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder sig av retoriken för att nå ut till sina mottagare. Vilka argument och grepp används för att övertala och vilka används för att övertyga?</p><p> </p><p><strong>Frågeställning: </strong>Den övergripande frågeställningen är om Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertala eller övertyga sina mottagare?</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Retorisk argumentationsanalys<strong> </strong></p><p> </p><p><strong>Slutsatser: </strong>Den starkaste slutsatsen är att Gefle Dagblad använder retoriken för att övertala sina mottagare, medan Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertyga.</p><p> </p>

Abstract Titel: Försöken att övertala respektive konsten att övertyga. - En retorisk argumentationsanalys av hur två landsortstidningar använder retoriken för att rikta sig till sina mottagare   Författare: Malin Björklund Handledare: Eva Ekstrand Examinator: Margareta Rönnberg   Nyckelord: Retorisk argumentationsanalys, retorik, Gefle Dagblad, Västerbottens-Kuriren, kulturhuvudstad 2014, opinion, övertala, övertyga, landsortstidning.   Problem: Retoriken kan användas på två olika sätt, både för att övertala och för att övertyga sina mottagare. Används en text för att övertala, får mottagaren själv inte skapa sig en egen uppfattning. I journalistiken kan retoriken många gånger övertala, även fast det inte alls var journalistens syfte med texten. Syfte: Syftet med den här undersökningen är att se hur Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder sig av retoriken för att nå ut till sina mottagare. Vilka argument och grepp används för att övertala och vilka används för att övertyga?   Frågeställning: Den övergripande frågeställningen är om Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertala eller övertyga sina mottagare?   Metod: Retorisk argumentationsanalys   Slutsatser: Den starkaste slutsatsen är att Gefle Dagblad använder retoriken för att övertala sina mottagare, medan Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertyga.