Uppsatsen undersöker könsfördelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Gävle. Den utgår från teorier om att gatunamn vidmakthåller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt på historieskrivningen. För att undersöka om tidens mer jämställda samhälle påverkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbeståndet i två perioder med brytåret 2000 där den tidigare perioden jämförs med den senare när jämställdhets- medvetenheten förväntats ökat.Uppsala som under 2000-talet debatterat frågan uppvisar en ökad andel kvinnonamn på 30 procentenheter mot Gävles ökning på 16 procentenheter där man heller inte har några jämställdhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammanträdesprotokoll granskas i syfte att undersöka genusanknytande resonemang där fallet Fadimes plats belyser en äldre och uteslutande kulturvårdande politik som format namnbeståndet. En enkät- undersökning där 193 kommuner ingår visar att 67 kommuner jobbar efter stadgar vid namngivningen varav 5 kommuner rapporterar jämställdhetsstadgar. Resultatet tyder på att de inriktningsmål som visat sig effektiva i Uppsala nationellt sett är ovanliga.

Denna studie söker sammanfatta och analysera ett drygt sekels samlingsförvaltning och autenticitetsbruk av sekelskifteskonstnären Julius Kronbergs ateljé, som sedan 1922 funnits som museal miljö på friluftsmuseet Skansen i Stockholm. Problemet som utgör studiens fokus kretsar kring den bevarandeproblematik som uppstått då man i samma stund velat använda och bevara en autentisk miljö som i grund och botten har tämligen dåliga bevarandeförutsättningar. Studien har genomförts utifrån arkiv- och litteraturstudier samt en intervju, och inleds med en bakgrundshistorik följt av ett resultat som är uppdelat i fem delkapitel som alla motsvarar varsin tidsepok i förvaltningen av ateljén. De slutsatser som kan dras av resultatet visar på hur förvaltningen delvis har skiftat under seklet, att bevarandeproblematiken ofta har lösts genom att nedprioritera tillgängliggörandet av miljön, samt att miljöns materiella autenticitet genomgående har varit väldigt viktig. / This study aims to recap and analyze a century of collections management and authenticity use of artist Julius Kronbergs studio, that has been a part of Skansen open air museum in Stockholm since 1922. The problem for the study revolves around the desire to use and preserve an authentic environment that shows poor prerequisites in terms of preservation. The study has been carried out based on archive and litterature studies aswell as an interview, and is commenced with a historic context, followed by the result that is divided into five chapters based on different eras in the collections management of the studio. The conclusions shows how the management has varied some during the century, that the problem in preservation often was solved by down prioritizing the use of the museum environment, and that the studios material authenticity was very important throughout the century.