Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) är två specialistvårdsenheter i Sverige som båda ger vård till barn med autismspektrumtillstånd (AST). De nämnda vårdenheterna har skilda målgrupper och uppdrag vilket skulle kunna leda till varierande vårdkvalitet för barn med AST utifrån vårdenhet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med AST definierar och upplever vårdkvaliteten inom vårdenheterna BUP och HAB samt att synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan enheterna. Totalt 12 kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretiskt ramverk användes Donabedians modell för att mäta vårdkvalitet utifrån struktur, process och utfall. Föräldrarna i studien beskrev vårdens kvalitet utifrån Donabedians tre kvalitetsmått.  Studien identifierade tre viktiga processfaktorer av vikt för vårdkvalitet: Kontinuitet, bemötande och tillgänglighet. Föräldrarna beskrev stora brister inom de tre processkategorierna, som de upplevde bero på strukturella faktorer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Föräldrars egna förmågor upplevdes vara av stor vikt för den givna vårdens kvalitet. Skillnader i vårdkvalitet mellan BUP och HAB beskrevs gällande bemötande och tillgänglighet till insatser. Studiens resultat kan användas i förbättringsarbeten inom vården för barn med AST.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) är två specialistvårdsenheter i Sverige som båda ger vård till barn med autismspektrumtillstånd (AST). De nämnda vårdenheterna har skilda målgrupper och uppdrag vilket skulle kunna leda till varierande vårdkvalitet för barn med AST utifrån vårdenhet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn med AST definierar och upplever vårdkvaliteten inom vårdenheterna BUP och HAB samt att synliggöra eventuella likheter och skillnader mellan enheterna. Totalt 12 kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som teoretiskt ramverk användes Donabedians modell för att mäta vårdkvalitet utifrån struktur, process och utfall. Föräldrarna i studien beskrev vårdens kvalitet utifrån Donabedians tre kvalitetsmått. Studien identifierade tre viktiga processfaktorer av vikt för vårdkvalitet: Kontinuitet, bemötande och tillgänglighet. Föräldrarna beskrev stora brister inom de tre processkategorierna, som de upplevde bero på strukturella faktorer inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. Föräldrars egna förmågor upplevdes vara av stor vikt för den givna vårdens kvalitet. Skillnader i vårdkvalitet mellan BUP och HAB beskrevs gällande bemötande och tillgänglighet till insatser. Studiens resultat kan användas i förbättringsarbeten inom vården för barn med AST.

The interconnectedness of global supply chains, combined with disruptive events like the Covid-19 pandemic, has emphasized the significance of enhancing supply chain resilience (SCRes). Thus, this study aims to investigate how businesses employ SCRes recovery strategies to address extreme supply chain disruptions (SCD). To contribute empirical evidence on reactive SCRes strategies, qualitative methodology was employed, with a specific emphasis on the construction department at Northvolt. The construction industry serves as an apt context for assessing and offers valuable insights. Unstructured and semi-structured interviews were conducted with supply chain executives within the company to collect the data. The findings reveal specific challenges faced by the construction department at Northvolt in the face of global supply chain disruptions, shedding light on their responsive strategies. This study not only emphasizes the necessity of cultivating all SCRes capabilities but also contributes valuable empirical evidence to the field. The implications of these findings extend beyond Northvolt, providing actionable insights for businesses in the construction industry and offering recommendations for enhancing overall supply chain resilience. / Den ökande globala kopplingen mellan leverantörskedjor, tillsammans med störande händelser som Covid-19-pandemin, har understrukit betydelsen av att förbättra leverantörskedjors motståndskraft (SCRes). Denna studie syftar därför till att undersöka hur företag använder sig av SCRes-återhämtningsstrategier för att hantera extrema störningar i leverantörskedjan (SCD). För att bidra med empiriska bevis om reaktiva SCRes-strategier användes kvalitativ metodik, med särskild tonvikt på byggavdelningen på Northvolt. Byggbranschen fungerar som en lämplig kontext för bedömning och erbjuder värdefulla insikter. Ostrukturerade och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med företagets leverantörskedjechefer för att samla in data. Resultaten avslöjar specifika utmaningar som byggavdelningen på Northvolt står inför i ljuset av globala störningar i leverantörskedjan och belyser deras responsstrategier. Denna studie betonar inte bara nödvändigheten av att odla alla SCRes-förmågor utan bidrar också med värdefulla empiriska bevis till området. Resultatens implikationer sträcker sig bortom Northvolt och ger handlingsbara insikter för företag inom byggbranschen, samt erbjuder rekommendationer för att förbättra övergripande motståndskraft i leverantörskedjan.