Bakgrund: Alla människor har rätt till en trygg och hälsosam arbetsmiljö. Hälsan påverkas oundvikligen av olika faktorer i arbetsmiljön som verkar för eller emot hälsan. Att sträva efter att skapa hälsofrämjande arbetsplatser är därför en viktig del av den nationella och globala folkhälsopolitiken. Tidigare forskning, som främst är av kvantitativ karaktär, har visat att det finns frisk- såväl som riskfaktorer i sjuksköterskors arbetsmiljö. Det behövs dock fler kvalitativa studier som belyser sjuksköterskornas egna upplevelser av frisk-och riskfaktorer för att kunna identifiera förbättringsfaktorer i arbetsmiljön och utveckla det framtida hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av frisk-och riskfaktorer i sin arbetsmiljö, med fokus på förbättringsfaktorer. Metod: En kvalitativ studie har genomförts och en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes för att analysera data från de fem sjuksköterskor i Mellansverige, som intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier: ´Arbetstillfredsställelse`, med tillhörande tre subkategorier: Meningsfulla interaktioner, Ett öppet och jämlikt arbetsklimat, Socialt stöd. Vidare kategorin: ´Bemanning och resurser`, som innehöll följande subkategorier: Personalstyrkan och dess konsekvenser, Kompetensutveckling samt Fysisk miljö. Slutsats: En god och hållbar arbetsmiljö var av stor vikt för sjuksköterskornas hälsa och välbefinnande på arbetet. Vidare beskrevs det finnas en del riskfaktorer i arbetsmiljön som försämrade arbetsglädjen och sjuksköterskornas välbefinnande. Sammantaget framkom det av intervjuerna att det är viktigt att fortsätta arbeta för att stärka sjuksköterskornas arbetsmiljö, eftersom arbetsmiljön också påverkar vårdkvaliteten och patienternas välmående. Något som är av vikt för folkhälsan och en god hälsa på lika villkor. Nyckelord: Arbetsmiljö, Frisk- och riskfaktorer, Hälsofrämjande arbete, Kvalitativ vetenskaplig metod, Sjuksköterskor / Background: All humans have the right to safe and healthy work environments. Health is inevitably affected by different factors in the working environment that work for or against health. Striving to create health-promoting workplaces is therefore an important part of the national and global public health policy. Previous research, mainly of a quantitative nature, has shown that there are healthy as well as risk factors in nurses' work environment. More qualitative research is however needed which highlights nurses' own experiences of healthy and risk factors in the work environment, to be able to identify improvement opportunities in the work environment and develop the future health promotion work. Aim: The purpose of this study was to highlight nurses' experiences of healthy and risk factors in their work environment, with a focus on improvement factors. Method: A qualitative study was conducted and a qualitative content analysis with an inductive approach was used to analyse data from the five nurses in Central Sweden, who were interviewed using a semi-structured interview method. Results: From the analysis, two categories emerged: `Work satisfaction`, with associated three subcategories: Meaningful interactions, An open and equal working climate, Social support. Furthermore, the category: "Staffing and resources", which contained the following subcategories: Lack of personnel and its consequences, Skills development and Physical environment. Conclusion: A good and sustainable work environment was of great importance for the nurses' health and well-being at work. Furthermore, there were some risk factors in the working environment that worsened work satisfaction and the nurses' well-being. Overall, it was important to continue working to strengthen the nurses' work environment, as the working environment also affects the quality of care and the well-being of the patients. Something that is important for public health and good health on equal terms. Keyword: Health promotion work, Healthy- and risk factors, Nurses, Qualitative method, Working environment

Sammanfattning För att ge förutsättningar till optimal tillväxt och utveckling vårdas idag, tillsammans med andra behandlingar, prematura barnen på neonatalavdelningar hud mot hud. Vård hud mot hud av det prematura barnet sker oftast på mammas eller pappas bröst och forskning visar att detta är en gynnsam miljö för barnets utveckling och hälsa. Det har också en positiv inverkan på föräldrarnas anknytnings process. En otrygg anknytning kan leda till ohälsa längre fram i livet och det är därför viktigt ur ett folkhälsoperspektiv att det finns forskning som visar hur personalen ska gå till väga för att ge stöd och hjälp till föräldrar att vårda sitt barn hud mot hud. Syftet med denna undersökning var att ta reda personalens uppfattning och erfarenheter av att vårda barn hud mot hud. För att undersöka detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med barnsjuksköterskor och barnsköterskor på en neonatalavdelning på ett sjukhus i mellan Sverige. Materialet som intervjuerna gav analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: personalens syn på sin roll, barnperspektiv och föräldraperspektiv. Kategorierna resulterade i temat ”motstridiga känslor hos personalen”. Detta framkom genom att personalen i sin roll och med sin kunskap om hud mot hud även behöver förhålla sig till barnets behov och barnets rätt till bästa vård samt föräldrarnas behov och svårigheter. Sammanfattningsvis framkom att kunskap, kunskapsöverförande samt att ge föräldrar praktisk hjälp är viktiga för att öka antal timmar barnet vårdas hud mot hud.