Syftet med denna studie är att undersöka vilka stadsbyggnadsideal som har format Linköping under historiens gång samt att studera de ideal som präglar planering och utbyggnad av staden idag. Med hjälp av en litteraturgenomgång tas utgångspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som däri-från format våra städer. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsideal idag är i första hand hämtat från Linköpings kommuns egna hemsidor men det har också gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnämnd. För att få en bred bild av vilka ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer också tre specifika projekt studerats. De tre projekten är Övre Vasastaden som är ett centrumnära ombygg-nadsprojekt, Djurgården som är en nybyggnation mer perifert och närmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som är ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomässa 2016. Resultatet av litteraturgenomgången visar på att tre dominerande doktriner har präglat stadsbygg-nationen i Europa från 1800-talet till idag. Dessa tre är kvarterstaden, trädgårdsstaden och funk-tionalismen. Alla dessa har satt sina spår i Linköping under årens gång och spelar fortfarande en stor roll i hur utformningen av Linköping planeras. I undersökningen av de ideal som idag råder dyker dessa tre upp titt som tätt men med den nya aspekten hållbar utveckling som ledstjärna. Den kom-pakta staden som ofta förespråkas just för ett hållbart stadsbygge och har likheter med kvarter-staden är det stadsbyggnadsideal som tar störst plats i Linköpings olika översiktsplaner och områdes-program. Detta ideal som förespråkar en förtätning av staden återfinns i båda projekten Övre Vasa-staden och Djurgården samt att det tar stor plats i översiktsplanen för staden. Utöver en förtätning av staden planerar Linköping för en utbyggnad av kollektivtrafiken för att kunna bygga bort bilberoendet och på så vis uppnå en mer hållbar stad.

This study is aimed at the development of long-term sustainable and more dense cities. Where different theories and strategies are discussed, which can be further developed in future projects. Density is a way to plan and design with the intention of reducing the strain on our infrastructure. Through density, proximity is created, this contributes to shorter transport distances and safer roads. Density can be described in different ways, whereas the measurement instruments often used to measure density, reflect a picture far from reality. This makes the path to density often misleading and deprioritises important qualities such as greenery and social spaces. Our project “How Density Can Be Correct” is based on creating dense and long-term sustainable cities, with a focus on our well-being. To achieve this, we need greenery, light, and social interactions which are important building blocks for promoting good health. By implementing and enabling these qualities to take place, healthier lifestyles and greener cities can be created. Through the project, two courtyards in the city of Malmö have been continuously visited and analyzed, to understand practically which solutions do and do not work. The project then began with a background theory that, among other things, increasing the practice of dense building and its benefits. The same chapter also describes the importance of greenery and social spaces. This is followed by different chapters that explain how the complex is built. Within these chapters, the shape of the blocks, courtyards, apartments, businesses, passages, and green spaces are discussed. In the conclusion, everything we have taken from our studies is presented in a design proposal that aims to show a general model of how different strategies for greenery and social interactions can be implemented. Yet, the proposal also recognises other qualities that are desirable to create an attractive city.