<p>Mellan år 1845-1930 utvandrade ca 1,3 miljoner svenskar. Hallands län tillhörde de län som förlorade flest invånare till följd av emigrationen. Halmstad var länets enda industrialiserade ort, tillika länets residensstad.</p><p>Den svenska massemigrationen förknippas i hög grad med Nordamerika, men emigrationen från Halmstad gick även i stor omfattning till vårt grannland Danmark och, i någon mån till Tyskland.</p><p>Syftet med denna studie är att studera kvinnornas utrikes migration, med utgångspunkt i Halmstad, för att se vilka kvinnor som migrerade, vart de migrerade, i vilket sällskap de migrerade, och i vilken utsträckning de migrerade. Resultaten kompareras även med manlig utrikes migration. Materialet som används är till största del primärmaterial från Halmstads församlings in och utflyttningslängder.</p><p>Studier av Halmstads kyrkoböckers in- och utflyttningslängder har bland annat visat, att man i hög grad emigrerade till Danmark och Amerika, men inte till Tyskland, och att det främst var ensamstående unga kvinnor ur det sociala lägre skikten som migrerade. Komparationen med männens migration visade, att fler män än kvinnor remigrerade, medan de kvinnliga emigranterna var i majoritet. Skillnader mellan männens och kvinnornas destinationer och destinationsändringar över tid förekom, liksom deras delvis olika pull och push-faktorer.</p>

Mellan år 1845-1930 utvandrade ca 1,3 miljoner svenskar. Hallands län tillhörde de län som förlorade flest invånare till följd av emigrationen. Halmstad var länets enda industrialiserade ort, tillika länets residensstad. Den svenska massemigrationen förknippas i hög grad med Nordamerika, men emigrationen från Halmstad gick även i stor omfattning till vårt grannland Danmark och, i någon mån till Tyskland. Syftet med denna studie är att studera kvinnornas utrikes migration, med utgångspunkt i Halmstad, för att se vilka kvinnor som migrerade, vart de migrerade, i vilket sällskap de migrerade, och i vilken utsträckning de migrerade. Resultaten kompareras även med manlig utrikes migration. Materialet som används är till största del primärmaterial från Halmstads församlings in och utflyttningslängder. Studier av Halmstads kyrkoböckers in- och utflyttningslängder har bland annat visat, att man i hög grad emigrerade till Danmark och Amerika, men inte till Tyskland, och att det främst var ensamstående unga kvinnor ur det sociala lägre skikten som migrerade. Komparationen med männens migration visade, att fler män än kvinnor remigrerade, medan de kvinnliga emigranterna var i majoritet. Skillnader mellan männens och kvinnornas destinationer och destinationsändringar över tid förekom, liksom deras delvis olika pull och push-faktorer.

The purpose of this essay is to find out to what female migration from Sweden to Britain looked like in 1894, 1914, 1925, and 1940, and to what extent any changes seen were affected by the economy and political changes to women’s rights. In order to do this I have analysed statistics found in archive material, in addition to literature relating to migration into Britain, the economy, and women’s rights, in order to see if there is a correlation between changes in the statistics presented and changes in society. In doing this, I found that although there are immense changes to the rights of women between 1894 and 1940 in both Sweden and Britain, such as the right to vote, the right to equal work, and the right to equal pensions, migration patterns lean much further towards the economical changes than the political changes. The biggest of these economic factors in Britain was quite clearly the industrial revolution, which affected multiple sectors of work for every type of person. Meanwhile Sweden had a situation where there was an excess of women in the country, and 90% of those that worked were agricultural workers, leading to a large outlier of ‘pigor’ or female farmhands who emigrated in 1894. / Syftet med denna uppsatsen är att undersöka hur kvinnlig migration från Sverige till Storbritannien såg ut under år 1894, 1914, 1925 och 1940. Jag har även undersökt till vilken grad eventuella ändringar, av migrationen, påverkades av ekonomin och även de politiska förändringarna gällande kvinnliga rättigheter. För att uppnå syftet har jag analyserat statistik samlad från arkivmaterial. Detta tillsammans med litteratur kring migration till Storbritannien, ekonomin och kvinnliga rättigheter, för att kunna se ifall det finns en korrelation mellan skillnaderna i den presenterade statistiken och hur samhället ändrades. Genom att göra detta fann jag att fastän det finns stora skillnader i kvinnornas rättigheter mellan 1894 och 1940 i både Sverige och Storbritannien, som till exempel rösträtten, rätt till arbete och rätt till samma pension som män, så lutade ändringen i migrationen mycket mer åt i hur ekonomin ändrade sig än själva politiken. Den största ekonomiska faktorn i Storbritannien var den industriella revolutionen, vilket påverkade många olika arbetssektorer för alla i samhället. Under tiden detta pågick i Storbritannien fann Sverige sig i en situation där det fanns ett överflöd av kvinnor i landet, varav 90% arbetade inom jordbruket. En följd av situationen var den konstaterade utflyttningen av många pigor till Storbritannien år 1894.