No description available.

No description available.

No description available.

Detta arbete tar sin avstamp i starten av min lärarutbildning när jag skulle definiera slöjdbegreppet. Med detta i fokus har jag gjort en litteraturstudie där jag, med ett historiskt perspektiv, gjort en djupdykning i nuvarande läroplan, Lgr 11, samt den till hösten gällande Lgr 22. Frågor jag vill bidra med kunskap kring handlar om hur slöjdämnet har förändrats genom historien samt vilket lärande som möjliggjorts och begränsats.Den teoretiska ansatsen kommer ur läroplansteoretisk forskning. Utöver detta har jag ett teoretiskt spår som hämtas i den praktiska, den teoretiska och den tysta kunskapen och Carlgrens begrepp epistemisk kolonisering av den praktiska kunskapen.Som teoretisk grund har jag använt mig av Kajsa Borgs tidigare forskning och dess läroplaner från Lgr 62 till Lpo 94. Därutöver finns det inte mycket forskning kring just slöjdens och dess kursplaner, det blir en allmänt hållen teoretisk ansats med en praktisk-teoretisk vinkling. Roger Säljös och Ragnar Olssons tankar om den intellektuella kunskapen och användandet av praktiska och teoretiska artefakter fördjupar resonemanget kring delning och/eller samman-förande av det praktiska och det teoretiska.Metoden jag använder för att analysera min empiri är dels ordräkning där jag kvantifierar slöjdens kursplaner med förekommande verb och substantiv på samma sätt som Kajsa Borg. För den mer ingående analysen av kommentasmaterialen till kursplanerna i Lgr 11 och Lgr 22 har jag använt mig av kritisk lingvistisk innehållsanalys som metod.Vid analys av materialet har jag kommit fram till att läroplanerna har författats i en historisk och politisk kontext där samhällets politiska arena har färgat av sig. Slöjdämnets funktion har svängt från görande till kunnande till dokumenterande och till den kommande reflekterande läroplanen.

I denna studie belyses det dilemma som uppstår när pedagoger förväntas låta barn bearbetaerfarenheter och tankar i förskolan, samtidigt som förskolor sätter begränsningar på vadbarnens lek får innehålla. En variation i förskolans värld på hur man ser på våldsamma lekargör det svårt för pedagoger att veta hur de ska förhålla sig till dem.Syftet med denna studie är att ta reda på hur barnskötare och förskollärare förhållersig till lekar med våldsamma inslag i förskolan och öppna för reflektion kringkonsekvenserna av att förbjuda viss typ av lek. För att nå syftet har intervjuer av pedagogerverksamma i förskolan utförts. Resultatet av studien visar på att förhållningssättet kring, ochsynen på, barnens våldsamma lekar varierar från pedagog till pedagog. Resultatet visar ocksåatt vissa pedagoger inte helt står bakom de regler på sina arbetsplatser som begränsar barnenslek. Slutsatsen mynnar ut i att våldsamma lekar oftast stoppas då pedagoger känner en oro föratt framstå som inkompetenta i sin profession om de tillåter dem. Detta trots att pedagogernakan se positiva konsekvenser för barnens utveckling av våldsam lek. För att en förändring skavara möjlig i förskolan bör pedagogerna erbjudas utbildning inom fenomenet våldsam lek,dess positiva effekter, möjliga risker, med mera. Först då kan en förändring i förskolan skedär pedagogerna känner sig mer säkra på hur de ska förhålla sig till våldsam lek.

Word problems are something all students have to conquer to earn a passing grade. In this essay we examine the effect word problems have on students who speak a different first language than the language of instructions. The purpose of this study is to get a better understanding of why students with a different first language score lower on tests. A few different articles have been chosen to further study this topic. Some of these studies claim that word problems are more difficult for students with a different first language than the language of instructions. Other studies claim it does not affect their performance and the disparity of the results between students are due to socioeconomic factors. All of the articles do see a boost in performance when the teacher focuses more on language but not all of the scientists agree that it is due to a language barrier.

Digitala verktyg tar en alltmer betydande roll i svenska matematikklassrummet, och digitala matematikspel blir därför av ett intresse. Syftet med kunskapsöversikten är att kritiskt granska om huruvida digitala matematikspel kan främja kunskapsutvecklingen hos elever inom området aritmetik i årskurserna 4-6. Arbete utgår ifrån frågor om hur kunskapsutvecklingen inom aritmetik påverkas genom användande av digitala matematikspel samt betydelsen av den didaktiska utformningen. Ambitionen med denna text är att besvara frågeställningarna genom insamling av vetenskapligt underlag som sedan har summerats och analyserats. Genom sökandet av vetenskapliga artiklar har en avgränsning gjorts genom noga valda sökord, relevanta till syfte och frågeställningarna. Det resulterade till att nio artiklar valdes ut för att lägga grunden för kunskapsöversikten, vilket redovisas i resultatet. Resultatet visade på att digitala matematikspel kan främja kunskapsutveckling hos elever i större utsträckning än genom analoga metoder. Begränsningar i vilken typ av lärande som sker bör tas i åtanke, då användande av digitala matematikspel främst utvecklar procedurella kunskaper inom aritmetik. Viktiga faktorer vid den didaktiska utformningen är sammansättningen av elever och arbetsformen, samt att läraren bör stötta och vägleda eleverna för att uppnå en kunskapsutveckling. Slutsatsen som kan dras är att digitala matematikspel är en bra resurs för kunskapsutveckling om det används med hänsyn till framgångsrika didaktiska förhållningssätt.

This review takes its starting point in reading development and formative assessment. The purpose has been to investigate how the work regarding this interest can take form in practice. The question that we want to address is as follows: How does formative assessment impact reading development? The process consisted of researching existing articles on the area and finally resulted in eleven articles relevant for this review and its aim. After closer reading, certain patterns could be identified. These patterns were then divided into themes. Themes found in the articles were related to whether the used method was a digital tool or not. Other patterns identified were the focus of the study in the articles. Five articles had a focus on reading comprehension overall, while five articles had its focus on technical aspects of reading comprehension such as vocabulary, decoding or reading fluency. Conclusions that could be drawn from the results were connected to the identified patterns. Several authors referred to the complexity of assessing reading comprehension. One way to deal with this is to develop a method that acts as a concrete way of working with reading development and formative assessment, which all of the articles in the review except one consists of. The review also showed that the complexity in assessing reading comprehension could result in assessment where the focus lands on the more technical aspects of reading comprehension.

The aim of this research review is to investigate how digital games can contribute to effective language learning; what attitudes teachers have toward digital games in language teaching; and what attitudes pupils have towards digital games in language teaching. This was answered in a literature review on the subjects in question retrieved through searches of scientific articles in databases. The results of the research reviews show that digital games contribute to effective language learning because they help in the development of many competences and can easily be adapted to the needs and level of pupils. The results also showed that teachers feel uncertainties and negative attitudes towards the use of digital games, while many pupils have more positive attitudes towards applying digital games in teaching. The conclusion of the research review shows that the effectiveness of learning is affected by the attitudes of teachers and pupils towards the use of digital games in teaching.

Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka idrottslärares och naturpedagogers upplevelser, erfarenheter av och uppfattningar om hur friluftslivsundervisning kan påverka elevers inlärningav andraspråkssvenska. Närmare bestämt vill studien ta reda på hur dessa yrkesgrupper ser på friluftsliv som en plats för andraspråksinlärning, vilka erfarenheter de har i detta avseende samt vilka specifika aspekter av friluftlivsundervisning de anser vara särskilt gynnsamma för inlärning av andraspråk och hur dessa tillvaratas. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med två idrottslärare och två naturpedagoger. Materialet analyserades utifrån ett diskursanalytiskt angreppsätt där diskursteori användes både som metod för att systematiskt kunna tolka det insamlade materialet och som teori för att få syn på betydelsefulla mönster, likheter och skillnader i detta material. Resultaten visade att friluftslivsämnet betraktas som en unik plats för lärande som skiljer sig markant från den traditionella klassrumsundervisningen och att olika situationer, såsom naturmöten, gruppdiskussioner och praktiska friluftslivsaktiviteter kan påverka andraspråksinlärningen positivt, samtidigt som olika situationer under friluftsundervisningen, där eleven måste göra sig förstådd och verbalt uttrycka sig främjar andraspråksinlärningen. Slutsatsen är att friluftslivsundervisningen möjliggör för såväl upplevelsebaserat, situations- och verklighetsbaserat som erfarenhetsbaserat lärande, vilket visat sig gynnsamt för inlärning av andraspråk genom kroppsligt förankrad kognition. Studien indikerar också att friluftslivets prestigelösa karaktär river ner de traditionella klassrumshierarkierna och skapar därmed en mer avslappnad och inkluderande lärmiljö, vilket ger utrymme för ökad kommunikation och engagemang bland eleverna.