Målet med denna studie var att granska hur spridningen av den politiska ekonomins nydaningar bidrog till att göra hushållningsbegreppet till ett slagfält mellan olika uppfattningar om ekonomisk politik i Sverige under 1790-talet. Detta gjordes genom att granska hushållningsbegreppets mening i den mot Gustav IV Adolf politiskt oppositionella tidskriften Läsning i blandade ämnen, som argumenterade för att rikets hushållning behövde förändras med inspiration från den politiska ekonomins nydaningar. Hur tankar från den politiska ekonomin omformades och integrerades i en diskussion om hur riket skulle styras i Sverige synliggjordes genom att granska hushållningens polysemantik och temporalitet som en del i abstraheringen av hur samhällets sociala organiseringen skulle se ut och vad statens funktion skulle vara. Det framgick att hushållningsbegreppet hade två innebörder. Hushållning föreställdes vara en välståndsskapande praktik som motiverades med en förväntan på samhällets framtida förkovran, samt en ordningsskapande praktik som var förankrad i återskapandet av en naturlig ordning som menades ha varit grunden för samhällets bestånd sedan urminnes tider. Resultaten synliggjorde att hushållning blev ett politiskt begrepp vars innebörd den merkantilistiska traditionen och den då i Sverige nyligen ankomna politiska ekonomin stred om.