Med dagens växande miljöproblem har förutsättningarna på miljöanpassade varor och tjänster ändrats radikalt. Ett stort antal byggföretag har därför börjat samarbeta med olika organisationer för att bedöma material, leverantörer och tjänster ur miljösynpunkt [1].   Detta examensarbete har haft till syfte att ge en objektiv bild av hur den norska köparen reagerar på Svanen-märkta bostäder samt att ta fram effektiva förbättringsförslag rådande försäljning och marknadsföring av Svanen-märkta bostäder.     Observationer, intervjuer och litteraturstudier genomfördes för att samla information om NCC, Svanen samt deras gemensamma Svanen-märkta bostadsprojekt LonaParken. En enkätundersökning utfördes därefter för att få kunskap om vad bostadsmarknaden intresseras av. Med detta som underlag genomfördes analys med åtgärdsförslag för att öka försäljning av Svanen-märkta bostäder.   Analysen visade att intresset för miljöanpassande tjänster, hälsa samt energibesparing är stor på bostadsmarknaden. Dock har inte alla kännedom om Svanen-märkta bostäder. Genom god information via olika kommunikationskanaler till kunden, allmänheten samt medarbetarna på försäljningsavdelningen kan fastställa att Svanen-märkta bostäder står för ordet kvalitet, där grundpelarna är hälsa, låg energiförbrukning samt miljöanpassning. / With today's growing environmental problems, the conditions for environmentally friendly goods and services has changed radically. A large number of construction companies have begun to collaborate with various organizations to value materials, suppliers and services from an environmental perspective [1].   The purpose of this essay is to provide an objective picture of the norwegian housing market concerning the Swan-labeled residentials as well as to develop effective proposals for improving current sales and marketing. Observations, interviews, literature reviews were conducted to gather information about NCC, ecolabelling and the common Swan-labeled residential project LonaParken. A survey was then conducted to gain knowledge about what interasts the housing market. An analysis was conducted on this base, which resulted in different proposals to expand sales of Swan-labeled homes. The analysis of the housing market indicates that there is great interest of environment services, health and energy issues, however the awareness of Swan-labeled homes is less common. Through informing via various communication channels to customers, public and the sales department, one should emphasize that Swan-labeled residential stands for quality. Where health, low energi consumption and environment is the main focus area.

OMA’s Lightweight Machine to Machine (LwM2M) is an application protocol for device management in the Internet of Things (IoT) that has been recently published and widely adopted in a lot of projects. The protocol is designed to operate in sensor networks and machine-to-machine environments, where one of the main constraints is the energy consumption since the nodes are usually battery powered. Different strategies to achieve high energy efficiency in IoT networks have been developed, but there is no deep knowledge about the performance of LwM2M operating with them. Moreover, the specification of this protocol includes one strategy, called the Queue Mode, which could be more efficient than the usual ones because it has been specified for this particular protocol. This project aims to implement this Queue Mode at both sides of the communication, and then evaluate its performance by comparing it with TSCH, which is the standard MAC protocol used in IEEE 802.15.4 that defines a way of radio duty cycling. It has been proven to achieve a high energy efficiency, and that is the main reason why it is selected. The comparison is performed according to several metrics to have a comprehensive evaluation, and in different kind of scenarios, with different numbers of IoT devices and different parameters in the communication. The implementation was done inside the Contiki-NG OS for the client side, which is an operating systems designed for constrained devices. For the server side it has been carried out inside the Eclipse Leshan code, which is a LwM2M implementation in Java made by the Eclipse Foundation. As a result of the evaluation, it shown that both implementations operate correctly. This thesis contributes as a guideline for making decisions about which low power strategy is better to use depending on the IoT scenario and the type of application. It shows that for many use cases Queue Mode is a better option than TSCH because it achieves a higher energy efficiency and the rest of the metrics used in the evaluation have also improved values. TSCH has a better performance only in demanding scenarios or in cases where the communication is not produced at fixed time instants. The thesis was developed in cooperation with RISE SICS AB, Networked Embedded Systems Group. / OMA:s Lightweight Machine to Machine (LwM2M) är ett applikationsprotokoll för enhetshantering i Sakernas Internet (IoT) som nyligen har publicerats och börjat användas i många projekt. Protokollet är utformat för att fungera i sensornätverk och maskin-till-maskin miljöer, där en av de viktigaste begränsningarna är energiförbrukningen eftersom noderna vanligtvis är batteridrivna. Olika strategier för att uppnå hög energieffektivitet i sensornätverk har utvecklats, men det finns ingen djup kunskap om hur LwM2M fungerar med dem. Dessutom innehåller specifikationen av LwM2M en strategi kallad Queue Mode (köläge) som kan vara effektivare än de vanliga strategierna eftersom den har utvecklats direkt för det här protokollet.Detta examensarbete syftar till att implementera detta köläge på båda sidor av kommunikationen och sedan utvärdera prestandan genom att jämföra det med TSCH, vilket är ett MAC-protokoll specificerat i IEEE 802.15.4-standarden. Tidigare arbeten har visat att TSCH kan uppnå en låg energiförbrukning, vilket är den främsta anledningen till att detta protokoll väljs ut för att jämföra mot LwM2M:s köläge. Jämförelsen inkluderar flera olika typer av mätvärden och scenarier för att få en omfattande utvärdering, samt med flera olika antal sensor noder och parametrar.Implementationen gjordes för Contiki-NG OS på klientsidan, vilket är ett operativsystem för resursbegränsade IoT-enheter. På serversidan har implementationen gjorts för Eclipse Leshan, vilken är en LwM2M-implementation skriven i Java och publicerad av Eclipse Foundation. Som en följd av utvärderingen har det visat sig att båda implementationerna fungerar korrekt.Detta examensarbete bidrar med riktlinjer för att fatta beslut om vilken energibesparingsstrategi som är bättre att använda beroende på IoT-scenariot och typen av applikation. Utvärderingen visar hur Queue Mode i många användningsfall är ett bättre alternativ än TSCH eftersom det uppnår en högre energieffektivitet utan att de andra typerna av mätvärden påverkas av det. I vissa fall uppnås dessutom förbättrade resultat även i de andra typerna av mätvärden. TSCH har endast bättre prestanda i krävande scenarier eller i fall där kommunikationen inte genereras vid bestämda tillfällen.Examensarbetet har genomförts hos Networked Embedded Systems-gruppen på RISE SICS AB.

Given the current state of input/output (I/O) and storage devices in petascale systems, incremental solutions would be ineffective when implemented in exascale environments. According to the "The International Exascale Software Roadmap", by Dongarra, et al. existing I/O architectures are not sufficiently scalable, especially because current shared file systems have limitations when used in large-scale environments. These limitations are: Bandwidth does not scale economically to large-scale systems, I/O traffic on the high speed network can impact on and be influenced by other unrelated jobs, and I/O traffic on the storage server can impact on and be influenced by other unrelated jobs. Future applications on exascale computers will require I/O bandwidth proportional to their computational capabilities. To avoid these limitations C. Filippidis, C. Markou, and Y. Cotronis proposed the IKAROS framework. In this thesis project, the capabilities of the publicly available elastic-transfer (eT) module which was directly derived from the IKAROS, will be expanded. The eT uses Google’s Gmail service as an utility for efficient meta-data management. Gmail is based on the IMAP protocol, and the existing version of the eT framework implements the Internet Message Access Protocol (IMAP) client-server connection through the ‘‘Inbox’’ module from the Node Package Manager (NPM) of the Node.js programming language. This module was used as a proof of concept, but in a production environment this implementation undermines the system’s scalability and there is an inefficient allocation of the system’s resources when a large number of concurrent requests arrive at the eT′s meta-data server (MDS) at the same time. This thesis solves this problem by adopting an asynchronous non-blocking event driven approach to implement the IMAP client-server connection. This was done by integrating and modifying the ‘‘Imap’’ NPM module from the NPM repository to suit the eT framework. Additionally, since the JavaScript Object Notation (JSON) format has become one of the most widespread data-interchange formats, eT′s meta-data scheme is appropriately modified to make the system’s meta-data easily parsed as JSON objects. This feature creates a framework with wider compatibility and interoperability with external systems. The evaluation and operational behavior of the new module was tested through a set of data transfer experiments over a wide area network environment. These experiments were performed to ensure that the changes in the system’s architecture did not affected its performance. / Givet det nuvarande läget för input/output (I/O) och lagringsenheter för system i peta-skala, skulle inkrementella lösningar bli ineffektiva om de implementerades i exa-skalamiljöer. Enligt ”The International Exascale Software Roadmap”, av Dongarra et al., är nuvarande I/O-arkitekturer inte tillräckligt skalbara, särskilt eftersom nuvarande delade filsystem har begränsningar när de används i storskaliga miljöer. Dessa begränsningar är: Bandbredd skalar inte på ett ekonomiskt sätt i storskaliga system, I/O-trafik på höghastighetsnätverk kan ha påverkan på och blir påverkad av andra orelaterade jobb, och I/O-trafik på lagringsservern kan ha påverkan på och bli påverkad av andra orelaterade jobb. Framtida applikationer på exa-skaladatorer kommer kräva I/O-bandbredd proportionellt till deras beräkningskapacitet. För att undvika dessa begränsningar föreslog C. Filippidis, C. Markou och Y. Cotronis ramverket IKAROS. I detta examensarbete utökas funktionaliteten hos den publikt tillgängliga modulen elastic-transfer (eT) som framtagits utifrån IKAROS. Den befintliga versionen av eT-ramverket implementerar Internet Message Access Protocol (IMAP) klient-serverkommunikation genom modulen ”Inbox” från Node Package Manager (NPM) ur Node.js programmeringsspråk. Denna modul användes som ett koncepttest, men i en verklig miljö så underminerar denna implementation systemets skalbarhet när ett stort antal värdar ansluter till systemet. Varje klient begär individuellt information relaterad till systemets metadata från IMAP-servern, vilket leder till en ineffektiv allokering av systemets resurser när ett stort antal värdar är samtidigt anslutna till eT-ramverket. Denna uppsats löser problemet genom att använda ett asynkront, icke-blockerande och händelsedrivet tillvägagångssätt för att implementera en IMAP klient-serveranslutning. Detta görs genom att integrera och modifiera NPM:s ”Imap”-modul, tagen från NPM:s katalog, så att den passar eT-ramverket. Eftersom formatet JavaScript Object Notation (JSON) har blivit ett av de mest spridda formaten för datautbyte så modifieras även eT:s metadata-struktur för att göra systemets metadata enkelt att omvandla till JSON-objekt. Denna funktionalitet ger ett bredare kompatibilitet och interoperabilitet med externa system. Utvärdering och tester av den nya modulens operationella beteende utfördes genom en serie dataöverföringsexperiment i en wide area network-miljö. Dessa experiment genomfördes för att få bekräftat att förändringarna i systemets arkitektur inte påverkade dess prestanda.