• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 413
  • 25
  • Tagged with
  • 438
  • 236
  • 210
  • 162
  • 125
  • 84
  • 69
  • 44
  • 44
  • 42
  • 40
  • 38
  • 38
  • 36
  • 35
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Kartläggning och analys av driftstopp i sågverksindustrin / Survey and analysis of stoppage in the sawmill industry

Björkman, Ludwig January 2016 (has links)
Sågverksbranschen är kraftigt konkurrensutsatt och har under flera års tid dragits med lönsamhetsproblem. Syftet med studien är att analysera och kartlägga de bakomliggande orsakerna till ett par tidsomfattande driftstopp, samt lämna åtgärdsförslag på hur dessa förlustkällor kan begränsas. Studien visar att den bakomliggande orsaken till att mellanlagret vid sorteringen blir fullt är att bandningsstationen är en flaskhals i produktionen. Vidare visar studien att de bakomliggande orsakerna till omfattande omställningsarbete av hyveln är bristande tillgänglighet av verktyg, bristande arbetsinstruktioner samt defekter i utrustning.
12

Kapitalstruktur och lönsamhet : En studie av svensk elektronikindustri

Ahlberg, Gotrik, Pettersson, Albin, Ullah, Antor January 2016 (has links)
Bakgrund Forskning kring kapitalstrukturens betydelse för företagens lönsamhet är splittrad då olika studier visar på olika samband. Detta beror på att det är många andra faktorer utöver kapitalstrukturen som påverkar lönsamheten, likväl som det förekommer faktorer som påverkar kapitalstrukturen i sig. Dessa faktorer är i många fall dolda och manifesteras istället i resultatet, och dessa skiljer sig åt mellan branscher, länder och andra företagsspecifika särdrag. Svensk elektronikindustri är den del av svensk industri som uppvisat störst tillväxt de senaste två decennierna samtidigt som den utgör en viktig del av svenskt näringsliv. Det faktum att tidigare forskning är blandad i kombination med att det saknas studier som enbart fokuserar på denna bransch i detta land uppstod ett intresse av att fastställa förhållandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet för denna bransch. Kunskap om detta kan vara till hjälp för ägare och chefer i företag inom denna bransch när de ska fatta beslut som rör kapitalstruktur. Syfte Syftet med denna uppsats är att fastställa hur lönsamheten förhåller sig till kapitalstrukturen inom svensk elektronikindustri. Metod Uppsatsen använder sig av linjär regressionsanalys för att undersöka sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet. De beroende variablerna som använts i regressionsanalysen har varit två olika lönsamhetsmått: avkastning på totalt kapital, ROA, och avkastning på eget kapital, ROE. De oberoende variablerna har utgjorts av tre olika skuldsättningsmått: kortfristig, långfristig respektive total skuldsättning. Som kontrollvariabler har omsättning och balansomslutning använts.   Slutsats Empirin visar ett negativt förhållande mellan kortfristig, långfristig respektive total skuldsättning och lönsamhet när det mäts som ROA. När ROE används som lönsamhetsmått visade sig analysmodellen vara dåligt anpassad till att hantera datan, därmed gick det ej att dra några fullständiga slutsatser kring förhållandet mellan ROE och skuldsättning.
13

HUR BINDNINGSTIDER PÅVERKAR EKONOMISK LÖNSAMHET : En kvalitativ studie inom gymbranschen

Sjöblom, Joakim, Palmquist, Louise January 2016 (has links)
Konsumentbeteendet har förändrats till följd av Generation Y's framåtmarsch och en särskild faktor som påverkats är hur de föredrar att betala för sin konsumtion. Beteendet har förflyttats från ägande och inköp av produkter och tjänster, till att istället betala återkommande licensavgifter för att få tillgång till produkten i fråga. Detta fenomen går att se på allt från fordon till musik, där Generation Y nu väljer leasing och streaming istället för att äga bil eller CD-skiva.Detta nya sätt att konsumera innebär även att en konsument kan bryta sin relation med företaget och lämna tillbaka sin bil eller avbryta sin prenumeration. När detta konsumentbeteende standardiseras ökar kraven på friheten i relationen mellan kund och företag. Studier visar att generationen född mellan år 1980 och år 2000 är den första generationen som tar denna typ av konsumtion för givet och uppges vara kritiska mot oskäliga villkor som startavgifter och bindningstider.En kvalitativ studie av tre organisationer verksamma inom gymbranschen i Västra Götaland har genomförts för att utvärdera hur deras applicering av bindningstider påverkar lönsamhet. Resultatet visar att det strategiska resonemanget bakom användandet av bindningstider skiljer sig mellan organisationerna vilket också återspeglas i hur produkterna som erbjuds är utformade. Studien har visat delade resultat i hur bindningstider har påverkat lönsamheten.
14

Skillnader i lönsamhet : En studie av noterade och onoterade bolag

Lidman, André, Waldehag, Henning January 2009 (has links)
<p>I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare. Studier om finansiella skillnader mellan noterade och onoterade bolag har genomförts i länder som Frankrike, Italien samt på bolag i flera Europeiska länder. Dessa studier har gett gemensamma resultat vad gällande skillnader i tillväxt samt finansiell struktur mellan de onoterade och noterade bolagen, de noterade växer snabbare och har en lägre skuldsättningsgrad.  När det gäller olika typer av lönsamhetsmått har resultaten varierat. Vissa har visat att de onoterade har högre avkastning på eget kapital medan andra studier har visat på det motsatta. Vi har inte hittat några studier som är gjorda på svenska företag därför är det intressant för oss att undersöka detta.</p><p>Den frågeställning som vi utgått ifrån är ”<em>Är börsnoterade bolag mer lönsamma än motsvarande onoterade bolag?”.</em> Syftet med uppsatsen är studera om det finns finansiella skillnader mellan Svenska börsnoterade företag på OMX Small Cap och icke börsnoterade företag, som är jämnstora och verkar inom samma bransch. Syftet är vidare att studera skillnaderna utifrån en investerares perspektiv och använda finansiella mått som mäter lönsamhet, tillväxt samt finansiell struktur.</p><p>Vi har haft en positivistisk kunskapssyn och främst ett deduktivt angreppssätt. Vi kommer att göra en kvantitativ statistisk undersökning. Vi har använt oss av icke parametiska tester samt t-tester för att undersöka våra data. För att analysera vår undersökning har vi från tidigare forskning satt upp hypoteser som vi sedan har testat med olika typer av nyckeltal. De nyckeltalen som vi använt oss av är räntabilitet på eget kapital (Re), Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss), Skuldsättningsgrad (S/E), soliditet samt tillväxt i Tillgångar, omsättning samt antalet anställda. Vi har valt att använda oss av 25 matchande par. All data har vi inhämtat från företagens årsredovisningar. Vi har beräknat alla nyckeltalen för åren 2004-2007 för att få med variationer över tid.</p><p>Faktorer som kan komma att påverka utfallet av denna undersökning är skillnader i redovisningsregler samt skillnader i bolagsstyrning mellan de noterade och onoterade bolagen. De resultat vi funnit är att det finns tendenser till att de onoterade bolagen har en högre Räntabilitet på eget kapital samt på sysselsatt kapital. Detta är dock inget som kan fastställas med en statistisk säkerhet. När det gäller den finansiella strukturen som innefattar skuldsättningsgraden samt soliditeten finns signifikanta skillnader mellan grupperna på soliditeten men inte för skuldsättningsgraden, där fanns bara tendenser som pekar på att de onoterade har en högre skuldsättningsgrad. För tillväxtmåtten finns signifikanta skillnader mellan grupperna när det kommer till tillväxt i tillgångar samt omsättning. De noterade växer snabbare på dessa områden. Vad gällande tillväxt i antalet anställda finns tendenser till att de onoterade bolagen växer snabbare men det är inget som kan statistiskt säkerställas.</p>
15

Friskvård - en lönsam satsning : En studie av FRAM-kursen

Gustafsson, Yvonne, Backström, Elin January 2007 (has links)
<p>Arbetsmiljön och sättet vi arbetar på har kommit att förändras drastiskt med ökade sjukskrivningar och arbetsskador som följd. Produktiviteten hos en anställd är beroende av hur han eller hon mår fysiskt och psykiskt. För att råda bot på dessa allvarliga problem satsar de flesta företag på någon typ av friskvård. </p><p>Den här uppsatsen handlar om en kurs som ges av Solstahälsan AB och som heter FRAM-kurs. FRAM står för att förebygga, rehabilitera, aktivera och målstyra. Kursen är en bred kurs som berör det mesta som har med friskvård att göra. I den här uppsatsen har vi valt att undersöka en grupp städerskor som arbetar på teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstad kommun och deras upplevelser av kursen. Syftet är att ta reda på om deras hälsa på något vis har förbättrats efter att de gått kursen och hur länge förändringen i så fall höll i sig. Vi vill även veta om deras motionsvanor och fysiska eller psykiska problem har förändrats. Är det lönsamt för kommunen att skicka sina anställda på FRAM-kursen? </p><p>För att få svar på våra frågor gjorde vi tre intervjuer och skickade även ut enkäter till alla städerskor som gått kursen. Vår svarsprocent på enkäterna låg på över 80 %. Intervjuerna gjordes i början av arbetet och vi använde dem som grund för den kvantitativa undersökning vi senare gjorde i form av enkäter. </p><p>I resultatanalysen redovisas de svar vi fått på våra enkäter, och det visar sig att det är de personer som gått kursen för mer än 3 år sedan, som har förändrat sin hälsa mest. Bland dem så var det över 50 % som numera motionerar mer än vad de gjorde innan kursen. Det visade sig även att många av dem som gått kursen tyckte att en av de bästa sakerna var att de fick uppmärksamhet från sina chefer. Att de fick ny kunskap om hälsa kom betydligt lägre ner på den listan. Sammanfattningsvis var FRAM-kursen mycket uppskattad av deltagarna, och de flesta var intresserade av att i framtiden gå fler kurser hos Solstahälsan AB. </p>
16

Långsiktiga incitamentsprogram : Ökar de företagens lönsamhet?

Propst, Andreas, Gerde, Andreas January 2009 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är dels att undersöka huruvida långsiktiga incitamentsprogram är lönsamma eller inte, och dels att ge förslag på hur långsiktiga bonussystemen bör vara utformade.</p><p>Teoriavsnittet tar upp agentteorin där agentens och principalens roller beskrivs samt hur dessa aktörer effektivast kan samarbeta. Vidare fördjupas diskussionen kring hur företag enklast kan</p><p>utforma incitamentsprogram för att kunna kringgå vanliga fallgropar. Avsnittet fortsätter sedan med att identifiera problem gällande programmens effekter på företagets långsiktiga utveckling. Slutligen diskuteras de olika räntabilitetsmåtten och alternativ till dessa som agerar måttstock vid bedömning av incitamentsprogram.</p><p>Undersökningen är utförd genom en kvantitativ studie baserad på sekundärdata under sex år. Urvalet består av 20 företag inom industribranschen där tio uttryckligen har incitamentsprogram och tio som inte har incitamentsprogram. Data har hämtats via årsredovisningar som ligger som grund för mätningar av samband genom statistiska hypotestest.</p><p>Resultaten från hypotestesten visar att det inte finns något samband mellan incitamentsprogram och högre avkastning/omsättningshastighet. Hypotestest har utförts för varje år samt ett test för en sammanslagning av alla åren. Utifrån resultaten från hypotestesten fastslogs att inget samband föreligger och utifrån detta har en modell kallad ”LTIP-triangeln” konstruerats som ett hjälpmedel till att fastställa vad som bör beaktas vid utformning av ett långsiktigt incitamentsprogram. Modellen tar upp aspekter som vad som bör mätas, hur belöningen ska se ut samt vad företagets chef de facto kan åstadkomma.</p>
17

Långsiktiga incitamentsprogram : Ökar de företagens lönsamhet?

Propst, Andreas, Gerde, Andreas January 2009 (has links)
Syftet med uppsatsen är dels att undersöka huruvida långsiktiga incitamentsprogram är lönsamma eller inte, och dels att ge förslag på hur långsiktiga bonussystemen bör vara utformade. Teoriavsnittet tar upp agentteorin där agentens och principalens roller beskrivs samt hur dessa aktörer effektivast kan samarbeta. Vidare fördjupas diskussionen kring hur företag enklast kan utforma incitamentsprogram för att kunna kringgå vanliga fallgropar. Avsnittet fortsätter sedan med att identifiera problem gällande programmens effekter på företagets långsiktiga utveckling. Slutligen diskuteras de olika räntabilitetsmåtten och alternativ till dessa som agerar måttstock vid bedömning av incitamentsprogram. Undersökningen är utförd genom en kvantitativ studie baserad på sekundärdata under sex år. Urvalet består av 20 företag inom industribranschen där tio uttryckligen har incitamentsprogram och tio som inte har incitamentsprogram. Data har hämtats via årsredovisningar som ligger som grund för mätningar av samband genom statistiska hypotestest. Resultaten från hypotestesten visar att det inte finns något samband mellan incitamentsprogram och högre avkastning/omsättningshastighet. Hypotestest har utförts för varje år samt ett test för en sammanslagning av alla åren. Utifrån resultaten från hypotestesten fastslogs att inget samband föreligger och utifrån detta har en modell kallad ”LTIP-triangeln” konstruerats som ett hjälpmedel till att fastställa vad som bör beaktas vid utformning av ett långsiktigt incitamentsprogram. Modellen tar upp aspekter som vad som bör mätas, hur belöningen ska se ut samt vad företagets chef de facto kan åstadkomma.
18

Friskvård - en lönsam satsning : En studie av FRAM-kursen

Gustafsson, Yvonne, Backström, Elin January 2007 (has links)
Arbetsmiljön och sättet vi arbetar på har kommit att förändras drastiskt med ökade sjukskrivningar och arbetsskador som följd. Produktiviteten hos en anställd är beroende av hur han eller hon mår fysiskt och psykiskt. För att råda bot på dessa allvarliga problem satsar de flesta företag på någon typ av friskvård. Den här uppsatsen handlar om en kurs som ges av Solstahälsan AB och som heter FRAM-kurs. FRAM står för att förebygga, rehabilitera, aktivera och målstyra. Kursen är en bred kurs som berör det mesta som har med friskvård att göra. I den här uppsatsen har vi valt att undersöka en grupp städerskor som arbetar på teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstad kommun och deras upplevelser av kursen. Syftet är att ta reda på om deras hälsa på något vis har förbättrats efter att de gått kursen och hur länge förändringen i så fall höll i sig. Vi vill även veta om deras motionsvanor och fysiska eller psykiska problem har förändrats. Är det lönsamt för kommunen att skicka sina anställda på FRAM-kursen? För att få svar på våra frågor gjorde vi tre intervjuer och skickade även ut enkäter till alla städerskor som gått kursen. Vår svarsprocent på enkäterna låg på över 80 %. Intervjuerna gjordes i början av arbetet och vi använde dem som grund för den kvantitativa undersökning vi senare gjorde i form av enkäter. I resultatanalysen redovisas de svar vi fått på våra enkäter, och det visar sig att det är de personer som gått kursen för mer än 3 år sedan, som har förändrat sin hälsa mest. Bland dem så var det över 50 % som numera motionerar mer än vad de gjorde innan kursen. Det visade sig även att många av dem som gått kursen tyckte att en av de bästa sakerna var att de fick uppmärksamhet från sina chefer. Att de fick ny kunskap om hälsa kom betydligt lägre ner på den listan. Sammanfattningsvis var FRAM-kursen mycket uppskattad av deltagarna, och de flesta var intresserade av att i framtiden gå fler kurser hos Solstahälsan AB.
19

Skillnader i lönsamhet : En studie av noterade och onoterade bolag

Lidman, André, Waldehag, Henning January 2009 (has links)
I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare. Studier om finansiella skillnader mellan noterade och onoterade bolag har genomförts i länder som Frankrike, Italien samt på bolag i flera Europeiska länder. Dessa studier har gett gemensamma resultat vad gällande skillnader i tillväxt samt finansiell struktur mellan de onoterade och noterade bolagen, de noterade växer snabbare och har en lägre skuldsättningsgrad.  När det gäller olika typer av lönsamhetsmått har resultaten varierat. Vissa har visat att de onoterade har högre avkastning på eget kapital medan andra studier har visat på det motsatta. Vi har inte hittat några studier som är gjorda på svenska företag därför är det intressant för oss att undersöka detta. Den frågeställning som vi utgått ifrån är ”Är börsnoterade bolag mer lönsamma än motsvarande onoterade bolag?”. Syftet med uppsatsen är studera om det finns finansiella skillnader mellan Svenska börsnoterade företag på OMX Small Cap och icke börsnoterade företag, som är jämnstora och verkar inom samma bransch. Syftet är vidare att studera skillnaderna utifrån en investerares perspektiv och använda finansiella mått som mäter lönsamhet, tillväxt samt finansiell struktur. Vi har haft en positivistisk kunskapssyn och främst ett deduktivt angreppssätt. Vi kommer att göra en kvantitativ statistisk undersökning. Vi har använt oss av icke parametiska tester samt t-tester för att undersöka våra data. För att analysera vår undersökning har vi från tidigare forskning satt upp hypoteser som vi sedan har testat med olika typer av nyckeltal. De nyckeltalen som vi använt oss av är räntabilitet på eget kapital (Re), Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss), Skuldsättningsgrad (S/E), soliditet samt tillväxt i Tillgångar, omsättning samt antalet anställda. Vi har valt att använda oss av 25 matchande par. All data har vi inhämtat från företagens årsredovisningar. Vi har beräknat alla nyckeltalen för åren 2004-2007 för att få med variationer över tid. Faktorer som kan komma att påverka utfallet av denna undersökning är skillnader i redovisningsregler samt skillnader i bolagsstyrning mellan de noterade och onoterade bolagen. De resultat vi funnit är att det finns tendenser till att de onoterade bolagen har en högre Räntabilitet på eget kapital samt på sysselsatt kapital. Detta är dock inget som kan fastställas med en statistisk säkerhet. När det gäller den finansiella strukturen som innefattar skuldsättningsgraden samt soliditeten finns signifikanta skillnader mellan grupperna på soliditeten men inte för skuldsättningsgraden, där fanns bara tendenser som pekar på att de onoterade har en högre skuldsättningsgrad. För tillväxtmåtten finns signifikanta skillnader mellan grupperna när det kommer till tillväxt i tillgångar samt omsättning. De noterade växer snabbare på dessa områden. Vad gällande tillväxt i antalet anställda finns tendenser till att de onoterade bolagen växer snabbare men det är inget som kan statistiskt säkerställas.
20

Vinst med grönt samvete : En fallstudie av hur Vattenfall har utvecklat sitt CSR-arbete under det senaste decenniet

Boberg, Henrik, Reyes Campodonico, Mariella January 2011 (has links)
Företag har idag en stor press från olika intressenter i samhället på att vara både vinstdrivande och ta socialt och miljömässigt ansvar. Elbolag är speciellt påverkade då de opererar i en bransch där miljöfrågor har ett stort utrymme. Det är således intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen på den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat på de ökade påtryckningarna från intressenter över tid. På vilket sätt kan vi se en förändring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete från och med det att de började hållbarhetsredovisa år 2001 fram till idag? För att besvara vår frågeställning har vi utfört en fallstudie där vi analyserat Vattenfalls samtliga hållbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor på Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager. Vi kunde se en förändring i Vattenfalls strategi samt hur de presenterar sitt CSR-arbete i deras hållbarhetsredovisningar under den tidsperiod vi undersökt. Koncernen har idag alltmer fokus på att utveckla sin kärnverksamhet till att bli mer miljövänlig och har satt tydliga mål. De har också utvecklat en kontinuerlig intressentdialog för att kunna följa upp kraven som intressenter ställer på dem. Deras nya strategi som presenterades år 2010 tyder på att Vattenfall i all större utsträckning försöker att kombinera sitt CSR-arbete med att vara vinstdrivande.

Page generated in 0.0263 seconds