The method of using stimulated reductive dechlorination when remediating sites contaminated with chlorinated solvents is not unusual, but not many studies have been done on the overall process outside of a controlled environment. In order to investigate the process, principal component analysis (PCA) and partial least square (PLS) regression was used to identify the most important parameters for the degradation of the chlorinated solvents. The most important parameter for all chlorinated compounds turned out to be oxygen, with levels of degradation products increasing with decreasing levels of dissolved oxygen. Dissolved oxygen was deemed the most important variable to measure during a control program on the site. The degradation dynamics of the process were investigated to examine the behaviour of the chlorinated solvents and their degradation products. The degradation products of the main contaminant TCE were found in all observation points, which indicates an ongoing reductive dechlorination all over the site. A large amount of the mother product, TCE, was found in two observation points, which were believed to be situated close to the sources of the TCE contamination. Over the observation period of 2,5 years the levels of TCE in the source areas decreased significantly to below the remediation goal. However, the levels of TCE increased in another observation point further downstream, with concentrations still increasing at the end of this study. The levels in this point were lower than those measured initially in the source area, but still much higher than the accepted values. Possible reasons for this appearance of TCE could be an isolated sheet of contaminants being pushed into the observation point from a nearby location or transport of the contaminants from the source area in units of higher conductivity such as sand lenses or fractures in the clayey soil. / Att använda stimulerad reduktiv deklorering som metod för att sanera fastigheter förorenade med klorerade lösningsmedel är inte ovanligt, men få studier har undersökt det övergripande saneringsförloppet utanför de kontrollerade förhållanden i en labbmiljö. För att undersöka nedbrytningsprocessen användes principalkomponentsanalys (PCA) och partial least square (PLS) regression i syfte att identifiera de parametrar som hade störst påverkan på nedbrytningen av de klorerade föroreningarna. Den enskilt viktigaste parametern visade sig vara halten löst syre i grundvattnet, då halterna av nedbrytningsprodukter ökade med minskande syrehalt. Därför ses syre som den viktigaste parametern för att följa förloppet och är den parameter som bör mätas i kontrollprogram över nedbrytningsprocessen.   Nedbrytningsdynamiken analyserades under en observationsperiod på 2,5 år för att studera hur de klorerade föroreningarna betedde sig under nedbrytningsförloppet. Nedbrytningsprodukter hittades i provtagningspunkter över hela fastigheten vilket visar på en pågående reduktiv deklorering. En stor mängd av moderprodukten TCE hittades i två punkter som bedömdes vara källor till TCE-spridningen. Under observationsperioden sjönk halterna av TCE i dessa två punkter till under gränsen för åtgärdsmålet, dock ökade koncentrationen av TCE i en annan provpunkt längre nedströms källområdet. Halterna i provpunkten var inte lika höga som de initiala halterna i källområdet, men de var långt högre än det fastställda åtgärdsmålen och ökade fortfarande när undersökningen avslutades. Möjliga förklaringar till varför halterna ökade i denna provpunkt är att ett sjok av TCE från omkringliggande sediment har transporterats till provpunkten, eller att en föroreningstransport har skett från källområdet via områden med högre konduktivitet i till exempel sandlinser eller sprickor.

Detta examensarbete syftade till att undersöka om lera kan förhindra en spridning av klorerade lösningsmedel ned till grundvattnet samt vid vilka hydrogeologiska förhållanden som lera har störst potential att vara tätande. Det övergripande målet med arbetet var dock att bidra till att tydliggöra definitionen av och förbättra kunskapsläget om tätande jordlager på Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Sju förorenade områden där klorerade lösningsmedel påvisats i jord och/eller grundvatten valdes ut till en jämförande fallstudie. Samtliga områden var belägna inom 750 m från något av SGUs lokalkarterade grundvattenmagasin och lera överlagrade helt eller delvis grundvattenmagasinet på platsen. Resultatdata i form av jord- och grundvattenprov från tidigare undersökningar av områdena lagrades in i databaser på SGU. Spridningen av klorerade lösningsmedel på varje område analyserades sedan genom att titta på var i området olika koncentrationer uppmätts och hur koncentrationerna förändrats med djupet. Spridningen jämfördes även med lerförekomsten på varje område både med avseende på lermäktighet och på placeringen av leran i området. Områdena jämfördes sedan med varandra för att se om det fanns ett samband mellan lerförekomst och spridningsbild samt för att tydliggöra hur förhållandena på platsen bör se ut för att ett lerlager ska vara tätande. Resultaten stämmer väl överens med de tidigare studier som visat att lera kan ha en uppbromsande effekt vid spridningen av klorerade lösningsmedel. Däremot kan lera inte sägas vara tätande utan att tidsaspekten tas med i definitionen. Även storleken på utsläppet har betydelse för hur länge ett lerlager kan hålla tillbaka spridningen. Studien tyder också på att så kallade svallsediment kan öka jordlagrens potential att vara tätande genom att bromsa upp och sedan avleda den vertikala spridningen av klorerade lösningsmedel samt att lera har en större potential att vara tätande ifall lerlagret är beläget några meter ned i jorden och leran är vattenmättad. Det är däremot svårt att dra några slutsatser kring vilken mäktighet ett lerlager måste ha för att vara tätande. Endast i ett av de utvalda områdena hade det undre grundvattnet skyddats mot spridningen av klorerade lösningsmedel förmodligen tack vare en kombination av ett mycket mäktigt lerlager, ett övre grundvattenmagasin i svallsedimentet och en uppåtgående strömning av grundvatten från det nedre till det övre grundvattenmagasinet. Slutligen visar examensarbetet att i områden med punktutsläpp av klorerade lösningsmedel har de lokala förutsättningarna för stor påverkan för att en viss lermäktighet ska kunna sägas vara tätande och försiktighet bör tas vid användning av begreppet tätande jordlager i generella sammanhang.

Inom medicin och kärnkraft ställs höga krav på olika komponenters renhetsgrad. Vid tillverkning av precisionskomponenter inom medicin och kärnkraftsteknik så används skärvätska för att kyla och smörja godset. Skärvätskan behöver tvättas bort innan komponenterna skickas till kunderna. För att kunna tvätta bort skärvätskan används en speciell tvättutrustning. Idag saknas en metod för att kunna påvisa att den speciella tvättutrustningen på ett tillförlitligt sätt uppnår gällande krav och standarder på renhet som ställs av branscherna, på komponenterna. Genom att verifiera tvättutrustningen mot en specifik kravbild, godkänns tvättutrustningens duglighet och således frisläpps utrustningen för produktion. Målet med studien är att ta fram ett underlag för att kunna verifiera en speciell tvättutrustning. Målet uppnås genom att undersöka vilka faktorer som påverkar renhetsgraden i tvättprocessen och utveckla metoder för att säkerställa att dessa faktorer beaktas. Några av metoderna som används i arbetet är Plan-Do-Study-Act (PDSA), Acceptanskontroll enligt attributsmetoden, intervju och observation. Resultatet av provgruppsmätningarna från laboratoriet, visar att komponenternas renhetsgrad ligger inom Willos kravställning på restkontamination av olja≤10 μg/cm^2 då komponenterna tvättats med tvättprogram två. Efter att provgupperna genomgått acceptanskontrollen står det klart att provgrupperna accepteras med en sannolikhet på 95,6% och att tvättprocessen är stabil. I studien har gamla och antagna mätvärdena använts eftersom det tar lång tid att ta laboratorieprover och tiden som examensarbetet pågår är begränsad. Med de gamla och antagna mätvärdena skulle den speciella tvättutrustningen kunna verifieras mot Willos kravställning, för att möta branschernas krav på renhetsgrad. Genom verifieringen kan man på så vis påvisa att tvättutrustningen levererar stabilt tvättresultat över tid. / In medical and nuclear power applications, high demands are placed on the level of cleanliness of various components. When precision components in medicine and nuclear power technology are manufactured, cutting fluid is used to cool and lubricate the raw stock. The cutting fluid needs to be washed away before the components are sent to customers. To be able to wash away the cutting fluid, special washing equipment is used. Today, there is no method to demonstrate that the special washing equipment reliably meets current requirements and standards for cleanliness set by the industries on the components. By verifying the washing equipment against specific requirements, the capability of the washing equipment is approved, and thus, the equipment is released for production. The study aims to produce a basis for verifying special washing equipment. The goal is achieved by examining which factors affect the level of cleanliness in the washing process and developing methods to ensure that these factors are taken into account. Some of the methods used in work are Plan-Do-Study-Act (PDSA), Acceptance sampling according to the attribute method, interview and observation. The results of the test group measurements from the laboratory show that the level of cleanliness on the components is within Willo's requirements for residual contamination of oil≤10 μg/cm^2 when the components have been washed with washing program two. After the sample groups have undergone the acceptance sampling, it is clear that the sample groups are accepted with a probability of 95.6% and that the washing process is stable. In the study, old and assumed measurement values have been used because of the time it takes to perform laboratory samples, and the time that the degree project progresses is limited. With the old and assumed measurement values, the special washing equipment could be verified to Willo's requirements in order to meet the industries' requirements for the level of cleanliness. Through the verification, it can be demonstrated that the washing equipment delivers stable washing results over time.