Studiens syfte är att undersöka och analysera hur LSS-handläggare inom välfärdssystemet anser att lagstiftningarna kan inverka på deras myndighetsutövning samt hur LSS-handläggarna anser att brukare får de sökta insatserna utifrån sina individuella behov. Studien är baserad på en semistrukturerad intervjumetod med sex LSS-handläggare som antingen arbetar i en medelstor kommun eller i en stor kommun. De teoretiska utgångspunkterna som använts har rötter i organisationsteorin där analysen av data gjorts utifrån ‘top-down’ och ‘bottom-up’ styre samt gräsrotsbyråkrati. Resultatet av vår studie visade att informanterna ansåg att gällande lagstiftning, rådande kommunpolitik och chefskapet var väsentliga delar som påverkade deras myndighetsutövning på olika sätt. LSS-lagstiftningen upplevs föråldrad och svårapplicerad i dagens samhälle utifrån brukarens individuella behov. Det i sin tur medför dilemman i myndighetsutövningen, att lagen inte kan tillämpas på ett sätt som är fördelaktigt för brukaren. Studien belyser hur brukarens rätt till delaktighet, självbestämmande och jämlikhet kommer i uttryck i det praktiska arbetet utifrån handläggarnas perspektiv. Vi har kunnat se ett genomgående tema av ett ‘top-down’ styre i samtliga verksamheter som informanterna var yrkesverksamma inom. Studien indikerar att kommunpolitiken och chefskapet har inflytande på handlingsutrymmet. Lagstiftningarna LSS och SoL ska kunna fungera som kompletterande lagar, men det visade sig att det inte alltid används i kombination med varandra. Det finns även risk för att personer med funktionsnedsättning kan hamna mellan stolarna om de inte uppfyller alla krav enligt LSS. Vi uppmärksammade även att det kan finnas ett tolkningsföreträde hos beslutsfattaren framför brukaren. Ett mått på hur “att leva som alla andra” ser ut i praktiken finns inte, vilket försvårar handläggningen av ärenden. I studien har vi inte kunnat se något som tyder på skillnader i informanternas upplevelser av arbetet i samband med kommunens storlek eller vart informanterna arbetat geografiskt.

Syftet med denna studie är att undersöka LSS-handläggares upplevelser och erfarenheter av utredning och bedömning av rätten till personlig assistans för vuxna med funktionsnedsättning i Sverige. Genomförandet av studien är en semistrukturerad intervjumetod tillsammans med två vinjetter. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med sex kommunala LSS-handläggare. I studien är de teoretiska utgångspunkterna från ett organisationsteoretiskt perspektiv där vi analyserat vårt material utifrån begreppen handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrati.   Resultatet av vår studie visar att LSS-handläggare upplever sitt handlingsutrymme vid bedömning och utredning av rätten till personlig assistans i Sverige som skiftande. Beroende på vilken situation handläggarna är i så har de i vissa situationer möjlighet att vidga sitt handlingsutrymme medan de i andra situationer upplever handlingsutrymmet som begränsat. De situationer där handläggarna har möjlighet att vidga sitt handlingsutrymme är exempelvis i bedömningar där det uppstår ett gränsfall om den enskilde har rätt till personlig assistans. Handläggarna påpekar att de i sådana situationer kan skapa möjligheter i beslutet till både bifall och avslag. Någonting som också påverkar att handlingsutrymmet kan vidgas är handläggarnas tillgång till bra handledning på arbetsplatsen. Det som stramar åt LSS-handläggarnas handlingsutrymme vid bedömning och utredning av personlig assistans är exempelvis att LSS-lagstiftningen ofta upplevs som fyrkantig. Tillgång till praxis påverkar även vidden av handlingsutrymmet då handläggarna inte anser att de kan ta rättssäkra beslut när praxis är otillräckliga. LSS-handläggarnas upplevda dilemman skapas när handlingsutrymmet upplevs som litet och de hamnar i situationer som försvårar deras beslut. / The purpose of this study is to examine LSS-officers' experiences of investigation and assessment of the right to personal assistance for adults with disabilities in Sweden. The implementation of the study is a semi-structured interview along with two vignettes. The results of the study are based on semi-structured interviews with six municipal LSS-officers. The theoretical framework of the study is from an organizational theory perspective where we analyzed our material using the concepts of discretion and street-level bureaucracy. The results of our study show that LSS-officers experience their discretion in the assessment and investigation of the right to personal assistance in Sweden as variable. Depending on the situation, LSS-officers have the opportunity to expand their discretion in some cases, while in other cases they find their discretion limited. Situations where the LSS-officers can expand their discretion arise, for example, in assessments where there is uncertainty about whether the individual has the right to personal assistance. In such cases, LSS-officers note that they can create possibilities in the decision for both approval and rejection. Access to good mentoring at the workplace also affects the ability to expand their discretion. Factors that limit LSS-officers discretion in the assessment and investigation of personal assistance include the perception that the LSS-law is often rigid. Access to case law also affects the extent of discretion, as LSS-officers do not believe they can make legally correct decisions when case law is insufficient. The dilemmas faced by LSS-officers arise when they perceive their discretion as limited and encounter situations that complicate their decision-making.