Purpose: The aim is to investigate the mechanisms behind the destructive entrepreneurship in the assistance industry. Method: To investigate the destructive entrepreneurship in the assistance industry, we conducted a qualitative study in the form of semi-structured questions. In total, we interviewed four authorities and an employer organization. Theory: Theoretical framework: The study is based on Baumol's (1990) theory of productive, unproductive and destructive entrepreneurship and rent-seeking by Murphy et al (1991), but the study's principal theory that we have chosen to apply is the routine activity theory of Cohen & Felson (1979) that describes three elements that must come together in order for a crime to be committed. Conclusions and discussion: Our study shows that it is clear that there is both fraud and abuse within the assistance allowance, which can be done in different ways. Some users simulate their illness that they exaggerate their need for assistance. Some assistance providers have abused the compensation by paying lower wages and empty false wages etc. The study showed that there also exists a type of human trafficking. The fraud/abuse includes millions of kroner and it requires several people to accomplish the embezzlement. The most common form in which cheating occurs is limited but it is suspected that the abuse occurs in all forms of assistance other than the cooperative assistance form. The assistance industry is not in a position of being undermined; however, compensation levels may be slightly compressed. / Syfte: Syftet är att utreda mekanismerna bakom det destruktiva entreprenörskapet i assistansbranschen. Metod: För att undersöka det destruktiva entreprenörskapet i assistansbranschen har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuade vi fyra myndigheter och en arbetsgivareorganisation. Teoretisk referensram: Studien utgår ifrån Baumols (1990) teori om produktivt, improduktivt samt destruktivt entreprenörskap och privilegiejaktsteorin av Murphy med flera (1991), men studiens huvudteori som vi har valt att tillämpa är rutinaktivitetsteorin av Cohen & Felson (1979) som beskriver tre förutsättningar som måste sammanstråla för att ett brott ska kunna begås. Slutsats och Diskussion: Vår studie visar att det står klart att det förekommer både fusk och missbruk inom assistansersättningen vilket kan utföras på olika sätt. Från att vissa brukare simulerar sin sjukdom till att de överdriver sina assistansbehov. Vissa assistansanordnare har missbrukat ersättningen genom att betala lägre löner och t.o.m. falska löner mm. Studien visade att det också förekommer en typ av människohandel. Fusket/missbruket handlar om miljonbelopp och det krävs ett nätverk av personer för att åstadkomma förskingringen. Den vanligaste formen där fusket förekommer är aktiebolag men det misstänks att missbruket förekommer i alla assistansformerna utom den kooperativa assistansformen. Assistansbranschen riskerar dock inte att undermineras däremot kan ersättningsnivåerna komma att pressas något.

Syftet med denna studie är att undersöka LSS-handläggares upplevelser och erfarenheter av utredning och bedömning av rätten till personlig assistans för vuxna med funktionsnedsättning i Sverige. Genomförandet av studien är en semistrukturerad intervjumetod tillsammans med två vinjetter. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med sex kommunala LSS-handläggare. I studien är de teoretiska utgångspunkterna från ett organisationsteoretiskt perspektiv där vi analyserat vårt material utifrån begreppen handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrati.   Resultatet av vår studie visar att LSS-handläggare upplever sitt handlingsutrymme vid bedömning och utredning av rätten till personlig assistans i Sverige som skiftande. Beroende på vilken situation handläggarna är i så har de i vissa situationer möjlighet att vidga sitt handlingsutrymme medan de i andra situationer upplever handlingsutrymmet som begränsat. De situationer där handläggarna har möjlighet att vidga sitt handlingsutrymme är exempelvis i bedömningar där det uppstår ett gränsfall om den enskilde har rätt till personlig assistans. Handläggarna påpekar att de i sådana situationer kan skapa möjligheter i beslutet till både bifall och avslag. Någonting som också påverkar att handlingsutrymmet kan vidgas är handläggarnas tillgång till bra handledning på arbetsplatsen. Det som stramar åt LSS-handläggarnas handlingsutrymme vid bedömning och utredning av personlig assistans är exempelvis att LSS-lagstiftningen ofta upplevs som fyrkantig. Tillgång till praxis påverkar även vidden av handlingsutrymmet då handläggarna inte anser att de kan ta rättssäkra beslut när praxis är otillräckliga. LSS-handläggarnas upplevda dilemman skapas när handlingsutrymmet upplevs som litet och de hamnar i situationer som försvårar deras beslut. / The purpose of this study is to examine LSS-officers' experiences of investigation and assessment of the right to personal assistance for adults with disabilities in Sweden. The implementation of the study is a semi-structured interview along with two vignettes. The results of the study are based on semi-structured interviews with six municipal LSS-officers. The theoretical framework of the study is from an organizational theory perspective where we analyzed our material using the concepts of discretion and street-level bureaucracy. The results of our study show that LSS-officers experience their discretion in the assessment and investigation of the right to personal assistance in Sweden as variable. Depending on the situation, LSS-officers have the opportunity to expand their discretion in some cases, while in other cases they find their discretion limited. Situations where the LSS-officers can expand their discretion arise, for example, in assessments where there is uncertainty about whether the individual has the right to personal assistance. In such cases, LSS-officers note that they can create possibilities in the decision for both approval and rejection. Access to good mentoring at the workplace also affects the ability to expand their discretion. Factors that limit LSS-officers discretion in the assessment and investigation of personal assistance include the perception that the LSS-law is often rigid. Access to case law also affects the extent of discretion, as LSS-officers do not believe they can make legally correct decisions when case law is insufficient. The dilemmas faced by LSS-officers arise when they perceive their discretion as limited and encounter situations that complicate their decision-making.

Delaktighet är en mänsklig rättighet och är ett centralt begrepp inom funktionshindverksamheter. Brukare har rätt att utifrån sina förutsättningar leva ett självständigt liv med hög delaktighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I LSS och de nationella målen för funktionshinderpolitiken används uttrycket full delaktighet. Personer som har ett beslut om bostad med särskild service enligt LSS skall vara delaktiga i det stöd som planers. Genomförandeplaner skall upprättas ur ett jämlikhetsperspektiv och utgå från individens behov. Bristande delaktighet i planering, genomförande och uppföljning riskerar brukarnas möjligheter till ett självständigt liv. Syftet med förbättringsarbetet var att skapa öppningar och möjligheter för brukarnas delaktighet i utformningen av sina insatser genom att tillsammans med personal använda och utveckla befintliga arbetsmetoder. Studiens syfte var att utforska nivåer av delaktighet som uppnås och hur de kan förstås utifrån Shiers delaktighetsmodell. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av förbättringsverktyg såsom Nolans förbättringsmodell, PDSA-hjul, fiskbensdiagram och 6P. Studien av förbättringsarbetet var en kvalitativ fallstudie. Fokusgruppsintervjuer har utförts och data analyserats med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen utgick ifrån Shiers delaktighetsmodell (2001). Förbättringsarbetet resulterade i att alla brukare var delaktiga i sin egen genomförandeplanering och därmed vid sista mättillfället hade en korrekt, individanpassad och uppdaterad genomförandeplan. Att införa veckosamtal som en del av genomförandeplaneringen fungerade för vissa brukare, men inte alla.Resultatet från studien visar att brukare och personal anser att brukarna är mer delaktiga än tidigare och att förbättringsarbetet bidragit till fler öppningar och möjligheter. Dessa öppningar handlar om att personalen lyssnar till brukarna och tar tillvara deras erfarenheter för att utforma insatserna. En slutsats är att förbättringskunskap i kombination med delaktighetsmodellen fungerade för att göra brukaren till en aktiv medskapare av sin egen vardag och mindre av en passiv mottagare av insatser. En annan slutsats är att de nya arbetssätten fungerade olika bra beroende på brukarens kommunikationsförmåga. / ” From receiver to co-creator” To increase user participation in assisted living facilities for adults through improved individual plan.  Participation is a human right and a central breakthrough in disability policy. Persons who have a decision on housing with special services according to LSS law must be involved in the support that is planned. Individual plan must be drawn up from an equality perspective and be based on the individual's needs. Lack of participation in planning and follow-up risks users’ opportunities for an independent life.The purpose of the improvement work was to create openings and opportunities for users' participation in the design of their efforts by using and developing existing working methods together with staff. The purpose of the study was to explore levels of participation that are achieved and how they can be understood based on the participation model.The improvement work was carried out with the support of improvement tools such as Nolan's improvement model, PDSA, program theory, the Ishikawa diagram and 6P. The study of the improvement work was a qualitative case study. Focus group interviews were conducted, and data were analyzed with qualitative content analysis with a deductive approach. The theoretical frame of reference was based on Shier’s participation model (2001).The results from the study show that users and staff believe that users are involved in many ways and that the improvement work has contributed to more openings and opportunities.One conclusion is that improvement knowledge in combination with the participation model was a working tool for making the user more of an active co-creator in their own everyday life and less of a passive recipient of contributions. Another conclusion is that the new working methods worked differently depending on the user's functional ability.