Syftet med studien var att undersöka arbetstillfredsställelsen hos personliga assistenter med anhörigrelation till kund. Studien genomfördes hos företaget OP Assistans med hjälp av en enkätundersökning. Totalt inkom 33 giltiga enkätsvar vilket gav en svarsfrekvens på 37.5 %. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan könen i arbetstillfredsställesedimensionerna Säkerhet, Inställning till företaget och Kommunikation samt en stark tendens till skillnad i dimensionen Organisation, där kvinnor visade upp en högre arbetstillfredsställelse än män i samtliga fyra dimensioner. Vidare visade resultatet en signifikant skillnad i anställningstid i dimensionen Arbetet, där anställda som har arbetat mellan 6 till 15 år visade en högre arbetstillfredställelse i dimensionen än de respondenter som har varit anställda mellan 1 till 6 år. Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, personliga assistenter, anhörigrelation / The purpose of this study was to examine the job satisfaction of personal assistants with a family connection to the customer. The study was conducted at the company OP Assistans with the help of a questionnaire survey. A total of 33 valid responses gave a response rate of 37.5%. The results showed significant differences between women and men in the dimensions of Safety, Feelings About the company and Communication, and a strong tendency to difference in dimension Supervision, where women showed a higher job satisfaction than men in all four dimensions. The results showed also a significant difference in the dimension My Job based on length of employment, where employees who have been employed between 6 to 15 years, showed a higher job satisfaction in the dimension My job than respondents who were employed between 1 to 6 years. Keywords: Job Satisfaction, satisfaction with supervisor, leadership

Att arbeta som personlig assistent liknar inte en normal arbetsplats. Arbetet sker oftast i brukarens hem där även brukarens familj i vissa fall bor. Det kan vara svårt att hantera vissa situationer själv och ingen vill ju inkräkta på en annan människas privatliv. Reglerna för vad som anses vara grundläggande behov som brukarna ska få hjälp med är i dagens läge otydliga. Det kan upplevas stressigt hos många personliga assistenter. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos personliga assistenter. Vi har intervjuat sex stycken personliga assistenter, vilka valdes ut via ett snöbollsurval. För att få chansen att kunna ställa följdfrågor och ha öppna svarsalternativ, använde vi oss av semistrukturerade frågor .Utgångsläget var ett kvalitativt synsätt för att fånga respondenternas egna talade ord och tankar kring sin psykosociala arbetsmiljö. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Därefter inleddes transkibiering av intervjuerna ner till text. Texten lästes igenom flertalet gånger. Vi som författare ville finna likheter och olikheter och analyserade därför texten först lodrätt och sedan vågrätt. Avslutningsvis summerades den samlade bilden till text. Resultatet visade på att det förekommer många tunga lyft och att nattarbete upplevdes jobbigt. Arbetsuppgifter får ofta lämnas kvar och många arbetsuppgifter upplevs som påfrestande. Gällande handlingsutrymmet hos personliga assistenter visade resultatet på att det både finns och inte finns. Resultaten visade att man ofta får hjälp av varandra att lösa arbetsuppgifter. Kunskapen som krävs finns och de personliga ombuden anser att de utvecklas yrkesmässigt. Återhämtningen hos personliga assistenter visade sig vara bristfällig.

<p>I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. </p><p>Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet. </p><p>Min förhoppning är att detta examensarbete kan utgöra ett diskussionsunderlag för lärare och assistenter i deras gemensamma praktik.</p>

I detta examensarbete har jag strävat efter att lyfta fram assistenterna som yrkesgrupp i skolan. Detta genom att försöka klargöra vilken roll assistenterna spelar i klassrummet, samt vad som vore önskvärt för en framtida utveckling av den rollen i positiv riktning. Arbetet består av en litteraturgenomgång, en teoretisk referensram samt en resultatredovisning. Utifrån den empiriska undersökningen i detta arbete har jag funnit att assistenterna gestaltar en rad olika roller i klassrummet. Intervjuerna visade att tid är det som skulle behövas för att vidareutveckla rollen som asistent i klassrummet. Min förhoppning är att detta examensarbete kan utgöra ett diskussionsunderlag för lärare och assistenter i deras gemensamma praktik.

No description available.

<p>Hemvård och personliga assistenter medverkar i många förflyttningssituationer med sina patienter. Lyft- och förflyttningstekniksutbildningar kan ges av många olika yrkesgrupper. Andra studier visar på många fördelar fysiskt sett för personalen men även organisatoriskt. Erfarenheter tyder dock på att personalen lätt hamnar i gamla hjulspår och ”slarvar” med att använda en skonsam arbetsteknik. Vi har gjort och lämnat ut en studiespecifik enkät till 24 personer inom hemvård och 21 personliga assistenter för att belysa deras arbetssituation och se eventuella skillnader mellan dessa personalkategorier av vem de fått lyft- och förflyttningstekniksutbildning. Vi ville veta hur många gånger personalen har gått någon form av förflyttningsutbildning och om det skiljer sig mellan kategorierna. Studien syftade även till att ta reda på om det var någon skillnad i hur personalen tillämpar kunskaperna i vardagsarbetet. I samband med detta ville vi veta om personalen utifrån hur mycket utbildning de har fått känner behov av mer utbildning. Vi ville även se om personalen upplever någon förändring i mängden värk i rygg och axlar före och efter utbildning och om det är någon skillnad mellan yrkeskategorierna. Huvudresultatet i denna studie visar att det inte var någon större skillnad mellan yrkeskategorierna i någon av syftets delar. Man kan se av resultatet att båda yrkeskategorierna uppgav att de har fått mest utbildning av arbetsterapeut/sjukgymnast. Sedan år 2000 hade flest ur de båda yrkeskategorierna gått utbildning två gånger. Hemvårdsgruppen använde sig av fler och mer tekniker än personliga assistenterna. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan yrkeskategorierna i hur ofta de påminner andra om att använda skonsamma tekniker eller hur ofta de slarvar med teknikerna i tron om att spara tid. Majoriteten av deltagarna tyckte att de var i behov av mer utbildning men det fanns ingen signifikans utifrån hur många gånger de gått utbildning. Resultatet visade heller inget samband mellan värk relaterad till arbetet före och efter utbildning.</p>

Hemvård och personliga assistenter medverkar i många förflyttningssituationer med sina patienter. Lyft- och förflyttningstekniksutbildningar kan ges av många olika yrkesgrupper. Andra studier visar på många fördelar fysiskt sett för personalen men även organisatoriskt. Erfarenheter tyder dock på att personalen lätt hamnar i gamla hjulspår och ”slarvar” med att använda en skonsam arbetsteknik. Vi har gjort och lämnat ut en studiespecifik enkät till 24 personer inom hemvård och 21 personliga assistenter för att belysa deras arbetssituation och se eventuella skillnader mellan dessa personalkategorier av vem de fått lyft- och förflyttningstekniksutbildning. Vi ville veta hur många gånger personalen har gått någon form av förflyttningsutbildning och om det skiljer sig mellan kategorierna. Studien syftade även till att ta reda på om det var någon skillnad i hur personalen tillämpar kunskaperna i vardagsarbetet. I samband med detta ville vi veta om personalen utifrån hur mycket utbildning de har fått känner behov av mer utbildning. Vi ville även se om personalen upplever någon förändring i mängden värk i rygg och axlar före och efter utbildning och om det är någon skillnad mellan yrkeskategorierna. Huvudresultatet i denna studie visar att det inte var någon större skillnad mellan yrkeskategorierna i någon av syftets delar. Man kan se av resultatet att båda yrkeskategorierna uppgav att de har fått mest utbildning av arbetsterapeut/sjukgymnast. Sedan år 2000 hade flest ur de båda yrkeskategorierna gått utbildning två gånger. Hemvårdsgruppen använde sig av fler och mer tekniker än personliga assistenterna. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan yrkeskategorierna i hur ofta de påminner andra om att använda skonsamma tekniker eller hur ofta de slarvar med teknikerna i tron om att spara tid. Majoriteten av deltagarna tyckte att de var i behov av mer utbildning men det fanns ingen signifikans utifrån hur många gånger de gått utbildning. Resultatet visade heller inget samband mellan värk relaterad till arbetet före och efter utbildning.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd är hos: vårdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lärare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i två olika stora kommuner, (6 500/80 000 invånare) ser på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Examensarbetet handlar särskilt om elevernas möjligheter till det som står skrivet i Lgr 11 under rubriken: Värdegrund och uppdrag att: ”[…] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas” (skolverket 2012:8). I skolverkets Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket:   Enligt läroplanen skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Vid resursfördelning är det viktigt att hänsyn tas till faktorer som områdets sociala karaktär, barnens ålder, kön, personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmål än svenska, antal barn i behov av särskilt stöd samt barngruppens storlek. (Skolverket 2007)   Litteraturgenomgången med dess bilagor kan användas som ett material för att läsaren ska kunna sätta sig in i vad de olika diagnoserna innebär och hur diagnostisering genomförs. Examensarbetet visar att möjligheterna till en likvärdig utbildning finns oberoende av kommunens storlek. Vad som kan påverka arbetet med elever i behov av särskilt stöd, beror delvis på helt andra påverkansfaktorer än just storleken på kommunen.

No description available.

Purpose: The aim is to investigate the mechanisms behind the destructive entrepreneurship in the assistance industry. Method: To investigate the destructive entrepreneurship in the assistance industry, we conducted a qualitative study in the form of semi-structured questions. In total, we interviewed four authorities and an employer organization. Theory: Theoretical framework: The study is based on Baumol's (1990) theory of productive, unproductive and destructive entrepreneurship and rent-seeking by Murphy et al (1991), but the study's principal theory that we have chosen to apply is the routine activity theory of Cohen &amp; Felson (1979) that describes three elements that must come together in order for a crime to be committed. Conclusions and discussion: Our study shows that it is clear that there is both fraud and abuse within the assistance allowance, which can be done in different ways. Some users simulate their illness that they exaggerate their need for assistance. Some assistance providers have abused the compensation by paying lower wages and empty false wages etc. The study showed that there also exists a type of human trafficking. The fraud/abuse includes millions of kroner and it requires several people to accomplish the embezzlement. The most common form in which cheating occurs is limited but it is suspected that the abuse occurs in all forms of assistance other than the cooperative assistance form. The assistance industry is not in a position of being undermined; however, compensation levels may be slightly compressed. / Syfte: Syftet är att utreda mekanismerna bakom det destruktiva entreprenörskapet i assistansbranschen. Metod: För att undersöka det destruktiva entreprenörskapet i assistansbranschen har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuade vi fyra myndigheter och en arbetsgivareorganisation. Teoretisk referensram: Studien utgår ifrån Baumols (1990) teori om produktivt, improduktivt samt destruktivt entreprenörskap och privilegiejaktsteorin av Murphy med flera (1991), men studiens huvudteori som vi har valt att tillämpa är rutinaktivitetsteorin av Cohen &amp; Felson (1979) som beskriver tre förutsättningar som måste sammanstråla för att ett brott ska kunna begås. Slutsats och Diskussion: Vår studie visar att det står klart att det förekommer både fusk och missbruk inom assistansersättningen vilket kan utföras på olika sätt. Från att vissa brukare simulerar sin sjukdom till att de överdriver sina assistansbehov. Vissa assistansanordnare har missbrukat ersättningen genom att betala lägre löner och t.o.m. falska löner mm. Studien visade att det också förekommer en typ av människohandel. Fusket/missbruket handlar om miljonbelopp och det krävs ett nätverk av personer för att åstadkomma förskingringen. Den vanligaste formen där fusket förekommer är aktiebolag men det misstänks att missbruket förekommer i alla assistansformerna utom den kooperativa assistansformen. Assistansbranschen riskerar dock inte att undermineras däremot kan ersättningsnivåerna komma att pressas något.