Forskning visar att personliga assistenter är en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö på grund av att assistenterna många gånger arbetar ensamma hos kunden, har brist på tydliga riktlinjer från ledningen samt otillräckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras självbestämmanderätt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vår studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens självbestämmanderätt och assistenternas egna gränsdragningar i denna problematik. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk. Huvudresultatet av vår studie visade att personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö påverkas negativt av denna problematik genom att de upplever stress och oro. Det bristande stödet och otydliga riktlinjer var viktiga orsaker till den upplevda negativa psykosociala arbetsmiljön. / Research shows that personal assistans is a profession that has often been a lack of psychosocial work enwironment due to the fact that assistans often work alone with the client, the lack of clear guidance from management, and inadequate social support. This, in combination with the client's alcohol abuse and its soul discretion maw further create additional vulnerability and ethical dilemmas of the assistans. The aim of our work was to investigate how personal assistans describe that their psychosocial work enwironment is influenced by the customer's alcohol abuse. Further, it was important to higlight the client's autonomy and assistans own boundaries in this problem. To fulfill our purpose, we chose a qualitative research method and interviewed five personal assistans who have experience of clients living with alcohol abuse. The main result of our study showed that their prychosocial work enwironment is adversly affected by this problem in a way that causes stress and anxiety. The lack of support and unclear guidelines were important reasons for the perceived negative psychosocial work enwironment.

Men’s violence against women is a specific social problem as it affects the personal security and the right to decide over one’s own body. Both of which are human rights. As a consequence of the violence, men and women are living under different conditions, which by the prevailing gender order enables the inequality of society. This is a democracy issue. Women with disabilities whom are exposed to violence in close relationships are thus twice vulnerable, because of the disabilities and because of their gender. Violence can also take other expressions and be directed at the disability. Violence in close relationships is often hidden from society and violence is often made invisible by being explained in other terms. Personal Assistants work close to women with disabilities in their homes and may meet women that are exposed to gender-based violence. This is a qualitative study with the purpose of examine Personal Assistants’ knowledge of gender-based violence against women with disabilities. The results show that they have little knowledge of violence and often no formal training. The results also show that they have no guidelines for how they are supposed to act if such violence occurs. Personal Assistants understanding of violence is mainly based on physical violence. The Personal Assistants’ response if gender-based violence occurs is conditional depending on where the abuse takes place. The results also show a distinction between the private and the public scene. Personal Assistants use the clients’ privacy as an excuse not to act if they face gender-based violence. Despite the uncertainty as to how they should act, as found in the study, this may be due to their low level of competence in the subject as well as non-existing guidelines. Keywords: Violence, women, gender, disability, Personal Assistant / <p>Validerat; 20110418 (anonymous)</p>

The purpose of this quantitative survey study was to examine if there were any associations between subjective self-rated health, workload and scheduling in relation to habits involving diet and physical activity among personal assistants. This study was carried out as an online based survey where all the participants was selected nonrandomly through one single private company in the middle regions of Sweden. Associations were tested through cross table analysis, also known as Chi2-tests. No associations was established in regards to the thesis main purpose. However, some associations could be drawn between the participants’ willingness to change their current dietary- and exercise habits and their current habits. The main conclusion from this study was that further research is needed amongst personal assistants to determine how their professional life relates to their dietary and exercise habits. / Många människor arbetar i dag som personliga assistenter och den yrkeskategori som detta arbete ingår i är idag den tredje största i Sverige och är idag den yrkeskategori som sysselsätter flest kvinnor i landet. Trots detta så är mängden forskning som bedrivits inom detta yrkes arbetsförutsättningar ytterst begränsad. Syftet med denna undersökning var att kartlägga vilka vardagliga rutiner kring kost och fysisk aktivitet som fanns bland de anställda som arbetar som personliga assistenter på ett privat företag. Studien ämnade undersöka huruvida några associationer kunde dras mellan de anställdas allmänna hälsotillstånd, nivån av sysselsättning, arbetsschema och deras vanor kring kost och fysisk aktivitet. Studien var av kvantitativ design där informationen hämtades från studiepopulationen via en online-baserad enkät. Urvalet var icke-randomiserat där hela den möjliga studiepopulationen erbjöds att delta. Deltagarna kontaktades via SMS och av 420 möjliga deltagare så låg svarsresponsen på 22 %. Utifrån insamlad data så kunde inga associationer dras mellan allmänt hälsotillstånd, nivå av sysselsättning, arbetsschema och deltagarnas kost- och motionsvanor. Däremot så kunde associationer göras mellan deltagarnas önskan om att ändra sina kost- och motionsvanor och hur deras vanor för tillfället såg ut. Övergripande så kunde deltagarnas kostvanor beskrivas som regelbundna och de ägnade sig huvudsakligen åt måttliga mängder fysisk aktivitet. Det låga deltagarantalet innebar dock att resultatets generaliserbarhet inte kunde bedömas som särskilt hög. Den huvudsakliga slutsatsen från denna undersökning var att ytterligare forskning behövs för att tydliggöra hur personliga assistenters arbetsförhållanden påverkar deras vanor kring kost och motion och vise versa.

Fenomenet konversationshandel beskriver en växande handelsplattform världen över som främjar interaktivitet för att skapa personlig köpupplevelse och relation mellan konsumenter och företag. Detta fenomen växer i takt med utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och robotar för att underlätta och eventuellt ersätta den mänskliga faktorn inom e-handel. Detta syns då termen “konversationshandel” börjat användas mer och mer sedan 2010 för varje år som går. Konventionell e-handel har fått en negativ syn på sig från många konsumenter på grund av dess ytliga och kalla gränssnitt vilket skapar risk för bortval från konsumenter till att handla på vissa webbplatser. På grund av detta har företag och utvecklare funnit behovet av interaktivitet och mer personliga köpupplevelser som flera konsumenter kräver i deras handel. Detta har lett till att e-handeln behöver efterlikna den traditionell butikshandeln mer men med hjälp av ny teknik. Konversationshandel har dock en begränsad användning på grund av sin nya tillkomst och därmed är syftet i denna studie att undersöka vad som skiljer konversationshandel från konventionell e-handel och undersöka den svenska befolkningens uppfattning om aspekter inom konversationshandel. Studien har använt sig av en systematisk litteraturstudie och en digital enkätstudie för att besvara syftets frågeställning. Resultatet visar på att interaktivitet, AI och konversationell assistans urskiljer konversationshandel från konventionell e-handel och att svenska konsumenter främst använder chatt över röstassistenter men att handel via båda har en liten användning. Slutsatserna av studien förklarar att konversationshandel har en förmåga att komplettera konventionell e-handel med hjälp av interaktivitet. Digitala assistenters förmåga att efterlikna människor är en svår uppgift att genomföra men kan bidra till en större personlig upplevelse för kunder. Sverige är ett land som inte utnyttjat konversationhandel till en stor del, vilket beror på en uppfattad komfortabilitet för konventionell e-handel och begränsade resurser för implementation. / The phenomenon of conversational commerce describes a growing trading platform around the world that is enhancing interactivity for the sake of creating a personal purchase experience and relation between consumers and businesses. This phenomenon is growing with the development of artificial intelligence (AI) and robots in order to favour and eventually replace the human factor in e-commerce. This shows because the term “conversational commerce” has started being used more and more since 2010 and is growing every year that passes. Conventional e-commerce has received a negative view from many consumers due to its superficial and cold interface, which creates a risk of consumers opting out of shopping on certain websites. Because of this, companies and developers have found the need for interactivity and more personalized shopping experiences that several consumers demand in their shopping. This has led to e-commerce needing to emulate the traditional retail trade further but with the help of new technology. Conversational commerce is however, used to a limited extent due to its new origins and thus the purpose of this study is to investigate what distinguishes conversational commerce from conventional e-commerce and to examine the Swedish population’s perception of aspects of conversational commerce. The study used a systematic literature study and a digital survey to answer the scientific questions. The results show that interactivity, AI and conversational assistance distinguish conversational commerce from e-commerce and that the theoretical Swedish population mainly uses chat over voice assistants, but that commerce via both has little use. The conclusions of the study explain that conversational commerce has an ability to complement conventional e-commerce through interactivity. The ability of digital assistants to imitate people is a difficult task to accomplish but can contribute to a greater personal experience for customers. Sweden is a country that has not used conversational commerce much, which is due to the perceived convenience of conventional e-commerce and limited resources for implementation.

Den expansiva digitala utvecklingen har bidragit till nya avancerade produkter och tjänster, många av dessa hjälper oss med dagliga bestyr och underlättar vardagen. En virtuell assistent är en produkt som med hjälp av artificiell intelligens är designad för att förenkla vardagen. För att kunna uppnå sitt syfte krävs insamling av data, vilket konsumenten själv måste godkänna. Därmed blir det ett ställningstagande gentemot bekvämlighet i användning av virtuella assistenter och förhållande till integritet. I denna undersökning studeras den komplexa relationen till integritet hos konsumenterna, när det kommer till nytta och strategiskt utnyttjande vid godkännande av datainsamling. Dessutom undersöks hur konsumenterna tror att utvecklingen av assisterna kommer att se ut i framtiden. Aspekterna som behandlas är, enligt tidigare forskning i ämnet, kritiska för klyftan som bildas mellan användning och synen på datainsamling kopplat till integritet. Därför har ämnet undersökts på en djupgående nivå genom intervju med sju respondenter givit sin syn på det hela Slutsatserna som undersökningen presenterar grundas med teori och den insamlade empirin, som visar på att det existerar ett komplext förhållande mellan integritet och datautlämning i samband med virtuella assistenter. Resultatet visar på att behovet av användning i många fall väger tyngre än personlig integritet, men det finns ingen tydlig gräns mellan variablerna. Studien drar dessutom slutsatsen att det finns en utvecklingspotential, både funktionellt och fysiskt. Däremot finns det också en kritisk inställning gentemot utvecklingen när det kommer till utbredning av datainsamling. / The expansive digital development has contributed to new advanced products and services, many of which help us with daily tasks and make everyday life easier. A virtual assistant is a product that, with the help of artificial intelligence, is designed to simplify life. In order to be able to achieve their purpose, collection of data is required, which the consumer must approve themselves. Thus, it becomes a stance towards convenience in the use of virtual assistants and the relationship towards integrity. This study examines the complex relationship against consumer integrity, when it comes to utility and strategic utilization of approving data collection. The study also examines how consumers believe that the development of virtual assistants will appear in the future. The aspects that are treated are, according to previous research in the subject, critical of the gap that is formed between use and the view of data collection linked to integrity. Therefore, the subject has been investigated at on a depth level through interviews with seven respondents who have given their views on the subject. The conclusions that the study presents are based on theory and the collected empirical data, which shows that there is a complex relationship between integrity and data disclosure in virtual assistants. The results show that the need for usage in many cases outweighs personal integrity, but there is no clear boundary between these variables. The study also concludes that there is a development potential, both functionally and physically. Although, there is a critical attitude towards the development when it comes to the expansion of data collection.

Artificial Intelligence och robotar tar en allt större plats i samhället och viktiga arbeten automatiseras för att effektivisera processer. Digitala assistenter som är en AI-teknik tillämpas inom många verksamheter och underlättar många uppgifter. Digitala assistenter har en positiv påverkan på företag då en verksamhet kan få högre kundnöjdhet eftersom att digitala assistenter är tillgängligt jämt och på så sätt får kunden hjälp snabbt och smidigt. Det sänker även kostnaderna i ett företag. Detta minskar ärenden till kundservice och själva bemanningen kan optimeras hos kundservice. Digitala assistenter har en stor påverkan på samhället eftersom det är en av vår tids teknologier. I nuläget anser man att digitala assistenter agerar som stöd och förstärker människan inom dess roller genom att hjälpa till med enklare uppgifter som t.ex. mottagning av personuppgifter innan vidarekoppling för telefonsamtal med en människa. Syftet med denna studie är att analysera fördelarna och nackdelarna med användandet av digitala assistenter. Det genomfördes en kvalitativ studie med djupgående intervjuer men även en litteraturstudie av forskningsartiklar. De gjordes fyra intervjuer med verksamheten, Talking to me, och en intervju med deras kund, Telia ACE. Det genomfördes sedan en jämförelse mellan praktiken och litteraturen för att se ifall det fanns några samband mellan dem samt för att kunna dra en slutsats kring hur det ligger till. Studien resulterade i att man fann fler fördelar än nackdelar med användningen av digitala assistenter inom t.ex. verksamheter. Bland annat såg man att arbetsbelastningen minskade samt att en effektivare resursfördelning ägde rum. De inom verksamheten och även deras kunder såg digitala assistenter som en positiv teknik som underlättar många processer. De var måna om att det fanns brister med digitala assistenter också men det var inte något som påverkade dem negativt, utan det kunde skapa bland annat irritation. Men trots detta blev kunderna nöjda och återkom för fler projekt. / Artificial Intelligence and robots are taking an increasing place in society and important jobs are being automated to make processes more efficient. Digital assistants, an AI technology, is applied in many businesses and facilitates many tasks. Digital assistants have a positive impact on businesses and can help increase customer satisfaction due to many reasons. It also minimizes costs in a company as it reduces customer service calls and the staffing itself can be optimized in customer service. Digital assistants have a great impact on society as it is one of the technologies of our time. At present, digital assistants are considered to act as support and reinforce humans within their roles by helping with simple tasks such as receiving personal data before forwarding for phone calls with a human. The purpose of this study is to analyze the advantages and disadvantages of using digital assistants. A qualitative study was carried out with in-depth interviews but also a literature study of research articles. They were given four interviews with the business, Talking to me, and one interview with their customer, Telia ACE. A comparison was then carried out between the practice and the literature to see if there were any connections between them and to be able to draw a conclusion about how it is. The study resulted in finding more advantages than disadvantages with the use of digital assistants in e.g. companies. Among other things, it was seen that the workload was reduced and that a more efficient distribution of resources took place. Those within the business and also their customers saw digital assistants as a positive technology that facilitates many processes. They were concerned that there were shortcomings with digital assistants as well, but it was not something that affected them negatively, but it could create, among other things, irritation. But despite this, the customers were satisfied and returned for more projects.