Den här studiens syfte är att undersöka och jämföra hur förhållanden i tre av Sveriges till synes mest framgångsrika sport eventorganisationer ser ut, baserat på den mest grundläggande och äldsta managementteorin. Studien har genomförts som en kvalitativ metod med sammanlagt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med respektive chef och en anställd i varje sport eventorganisation för att skapa en helhetsbild av hur förhållandena ser ut i organisationerna. Den framkomna empirin har vi analyserat i förhållande till Fayols managementteori och med utgångspunkt i det har vi sedan diskuterat resultatet. Resultatet ger en bild av hur förhållanden ser ut i respektive organisation. I resultatet framkommer också att organisationerna är lika till stor del, bland annat när det handlar om arbetsfördelning, grad av ansvar bland de anställda, initiativtagande samt känslan av samhörighet i organisationen. Det framkommer även att det finns skillnader mellan organisationerna. Den största och mest intressanta skillnaden som framkommer är förhållandet som berör anställningstid och rekrytering av de huvudfunktionärer eller projektledare som arbetar med respektive event. Resultatet visar även att organisationerna skiljer sig åt när det handlar om betydelsen av kontinuitet bland huvudfunktionärerna eller projektledarna. En annan stor skillnad är huruvida rekryteringen ska ske externt eller internt. Slutligen diskuterar vi det som framkommit och ger där förslag på hur organisationerna möjligtvis kan utvecklas.

<p><p>Den här studiens syfte är att undersöka och jämföra hur förhållanden i tre av Sveriges till synes mest framgångsrika sport eventorganisationer ser ut, baserat på den mest grundläggande och äldsta managementteorin. Studien har genomförts som en kvalitativ metod med sammanlagt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med respektive chef och en anställd i varje sport eventorganisation för att skapa en helhetsbild av hur förhållandena ser ut i organisationerna.</p><p>Den framkomna empirin har vi analyserat i förhållande till Fayols managementteori och med utgångspunkt i det har vi sedan diskuterat resultatet. Resultatet ger en bild av hur förhållanden ser ut i respektive organisation. I resultatet framkommer också att organisationerna är lika till stor del, bland annat när det handlar om arbetsfördelning, grad av ansvar bland de anställda, initiativtagande samt känslan av samhörighet i organisationen.</p><p>Det framkommer även att det finns skillnader mellan organisationerna. Den största och mest intressanta skillnaden som framkommer är förhållandet som berör anställningstid och rekrytering av de huvudfunktionärer eller projektledare som arbetar med respektive event. Resultatet visar även att organisationerna skiljer sig åt när det handlar om betydelsen av kontinuitet bland huvudfunktionärerna eller projektledarna. En annan stor skillnad är huruvida rekryteringen ska ske externt eller internt. Slutligen diskuterar vi det som framkommit och ger där förslag på hur organisationerna möjligtvis kan utvecklas.</p></p>

Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige. Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol’s principer som dominerar i företagsledningen. Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism. Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher. Svaret på denna fråga går ej att generalisera i stort baserat på denna studie, då det är väldigt beroende på chefsnivå, storlek på företag och bransch. Oberoende av företagets storlek dominerar Taylors principer på lägre chefspositioner medan Fayols principer dominerar på högre nivåer. Övergången varierar även mellan Taylor och Fayol beroende på företagets storlek, där övergången sker på högre nivå i små företag och på lägre nivå i stora företag. / Background: Karin Holmblad Brunsson, a scientist at Uppsala University, has through her research investigated differences between Frederick Winslow Taylor and Henri Fayols research regarding management. Her conclusion is that there is a gap between theory and practice in their views of management. With basis in this research we want to investigate this gap by looking into which competence that is asked for when headhunting managers. Purpose: Our purpose with this study is with help by interviewing headhunters to investigate whether there is the theories of Taylor or Fayol that dominates the management team. Methodology: Interviews with headhunters have been done to collect data with a deductive approach and structured surveys. This data is the foundation of our analysis whose purpose is to answer our question. Theory: Competence, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism. Conclusion: The primary goal with this study is to investigate whether management is applicable in a general manner in every organization or if management requires special and for the organization specific knowledge. There is a quite complex answer to this question when it is depending on which type of organization, organization size, line of business and level of management. Taylors principles of scientific management is dominating the managerial work in lower levels of the hierarchy while Fayols general principles of management is dominating in higher levels of management. The changeover between Taylor and Fayol varies depending on the company size where the transition occurs in an earlier stage in big organizations while this happens later in smaller organizations.

O presente estudo possui características de uma pesquisa de natureza exploratória, cujo objetivo é comparar a Reengenharia e a Qualidade Total, através de Critérios de Relevância identificados a partir de uma revisão dos clássicos da literatura administrativa. A idéia aqui esboçada é procurar identificar o que é essencial nestes novos modelos, e quais seriam suas contribuições mais significativas para entender tais tecnologias enquanto instrumentos eficazes para que as organizações façam aquilo que elas se propõem a fazer. O produto do presente estudo visa oferecer subsídios para o entendimento das duas abordagens, bem como representa a tentativa de sugerir alternativas para a ampliação das mesmas. / The present study has the characteristic of an exploratory research . The objective is to compare Reengineering and Total Quality based on relevance criteria identified through the sutdy of selected authors of the administrative theory. The main ideia here outlined isto look for the essential elements in each model and find out which are their most significant contributions to the understanding of these new technologies as efficient instruments for carrying out the, organization objectives. The final product of the present study is a better understanding of both approaches and na attempt to contribute to their improvement.

O presente estudo possui características de uma pesquisa de natureza exploratória, cujo objetivo é comparar a Reengenharia e a Qualidade Total, através de Critérios de Relevância identificados a partir de uma revisão dos clássicos da literatura administrativa. A idéia aqui esboçada é procurar identificar o que é essencial nestes novos modelos, e quais seriam suas contribuições mais significativas para entender tais tecnologias enquanto instrumentos eficazes para que as organizações façam aquilo que elas se propõem a fazer. O produto do presente estudo visa oferecer subsídios para o entendimento das duas abordagens, bem como representa a tentativa de sugerir alternativas para a ampliação das mesmas. / The present study has the characteristic of an exploratory research . The objective is to compare Reengineering and Total Quality based on relevance criteria identified through the sutdy of selected authors of the administrative theory. The main ideia here outlined isto look for the essential elements in each model and find out which are their most significant contributions to the understanding of these new technologies as efficient instruments for carrying out the, organization objectives. The final product of the present study is a better understanding of both approaches and na attempt to contribute to their improvement.

O presente estudo possui características de uma pesquisa de natureza exploratória, cujo objetivo é comparar a Reengenharia e a Qualidade Total, através de Critérios de Relevância identificados a partir de uma revisão dos clássicos da literatura administrativa. A idéia aqui esboçada é procurar identificar o que é essencial nestes novos modelos, e quais seriam suas contribuições mais significativas para entender tais tecnologias enquanto instrumentos eficazes para que as organizações façam aquilo que elas se propõem a fazer. O produto do presente estudo visa oferecer subsídios para o entendimento das duas abordagens, bem como representa a tentativa de sugerir alternativas para a ampliação das mesmas. / The present study has the characteristic of an exploratory research . The objective is to compare Reengineering and Total Quality based on relevance criteria identified through the sutdy of selected authors of the administrative theory. The main ideia here outlined isto look for the essential elements in each model and find out which are their most significant contributions to the understanding of these new technologies as efficient instruments for carrying out the, organization objectives. The final product of the present study is a better understanding of both approaches and na attempt to contribute to their improvement.