Att använda laborativt material ger eleverna möjlighet att uttrycka sina kunskaper på ett annat sätt än i ett traditionellt arbetssätt. Det laborativa materialet är av stor betydelse då eleverna på olika sätt kan uttrycka kunskap med hjälp av materialet. Detta är en aktionsforskningsstudie gjord på två skolor i södra Sverige. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elevers förmågor i matematik kan synliggöras för bedömning. Syftet växte fram genom det utvecklingsbehov som identifierades på våra VFU-skolor. Vi planerade tillsammans med eleverna dagliga laborativa aktioner, som sedan videofilmades och transkriberades. Analysarbetet utgick från transkriberingen, samt dagliga anteckningar. Vår analys resulterade i följande kategorier som utgör vårt resultat: Fysiska handlingar med laborativt material, använder och utvecklar strategier med hjälp av laborativt material samt elever vägleder varandra med hjälp avlaborativt material. Utifrån resultatet och diskussionen drogs slutsatsen att laborativt arbetssätt synliggör andra förmågor än traditionella arbetssätt. Vi vill genom denna studie visa att elever visa mycket kunskap genom det laborativa arbetssättet.

<p>I studien undersöks hur lärare använder och värderar laborativt material i sin matematikundervisning i årskurs 1-3. Undersökningen innehåller en litteraturstudie och en empirisk studie som bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare som arbetar på fyra olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att lärarna i undersökningen anser att fördelen med laborativ matematikundervisning är ett undersökande arbetssätt som inspirerar eleven och som gör det möjligt för deras undersökande och kreativitet. Detta ger också rika möjligheter till kommunikation och på så sätt en bättre begreppsförståelse. Enligt lärarna är hinder för ett laborativt arbetssätt brist på utrymme, tid, personal och material på skolan.</p>

I studien undersöks hur lärare använder och värderar laborativt material i sin matematikundervisning i årskurs 1-3. Undersökningen innehåller en litteraturstudie och en empirisk studie som bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare som arbetar på fyra olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att lärarna i undersökningen anser att fördelen med laborativ matematikundervisning är ett undersökande arbetssätt som inspirerar eleven och som gör det möjligt för deras undersökande och kreativitet. Detta ger också rika möjligheter till kommunikation och på så sätt en bättre begreppsförståelse. Enligt lärarna är hinder för ett laborativt arbetssätt brist på utrymme, tid, personal och material på skolan.

Syftet med denna studie är undersöka hur lärare arbetar med laborativt material, vilken inställning de har till arbete med laborativt material och i vilket syfte de använder det. Studien utgår från två frågeställningar; Hur arbetar lärare med laborativt material inom matematikämnet i grundskolan?  På vilket sätt anser lärare att laborativt material främjar inlärningen i och förståelsen för ämnet?   I denna studie har två datainsamlingsmetoder använts för att undersöka mina frågeställningar, metoderna är enkäter och intervjuer. Denna studie har visat att lärare i hög grad arbetar med laborativt material av olika slag och att de har en positiv inställning till undervisning med laborativt material. Utifrån resultat i denna studie kan vi se att en betydande del av respondenterna använder laborativt material till de elever som uppvisar svårigheter vilket är ett vanligt fenomen enligt tidigare forskning men som också har lett till låg status bland eleverna att behöva arbeta med laborativt material.

I detta examensarbete ställs frågan vilka effekter laborativ matematikundervisning har på elevers matematiska förståelse när det gäller matematikområdet bråk. Examensarbetet är en forskningsstudie där sammanlagt 8 avhandlingar och vetenskapliga artiklar lyfts fram för att söka svar på frågan kring laborativt material och elevers matematiska förståelse. Studierna samlades in via sökmotorerna ERIC (Escbo), DiVA- portalen samt SwePub. Studierna lyfter olika exempel på hur lärare arbetat med laborativa material i sin matematikundervisning, till exempel med playdough och berättande som hjälpmedel. De lyfter också vikten av att elever tidigt behöver förstå att det finns fler tal än heltal. Forskare menar att det laborativa materialet måste ha ett mål och syfte för att det ska bli meningsfullt och bidra till elevers förståelse. Annars finns det en risk att det bara blir underhållande eller skapar förvirring bland eleverna och de går miste om den matematiska förståelsen. Slutsatsen som dras är att elevers förståelse för bråk kan bli djupare av att använda laborativa metoder i undervisningen. Studierna visar att förståelsen för bråktals delar och helhet, addition av bråk samt jämförelser av bråk kan gynnas.

Då matematikundervisningen i den svenska skolan domineras av tyst räkning i lärobok är studiens syfte att undersöka om en mer varierad undervisning med laborativt arbetssätt skulle leda till att elever utvecklar djupare kunskaper. Studiens frågeställningar är: Hur påverkar ett laborativt arbetssätt elevernas kunskapsutveckling i jämförelse med en teoretisk matematikundervisning? Hur påverkar ett laborativt arbetssätt elevers inställning till matematikämnet? Hur ställer sig lärare till laborativ matematikundervisning? Tre datainsamlingsmetoder kommer att användas för att undersöka frågeställningarna: Enkät, undersökning med experimentell design och intervju. Enkäterna har visat att matematiken upplevs lättare om eleverna arbetar med laborationer i jämfoöelse med om de inte gör det. Underökningen med experimentell design har visat att elever som arbetar med laborationer utvecklar djupare kunskaper än elever som arbetar teoretiskt. Genom att eleverna får konkretisera matematikens abstraktioner synliggörs det abstrakta. Intervjuerna har visat att lärare anser att det är ett positivt arbetssätt som bör få större utrymme i undervisningen då elever blir mer motiverade och utvecklar djupare kunskaper. Det framkommer dock att det finns en del hinder i form av planeringstid och brist på material. Undersökningen har visat det som tidigare forskning pekat på, att elever fördjupar sina kunskaper när de får arbeta med laborationer.

Denna systematiska litteraturstudie har i syfte att studera hur lärares perspektiv på laborativ matematik framställs i tidigare forskning, där det empiriska materialet utgörs av vetenskapliga artiklar. Elevers resultat och intresset för matematiken fortsätter att försämras även om vi kan se en vändning utifrån senaste mätningar. Dock framkommer inte vad som ligger bakom den ändrade riktningen, vår tanke är att undervisningen inte varieras tillräckligt och den traditionella undervisningen dominerar. Kan därmed laborativ matematik vara en väg till lustfylldhet och förståelse? Resultatet visar en positiv syn på de laborativa materialen där det kan fungera som en bro mellan det konkreta och det abstrakta. Däremot förespråkar flertalet lärare en varierad undervisning eftersom alla elever har olika lärstilar och för att på bästa sätt tillgodose elevernas lärande. Vi kan även se ett gap mellan viljan att använda sig av en varierad undervisning och möjliga hinder, vilket genererar till att lärarna känner osäkerhet och inte tillämpar arbetssättet i den mån som önskas. Slutligen vill vi lyfta att det laborativa materialet i sig inte utvecklar elevernas lärande, utan det som gör det meningsfullt är dess syfte och hur materialet används i undervisningen. Vidare forskning är att studera elevernas förhållningssätt gentemot laborativt arbete och undersöka vilka elever som gynnas av laborativ matematikundervisning.