<p>The Convention on Biological Diversity (CBD) promotes the Ecosystem Approach (EA). In this thesis it is analyzed how the EA approach could be applied to regional management of coastal areas in Sweden. The aim of this report is to compare management for preserving biodiversity on a landscape level in two regional coastal areas in Uppsala and Västra Götaland respectively. In Uppsala, one of the plans consists of a previous nature reserve and in Västra Götaland, a Regional landscape strategy has been established. The ecosystem approach is used as a theoretical framework in this thesis. More precisely, five EA operational guidelines have been used as analytical tools in the comparative approach adopted.</p><p>The results show that the Västra Götaland Regional landscape strategy has been most consistent with the EA framework, since it fulfills three of the five operational guidelines while Gårdsskärskusten only accomplish two of the criteria. The social aspects are more central in the landscape strategy than in Gårdskärskusten, which is the main difference between the two plans. One area of inadequacy detected in the landscape strategy was the few identified aspects on maintenance of landscape connectivity features. The Regional landscape strategy could, if established in every county in Sweden, be a way to prevent the loss of biodiversity. However the plan needs to be supported by actions where preservation and utilization are integrated in an economic context. By considering nature protection as a development opportunity in strategic planning rather than as only a cost, important steps towards a sustainable future can be taken.</p> / <p>För att implementera målsättningarna i FN:s Konvention om Biologisk Mångfald har en ekosystemansats (EA) antagits och en viktig ekosystemtyp i Sverige där EA kan appliceras är kuster. Syftet med examensarbetet är att, med ekosystemansatsen som analysverktyg, studera hur och varför två planer för att bevara biologisk mångfald på landskapsnivå i två regionala kustområden i Uppsala län respektive Västra Götalands län skiljer sig åt. Planen består i Uppsala län av ett tilltänkt naturreservat och i Västra Götalands län av en Regional landskapsstrategi. Uppsatsens teoretiska förankring sker i ekosystemansatsen, med fokus på dess fem vägledande punkter och metodvalet är en jämförande design. Inom ramen för den jämförande designen har sedan en innehållsanalys samt kompletterande semistrukturerade intervjuer utförts.</p><p>Resultatet visar att den Regionala landskapsstrategin i dagsläget är mer i linje med ekosystemansatsen, eftersom den uppfyller tre av fem vägledande punkter medan processen med Gårdsskärskusten enbart uppfyller två av fem vägledande punkter. I landskapsstrategin är sociala aspekter centrala och det är en förklaring till varför de olika planerna skiljer sig åt. Intressant är dock att betoningen på aktörsinvolvering verkar leda till att vissa ekologiska grundprinciper som konnektivitet i landskapet tonas ned, vilka är framträdande i processen med Gårdskärskusten. Regionala landskapsstrategier kan enligt min mening innebära ett stort steg mot att hindra förlusten av biologisk mångfald i Sverige om de uppförs i varje län. Inom landskapsstrategierna är det vidare essentiellt att skyddade områden, som exempelvis Gårdsskärskusten, också inkorporerar ett landskapsstrategitänk och i många fall innebär det att skötselåtgärder fortsätter att utföras. Svårigheten kan dock vara hur finansieringen av skötseln skall ske men där finns alternativa inkomstmöjligheter, från exempelvis naturturism och stresshantering på företag, som behöver utvecklas ytterligare.</p>

Under det senaste årtiondet har 97 % av den totala folkökningen tillkommit inom fem kilometer från kusten, främst kring storstadsregionerna. Tyresö kommun är en av Stockholms förorter. Kommunen har under åren köpt loss tomter i ett kustnära område vid Tyresö strand. Ekologigruppen ab har på uppdrag av kommunen gjort bedömningar av områdets naturvärden såväl som rekreativa värden. Bedömningarna är tänkta att kunna vila som beslutsunderlag för planering såväl som byggnationer i området. Utgångspunkter för uppsatsen är teorier, principer/begrepp och riktlinjer från främst bevarandeekologi, men även fysisk planering. Syftet med uppsatsen är att belysa konsekvenser som bebyggelse kan medföra på naturmiljön samt att utefter den förvärvade kännedomen ge rekommendationer för framtida byggnationer. Rekommendationerna fokuseras på områden som uppmärksammats som särskilt värdefulla/känsliga. De skyddsvärda naturmiljöer som identifierats är främst eklundarna och andra ädellövträd samt de grunda mjukbottnarna. Dessa miljöer kan skyddas och stärkas genom en god planering som bidrar till områdena begränsas intrång samt att man strävar efter att bevara en sammanhängande grönstruktur. De grunda bottnarna kan delvis skyddas genom en omlokalisering av planområdets befintliga båtklubb. Även de rekreativa värdena skulle stärkas genom båtklubbens flytt genom att vattenkontakten för allmänheten förbättras. Vattenkontakten och promenadmöjligheterna skulle även kunna stärkas av gångbryggor längs strandlinjen. / Over the past decade in Sweden, 97 % of total population growth has occurred within five kilometres of the coast, primarily round the urbanized regions. The municipality of Tyresö is a suburb of Stockholm and has, purchased land in a coastal region in Tyresö strand. Ekologigruppen ab was commissioned by the municipality to carry out an evaluation of the environmental and recreational values of the area. The evaluations are intended to form a basis for future planning and construction work. This essay is based on theories, principles/concepts/guidelines from the field of conservation-ecology and physical planning. The aim of the essay is to shed light on the consequenses that construction and development can entail for the environment and to make recommendations for future development on the basis on knowledge acquried. The recommendations will mainly focus on those areas which have been designated as being particularly valuable/sensitive. Such areas are primarily the oak-groves and other valuable deciduous trees as well as shallow water with soft bottom sea-beds. These environments can be protected and strengthened by appropriate planning which can help limit encroachment as well as promote efforts to preserve a coherent green-structure.The shallow sea-beds may be partly protected by relocating the areas boat club. Relocating the boat club would also enhance recreational values since it would provide the public with improved access to the water. Bridges along the shoreline would further enhance water-access and provide greater opportunities for walking.

I Sverige har andelen naturskyddade områden ökat kraftigt under andra halvan av 1900- talet och arealen motsvarar idag ungefär 10 % av landets totala (SCB, 2006). Merparten av dessa områden återfinns i våra 28 nationalparkerna och drygt 2500 naturreservat. Syftet med att bilda skyddade områden är många gånger att bevara biologisk mångfald eller att skapa nya livsmiljöer för känsliga arter, men kan även innebära att ge besökare tillfälle att uppleva mer opåverkad natur (Naturvårdsverket, 2005c). I takt med att, även avlägsna naturområden, blivit alltmer tillgängliga och intresset ökat för naturturism och friluftsliv ökar också behovet av att kontrollera och hantera den påverkan som kan uppstå. Syftet med arbetet var att ge svar på hur ansvariga myndigheter och förvaltare av skyddade områden i Sverige hanterar balansen mellan friluftsliv och naturskydd. Studien har visat att det fortfarande saknas relevant forskning inom vissa områden t.ex. vad gäller besökarstudier och hur djurlivet påverkas. Den forskning som bedrivits och den litteratur som finns tillgänglig härstammar huvudsakligen från Nordamerika och saknas i stor utsträckning från svensk sida. När det gäller den faktiska förvaltningen, av såväl naturreservat som nationalparker, så är denna likartad och bygger huvudsakligen på en kombination av en grundläggande direkt styrning genom föreskrifter och mera allmänna indirekta metoder, i form av bland annat information och anlagda leder, vilka ofta syftar till att kanalisera och koncentrera besökarna. Skötselplanerna fyller i stort sin grundläggande funktion men är idag något eftersatta och i behov av en revidering där åtgärder som rör friluftslivet och dess påverkan ges större utrymme och där man så långt som möjligt söker använda sig av nyare kunskap inom området. En något förändrad attityd till naturvård och friluftsliv kan dock skönjas och planer för framtida åtgärder håller för närvarande på att utvecklas.

The Convention on Biological Diversity (CBD) promotes the Ecosystem Approach (EA). In this thesis it is analyzed how the EA approach could be applied to regional management of coastal areas in Sweden. The aim of this report is to compare management for preserving biodiversity on a landscape level in two regional coastal areas in Uppsala and Västra Götaland respectively. In Uppsala, one of the plans consists of a previous nature reserve and in Västra Götaland, a Regional landscape strategy has been established. The ecosystem approach is used as a theoretical framework in this thesis. More precisely, five EA operational guidelines have been used as analytical tools in the comparative approach adopted. The results show that the Västra Götaland Regional landscape strategy has been most consistent with the EA framework, since it fulfills three of the five operational guidelines while Gårdsskärskusten only accomplish two of the criteria. The social aspects are more central in the landscape strategy than in Gårdskärskusten, which is the main difference between the two plans. One area of inadequacy detected in the landscape strategy was the few identified aspects on maintenance of landscape connectivity features. The Regional landscape strategy could, if established in every county in Sweden, be a way to prevent the loss of biodiversity. However the plan needs to be supported by actions where preservation and utilization are integrated in an economic context. By considering nature protection as a development opportunity in strategic planning rather than as only a cost, important steps towards a sustainable future can be taken. / För att implementera målsättningarna i FN:s Konvention om Biologisk Mångfald har en ekosystemansats (EA) antagits och en viktig ekosystemtyp i Sverige där EA kan appliceras är kuster. Syftet med examensarbetet är att, med ekosystemansatsen som analysverktyg, studera hur och varför två planer för att bevara biologisk mångfald på landskapsnivå i två regionala kustområden i Uppsala län respektive Västra Götalands län skiljer sig åt. Planen består i Uppsala län av ett tilltänkt naturreservat och i Västra Götalands län av en Regional landskapsstrategi. Uppsatsens teoretiska förankring sker i ekosystemansatsen, med fokus på dess fem vägledande punkter och metodvalet är en jämförande design. Inom ramen för den jämförande designen har sedan en innehållsanalys samt kompletterande semistrukturerade intervjuer utförts. Resultatet visar att den Regionala landskapsstrategin i dagsläget är mer i linje med ekosystemansatsen, eftersom den uppfyller tre av fem vägledande punkter medan processen med Gårdsskärskusten enbart uppfyller två av fem vägledande punkter. I landskapsstrategin är sociala aspekter centrala och det är en förklaring till varför de olika planerna skiljer sig åt. Intressant är dock att betoningen på aktörsinvolvering verkar leda till att vissa ekologiska grundprinciper som konnektivitet i landskapet tonas ned, vilka är framträdande i processen med Gårdskärskusten. Regionala landskapsstrategier kan enligt min mening innebära ett stort steg mot att hindra förlusten av biologisk mångfald i Sverige om de uppförs i varje län. Inom landskapsstrategierna är det vidare essentiellt att skyddade områden, som exempelvis Gårdsskärskusten, också inkorporerar ett landskapsstrategitänk och i många fall innebär det att skötselåtgärder fortsätter att utföras. Svårigheten kan dock vara hur finansieringen av skötseln skall ske men där finns alternativa inkomstmöjligheter, från exempelvis naturturism och stresshantering på företag, som behöver utvecklas ytterligare.

No description available.

Rich fens are calcareous and nutrient poor wetlands with a rich flora of orchids, sedges and mosses. As many as one hundred plant species are rich fen specialists. Many wetlands have been drained historically, and transformed to agricultural land or production forests. Today rich fens cover only 2-3% of the total mire area in Sweden. Rich fen is a rare and valuable habitat also from a European perspective and is protected in the Natura 2000-network. To increase and maintain the biodiversity and ecosystem services rich fens can offer, it is important to increase the rich fen area by restoration and management. Rich fen restoration can be carried out in different ways. In this report the restoration method of top soil removal is investigated. The method has never been tested before in Sweden and therefore it is important to evaluate the suitability of the method for further conservation work.   Before restoration, the study area had been drained, used as arable land and pasture, and finally become abandoned and overgrown by tall eutrophic herbaceous vegetation. An excavator dug away the layer of nutrient rich top soil and then the site was left for spontaneous development. Adjacent to the restored area, there is a small remnant of rich fen. Monitoring of the restored area was performed during the first five years after the restoration. I repeated the monitoring after ten years, and analyzed the long-term succession of plants and snails, in comparison with the status in the reference fen.   The vegetation in the restored parts is approaching the one in the reference fen. For example, the number of rich fen specialists has increased steadily. However, the colonization of bryophytes is slow. They cover at most 20 % in the restored parts, while 80 % in the reference fen, possibly because of dispersal limitation and the fact that the restored area is drier than the reference fen. More species of herbs can be found in the restored parts than in the reference fen. Another difference is the high cover of bare soil in the restored areas, compared to none in the reference fen. Some trees and bushes are growing in the area, primarily birch (Betula pubescens) and different species of Salix. The land snails have successfully colonized the restored areas. After two years the same number of species was found in the restored area, as in the reference fen. The total number of species found in the restored areas was 26, compared to 29 in the reference fen, among them three rare rich fen indicator species.   The results show how the restored site has developed from bare mineral soil to a rich fen site, approaching the species composition of the reference fen. Several species of rich fen specialists among vascular plants, bryophytes and land snails have established in the restored areas. The small rich fen close to the restored area functions as a source from where plants and animals can spread. Overall the restoration shows very positive results, going from bare soil to rich fen vegetation in only ten years.

Fisheries management is not only about managing the resource fish, but also includes managing the social system. Aquatic ecosystems and the social system are both complex and change continuously. It is important to address what types of uncertainty the combination of both systems, complex socio-ecological systems leads to, their consequences and how these should be dealt with. Successful or unsuccessful management outcomes are difficult to address whether or not they are due to management efforts or natural changes. In addition, uncertainties often lead to a short-term management, since lack of knowledge makes it difficult to act in a long-term perspective. This thesis conceptualizes how to address different types of uncertainty prevalent in fisheries management, with focus on natural process uncertainty, measurement and estimation uncertainty, decision and implementation uncertainty, and institutional and regime uncertainty.  This was done by analyzing how three theoretical approaches, namely co-management, adaptive management and adaptive co-management address these uncertainties. In order to highlight how different types of uncertainty have been dealt with in practice, a case study on the fishery management in Lake Vättern has been made. A comparison between the literature study and this thesis’ case study shows that hypothesis-testing, cooperation, communication and transparency are corresponding factors on how to deal with uncertainties in fisheries management and that institutional and regime uncertainty is inadequately addressed in Sweden.

To evaluate the outcomes of reclamation design, soil and plant community changes on an unmanaged, 15-year-old certified-reclaimed site were analysed and compared with an undisturbed reference location. Patterns were analysed using MRPP while change was measured with rmANOVA. Plant species were poor predictors of selected soil properties. Percent soil organic carbon increased (p = 0.032), while soil pH did not change. Overall plant community composition did not change in proportion of cover between a priori groups of seeded/unseeded species or between native/introduced species. Individual species did vary in amount of cover change between 1993 and 2007. A linear regression of richness versus area covered by native species determined that the Shannon index is not a suitable measurement for monitoring plant community change towards the reference ecosystem. These findings highlight the importance of initial design, and the potential additive role of landscape architects as part of reclamation planning.

Thesis (doctoral)--Swedish University of Agricultural Sciences, 2004. / Includes bibliographical references (p. 191-200). Also available online.

The evaluation of prefered kinds of fair game - Wild pig (Sus scrofa), Roe deer (Capreolus capreolus), Pheasant (Phasianus colchicus) and Brown hare (Lepus europaeus) was studied in model game areas - Lhenice and in Žabovřesky in South Bohemia. The landscape of both studied areas differs by the land cover and intensity of agriculture. Te main data about game species were: number of shooting game, number of dieing game and spring population density in the last ten years. The second part of our study was directed on landscape evaluation. The ortophoto maps of studied areas were analysed ArgGis software. Data about game and landscape character were compared including the climate condition of both areas. The results of our studies verified the hypoothesis that the landscape with more diverse land cover is more perspective for populations of game species. It was found that besides of man factors play the important role the natural conditions of game areas. These condition are independent on the man activities and can be affected by the care about the landscape.