Small group leadership self-efficacy is conceptualized as an individual’s degree of confidence in his/her ability to successfully assume a leadership role in a small group. The task specificity of self-efficacy and the conceptualization of leadership as context bound informs the need for a small group leadership self-efficacy measure that is a superior operationalization of the specified construct than extant measures of leadership self-efficacy in the context of small group leadership. Consequently, the purposes of this study were: (a) to develop a psychometrically sound self-report measure of small group leadership self-efficacy and establish its underlying structure through factor analytic procedures, and (b) to present preliminary validity evidence for the measure. In order to develop a representative item pool for the posited small group leadership self-efficacy dimensions, relevant theory was reviewed and extant literature was surveyed, with special attention to factor analytic studies. Using the data of 568 undergraduate students collected online, Study 1 investigated the factor structure of the initial 101-item measure. This resulted in the refinement and reduction of the initial measure to a 32-item measure, consisting of 5 dimensions. However, in Study 2, factor analyzing data collected from 296 undergraduate students who completed only the 32 items retained in Study 1 and the item-to-category sorts of 7 independent judges resulted in the confirmation of a second-order small group leadership self-efficacy factor structure with 2 dimensions (initiating structure and consideration) consisting of 23 items that best captured the content domain of the construct. The final 23-item measure of small group leadership self-efficacy was embedded into a nomological network where its relationships with four variables of interest was tested and results revealed that previous small group leadership experience, valence of previous small group leadership experience, and subjective vitality are correlates of small group leadership self-efficacy. The results of the present work have both theoretical and practical implications. An outcome of this study is a psychometrically sound measure of small group leadership self-efficacy which has the potential for high utility in both applied and scientific settings. These implications as well as possible directions for future research are identified and discussed.

No description available.

No description available.

IT-branschen har under de senaste åren kommit att bli allt viktigare för Sveriges ekonomi eftersom branschen omsätter och exporterar IT-tjänster för höga belopp. Därtill har branschen stor inverkan på Sveriges sysselsättning, således har IT-branschen ett stort inflytande på det svenska samhället. I och med hög tillväxttakt och digitaliseringstrend råder det emellertid kompetensbrist inom IT där det behövs ny personal inom flera yrkeskategorier. Att åtgärda kompetensbristen som råder inom IT-branschen är väsentlig, annars riskerar tillväxttakten avta vilket skulle vara ett hårt slag för Sveriges ekonomi. Trots brist på arbetskraft och hög efterfrågan är kvinnor underrepresenterade i IT-branschen. Tidigare forskning visar att arbetsmiljön inom IT-branschen på olika sätt utgör barriärer för kvinnliga anställda som innebär att de byter yrke, lämnar branschen och har svårt att avancera. Få studier har emellertid undersökt kvinnliga ledares upplevelser inom IT-branschen. Detta är ett väsentligt forskningsområde eftersom fler kvinnliga ledare kan resultera i att fler kvinnor söker sig till IT-branschen vilket är essentiellt för att möta rådande kompetensbrist och ur ett jämställdhetsperspektiv.  För att få en djupare förståelse över kvinnliga ledares situation och hur de motiveras i sitt ledarskap utgår denna uppsats från konceptet Motivation Att Leda (MTL), det introduceras som ett koncept för att undersöka hur individuella skillnader kan förklara skillnader i motivation inför ledarrollen. Få studier har undersökt sambandet mellan arbetsmiljö och motivation att leda, därav ämnar denna uppsats besvara följande frågeställning:  Hur påverkar arbetsmiljön kvinnliga chefers motivation att leda inom den svenska IT-branschen? För att besvara på studiens frågeställning har vi med semi-strukturerade intervjuer undersökt nio kvinnliga chefer inom svenska IT-branschen om hur arbetsmiljön påverkar deras motivation att leda. Resultaten visar att kvinnliga chefernas MTL stärkts genom att erhålla och tillhandahålla psykosocialt stöd på arbetet samt att få empowerment i sin yrkesroll. Därtill visar sig en traditionell organisationsstruktur försvagar MTL.  Resultaten i vår studie bidrar med teoretiska insikter där studien erbjuder ny kunskap om MTL som koncept och sambandet mellan arbetsmiljö och MTL. Vidare ges det praktiska rekommendationer för relevanta intressenter såsom arbetsgivare, handledare och kvinnliga chefer som kan använda sig av studiens resultat för att bibehålla och utöka utbudet av kvinnlig arbetskraft inom IT.

No description available.