Inquiry-based learning (IBL) has existed since the early 1500’s and research points to it being a successful pedagogy, so why do so few educators use it? One reason may be the confusion found in the literature encountered by educators. In light of this confusion, how teachers defined and implemented IBL in diverse, 21st Century classrooms was investigated. Looking at whether IBL was, or could be, an inclusive practice was also researched. Furthermore, the possibility that inquiry-based learning (IBL) encompassed differentiated instruction (DI) in its implementation and could therefore be used as a process to incorporate both was explored. To investigate these ideas, current literature was reviewed; including the works of John Dewey and Lev Vygotsky, and a qualitative research project was conducted using a phenomenological method. The research consisted of observations and interviews in the natural setting, of an inclusive elementary classroom.

Inquiry-based learning (IBL) has existed since the early 1500’s and research points to it being a successful pedagogy, so why do so few educators use it? One reason may be the confusion found in the literature encountered by educators. In light of this confusion, how teachers defined and implemented IBL in diverse, 21st Century classrooms was investigated. Looking at whether IBL was, or could be, an inclusive practice was also researched. Furthermore, the possibility that inquiry-based learning (IBL) encompassed differentiated instruction (DI) in its implementation and could therefore be used as a process to incorporate both was explored. To investigate these ideas, current literature was reviewed; including the works of John Dewey and Lev Vygotsky, and a qualitative research project was conducted using a phenomenological method. The research consisted of observations and interviews in the natural setting, of an inclusive elementary classroom.

No description available.

Denna kunskapsöversikt undersöker möjligheter och utmaningar med ett kooperativt lärande och hur det påverkar elevers matematiska språkutveckling. Översikten inriktar sig på elever i grundskolan och elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Frågeställningarna är följaktligen ”Om och hur kan det kooperativa lärandet bidra till elevers matematiska språkutveckling?”, ”Vilka utmaningar finns det med att arbeta kooperativt kopplat till matematisk språkutveckling?” samt ” Vilka utmaningar finns det med att arbeta kooperativt kopplat till matematisk språkutveckling hos elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer?”. För att kunna besvara frågeställningarna har följande sökord använts ”cooperative learning, Lev Vygotsky, mathematical language, mathematics, language development, autism och ADHD”. Sökorden har använts i forskningsdatabaserna ERIC via EBSCO och Education Research Complete (ERC) för att hitta relevant forskning. Kunskapsöversikten grundas på forskningsartiklar samt böcker som undersöker kooperativt lärande utifrån aspekter som neuropsykiatriska funktionsvariationer och gruppdynamik. Resultatet från undersökningen tyder på att kooperativt lärande kan bidra till en matematisk språkutveckling. I resultatet framgick det även att det kooperativa lärandets utmaningar främst ligger hos elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer eftersom de kan bli mer utsatta i ett kooperativt arbete.

Följande analys är baserad på en undersökning med 14 informanter och ämnar synliggöra vad svensklärare fokuserar på i sina bedömningar av elevtexter i svenskämnet i Stockholms gymnasieskolor. Resultatet visar att texternas kommunikativa kvaliteter och språkfunktion ges störst utrymme och mindre fokus ligger på språkformella aspekter. Det framkommer också att avancerade texter får mer precis bedömning medan sämre textkompositioner får mer generell. I uppsatsens analysavsnitt belyses dessa aspekter samt bedömningen av dem, hur de preciseras och formativt fungerar för elevens skriftspråksutveckling utifrån Lev Vygotskys teorier. Därefter diskuteras hur bedömningspraktiken påverkar undervisningen och vilka eventuella konsekvenser sådana tekniker kan förväntas ge. / The following analysis is based on a survey of 14 respondents and intends to make visible what Swedish teachers in the subject of Swedish focus on in their assessments of student texts, in Stockholm's upper high schools. The result shows that the communicative qualities of the texts and language functions are emphasized while the textual form, its linguistic correctness aspects, are given less focus. It also emerges that the advanced texts get more precise assessment, while poorer text compositions may be critiqued more generally. The essay’s analytical chapter confronts how these aspects are practiced, specified and utilized according to formative assessments based on Lev Vygotsky's theories. Then follows a discussion on how assessment practices affects teaching and what consequences one may expect from such an assessment culture.

The First Month at the Piano by Mana-Zucca, published in 1935, is a pioneering piano method to be taught by rote, supporting sound before sight learning theories, to the pre-school student. It differs from the Suzuki method in that The First Month at the Piano uses short, repetitive patterns, intrinsic to the Edwin Gordon Music Learning Theory. The First Month at the Piano has been compared to educational theories and has been found to follow Lev Vygotsky's theory of scaffolding and Jerome Bruner's principles of structure, readiness for learning, and motivation. The First Month at the Piano has been shown to provide a wide variety of sensory experiences for the pupil and establish a comfort and familiarity with the instrument. After completing the method, the pupil will have a solid aural foundation at the piano and will be fully prepared for primer level notation. It is a highly adaptable method and modified versions were made from the originals which would be of interest to today's teachers of pre-school piano students. Incorporation of interactive MIDI with electronic keyboards would enhance the students' learning experiences and be a direction to follow for future use of this method.

Denna kvalitativa studie undersöker hur kooperativa lärandesituationer påverkar elevers individuella matematiska utveckling genom användning av problemlösningsuppgifter. Studiens bakgrund belyser det innehåll som berör kooperativt lärande, kooperativa lärprocesser, kommunikation, problemlösning samt de matematiska förmågorna. Empirin till studien har samlats in utifrån 18 elever, i årskurs 3, som under tre moment genomfört tre olika problemlösningsuppgifter. Första och tredje momentet genomfördes individuellt av eleverna medan moment två genomfördes under en kooperativ lärandesituation. Vid moment två observerades elevernas samspel med hjälp av observationsscheman. Moment ett och tre jämfördes sedan utifrån den kooperativa lärandesituationen för att se dess påverkan på elevernas individuella matematiska utveckling. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes det sociokulturella perspektivet i samband med en kvalitativ analys. Resultatet visade en variation av påverkan på elevernas individuella matematiska utveckling. Det som framgick som betydelsefullt för elevers matematiska utveckling var gruppkonstellationen, elevers matematiska kunskapsutveckling samt elevens roll under den kooperativa lärandesituationen. Avslutningsvis förs en diskussion kring studiens metodik och resultat.