Examensarbetet har genomförts på ett lager med fokus på deras lagerautomater, där verksamheten hanterar artiklar för industrin. Projektet har följt PDCA-metoden. Företaget har fått in flera kundreklamationer som kan kopplas till deras område för lagerautomater, där största andelen av reklamationerna handlar om att kunder fått fel antal artiklar skickade till sig. Majoriteten av dessa reklamationer gäller mindre ordrar, där kunden beställt mellan 1-10 st artiklar. I projektet kom det fram att den nuvarande rutinbeskrivningen inte stämde överens med operatörernas arbetssätt. I nulägesanalysen undersöktes området vid lagerautomaterna (LA) med hjälp av Ishikawa-diagram och 5 varför. Där valdes tre orsaker till problemet ut, ​otydlig rutinbeskrivning​ , ​otydlig kontroll av antal artiklar​ samt ​otydlig skärm vid LA. Utifrån analysen har ett förbättringsförslag som direkt lösning tagits fram, i form av en ny rutinbeskrivning som utformats med hjälp av operatörer vid lagerautomaterna. Detta för att få med relevant och viktig information, vilket ökar chansen till att operatörerna faktiskt följer rutinen. I rutinbeskrivningen ingår en kontroll av antal artiklar som innebär att operatören räknar antalet artiklar en gång till vid ordrar på 1-10 st artiklar.  Syftet med rutinbeskrivningen är att få operatörerna att arbeta efter ett standardiserat arbetssätt för att minska variationen i kvaliteten och uppmärksamma avvikelser p.g.a felplock. Kontrollen ska direkt minska omfattningen av problemet, men förväntas på sikt inte behövas. Vid projektets slut resulterade den nya rutinbeskrivningen i en förbättrad leveranskvalitet, med fokus på fel antal, med 77 % vilket överträffade projektmålet på 30 %. / This bachelor thesis has been carried out at a warehouse focusing on their automated storage and retrieval machines (ASRM). These warehouse operations handle items for the industry. The project has followed the PDCA method. The company has received several customer complaints that can be linked to this area, where the largest proportion of complaints are from customers receiving the wrong number of items. The majority of these complaints concern small orders, where the customer has ordered between 1-10 items.  The conducted study showed that the current routine description did not match the operators' working methods. In the present situation analysis, which comprised Ishikawa diagrams and 5 why, the study focused on three causes of the problem, ​Unclear routine description​ , ​Unclear control of number of articles ​ and ​Unclear screen on the ASRM​ .  Based on the analysis, a new routine description was outlined together with operators at the warehouse to provide relevant and important information, which increases the change that the operators actually follow the routine. The new routine description includes a control of the number of articles, which means that the operator counts the number of articles again for orders of between 1-10 items.  The purpose of the new routine description is to get the operators to work according to a standardized routine to reduce the variation in quality and pay attention to deviations caused by picking errors. The control should directly reduce the extent of the problem, but is not expected to be necessary in the long term. At the end of the project, the new routine description resulted in improved delivery quality, focusing on the wrong number, by 77 % which surpassed the project goal of 30 %.

Purpose – The practical purpose of the study is to find an efficient logistics solution that takes in to consideration the cost, delivery performance and delivery quality for a furniture manufacturer. To fulfil the purpose three objectives have been formulated: To map a furniture manufacturer’s logistics flows and identify any potential wastes. To present an efficient logistics solution for a furniture manufacturer operating in the Nordic countries. To investigate the effect of outsourcing on delivery performance and delivery quality for a furniture manufacturer. The academic purpose of the study is to investigate if existing theories in Lean and value stream mapping can be applied to logistics flows to map and improve efficiency. This is fulfilled by achieving the first two objectives stated above. Method – In order to achieve the purposes literature studies have been conducted in order to give a theoretical background on the subject. A case study was conducted in order to test the theories against empirical data gathered at a furniture manufacturer. The empirical data was gathered by interviews and document studies. Findings – The furniture manufacturer’s logistics flows were mapped and evaluated using an improvement model from the Lean theory. The mapping identified a number of wastes and areas of improvement. A future state with a more efficient flow could then be stated. In order to implement the future state some logistics activities may need to be outsourced to a third party. By using evaluation tools a supplier may be selected without negative impact on delivery performance or delivery quality. Implications – The study has shown that methods for value stream mapping can be used in more areas than practiced today. By using Lean tools companies can identify wastes within their logistics processes and thereby achieve a more efficient management. Limitations – The scope of the study is relatively limited and for a more generalisable result additional flows at the studied company as well as other companies would have to be studied. When mapping logistics flows at international corporate groups a common strategy for streamlining flows is important already at the beginning of the improvement. The study was conducted at a distribution centre in Sweden and no consideration was taken to other parts of the group. Transports has traditionally been regarded as a non-value adding activity but in order to conduct the study transports had to be defined as value adding since distribution of products is necessary. / Syfte – Studiens praktiska syfte är att finna en effektiv logistiklösning som tar hänsyn till kostnader, leveransprecision och leveranskvalitet för ett företag inom möbelbranschen. För att uppnå syftet har tre delmål formulerats: Att kartlägga ett möbelföretags logistikflöden och identifiera eventuella slöserier. Att ta fram en effektiv logistiklösning för ett möbelföretag med tillverkning i nordiska länder. Att utreda påverkan på leveransprecision och leveranskvalitet vid outsourcing av logistikverksamhet hos ett möbelföretag. Studiens akademiska syfte är att undersöka om befintliga teorier inom Lean och värdeflödesanalys kan tillämpas för att kartlägga och förbättra effektiviteten i logistikflöden. Detta uppfylls genom att uppnå de första två delmålen formulerade ovan. Metod – För att uppnå syftena har litteraturstudier använts för att lägga en teoretiskt grund inom ämnet. Vidare genomfördes en fallstudie för att testa teorierna mot empiri insamlad hos ett fallföretag inom möbelbranschen. Empirin bestod av intervjuer och dokumentstudier. Resultat – Fallföretagets logistikflöden kartlades och utvärderades med hjälp av en förbättringsmodell från teorin. Kartläggningen visade på ett antal slöserier och förbättringsområden i flödet. Ett önskat framtida läge med ett effektivare flöde kunde därefter ritas upp. För att kunna genomföra det önskade framtida läget kan vissa logistikaktiviteter behöva outsourcas till en tredje part. Genom att använda verktyg för utvärdering kan leverantör väljas utan negativ påverkan på leveransprecision och leveranskvalitet. Implikationer – Studien har visat att metoder för värdeflödesanalys kan användas inom fler områden än vad som görs idag. Med hjälp av de verktyg som finns inom Lean kan företag synliggöra slöserier inom sina logistikprocesser och därmed få en mer effektiv hantering. Begränsningar – Studiens omfattning är relativt begränsad och för ett ännu mer generaliserbart resultat skulle fler flöden hos fallföretaget samt hos andra företag behöva studeras. Vid kartläggning av logistikflöden hos internationella koncerner är en gemensam strategi för att effektivisera flödena viktig redan vid starten av förbättringsarbetet. Studien är genomförd vid en logistikcentral i Sverige och hänsyn har inte tagits till övriga delar i koncernen. Transporter har i klassisk värdeflödesanalys betraktats som en icke värdeskapande aktivitet men för att kunna genomföra studien har de behövt lyftas till att vara en värdeskapande aktivitet som är nödvändig för att distribuera företags produkter.