Bakgrund: I världen lever idag ca 10–15 procent av alla fertila kvinnor med endometrios. Symtom som kännetecknar sjukdomen är buksmärta, samlagssmärta, trötthet och energilöshet. Endometrios är en relativt dold sjukdom både för kvinnorna själva och för vårdpersonal, vilket kan leda till en lång väg för att få diagnos. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av hur endometrios påverkar kvinnors dagliga liv. Metod: En litteraturstudie med en systematisk litteratursökning i databaserna CINAHL och PsycINFO. I databaserna hittades arton artiklar som kvalitetsgranskades och tio av dessa bedömdes ha tillräckligt hög kvalité för att inkluderas i resultatet. Därefter genomfördes en innehållsanalys för att skapa en ny helhet som svarade på syftet. Resultat: Studiens resultat består av tre kategorier vilka var fysisk påverkan, psykisk påverkan och social påverkan. Under fysisk påverkan presenteras hur smärtsamma symtom påverkar kvinnornas förmåga att vara aktiva i det dagliga livet. Under psykisk påverkan beskrivs sjukdomens inflytande på kvinnornas självkänsla. Hur kvinnornas relationer till familj och vänner påverkas av sjukdomen är ett av de huvudfokus som lyfts under social påverkan. Slutsats: Endometrios påverkar kvinnors dagliga liv ur flera aspekter. Kvinnornas sätt att förhålla sig till sig själva, deras relationer, fritidsaktiviteter och deras sysselsättning påverkas.

Bakgrund: Stomi belägen i mag-tarmkanalen anläggs då tunn- eller tjocktarm drabbats av sjukdom eller skada. Genom operation läggs tarmen ut på buken vilket resulterar i att avföring töms okontrollerat i en stomipåse som fästs på magen. Patienten behöver anpassa sig till den förändring det innebär, både fysiskt, psykiskt och socialt. För att möta patientens behov behövs kunskap om patientens dagliga liv med stomi. Syftet: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med stomi belägen i mag-tarmkanalen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie utifrån 11 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys användes för analys. Resultat: Att leva med stomi tog sig uttryck i många olika känslor, både positiva och negativa reaktioner framkom. Majoriteten av patienterna påtalade vikten av att utbyta erfarenheter med andra i samma situation. Det gjorde livet mer hanterbart. För många fanns stöd hos familjen medan andra upplevde nära relationer som påfrestande. Patienter saknade emotionellt stöd och information om stomivård från sjukvården. Slutsats: Det saknades stöd och information från sjukvården där patientens fysiska, psykiska och sociala behov inte tillgodosågs. Trygghet infann sig då vetskap om att en vårdkontakt kunde nås, gärna i form av en stomisköterska. Det talar för att tillgängligheten till stomisköterskor bör ökas.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar livmoderbärande kvinnor. Endometrios är en dold kvinnosjukdom som både samhället och vården har kunskapsbrist om. Att som sjuksköterska ha förståelse för kvinnor med endometrios och kvinnornas erfarenheter av sin sjukdom kan möjliggöra ett bättre stöd för kvinnorna i vården. I studien kommer lidandeteorin att användas som teoretisk referensram.  Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors erfarenheter av hur endometrios påverkar livet.  Metod: Icke-systematisk litteraturstudie där en systematisk sökning i CINAHL och PubMed genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar valdes som analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier som beskriver kvinnors erfarenheter av hur endometrios påverkar livet. De fyra huvudkategorierna är Erfarenheter av fysisk påverkan, Erfarenheter av psykisk påverkan, Erfarenheter av möten med vården och Erfarenheter av vardagslivet. Slutsats: Endometrios begränsar kvinnorna både fysiskt, psykiskt och i vardagslivet. Kvinnorna upplevde ett lidande på grund av smärta och hade svårt att upprätthålla arbete/skola samt partnerrelationer. Samlagssmärta, infertilitet och förändrad självbild hade negativ inverkan i deras relationer. Negativa erfarenheter är övervägande vid möten i vården. Genom att undervisa mer om endometrios i grundutbildningen för sjuksköterskor skapas större kunskap vilket kan bidra till bättre stöd och förståelse för kvinnorna i framtiden.

Bakgrund :Fibromyalgi är en komplex sjukdom utan känd etiologi som kännetecknas av diffus muskelsmärta och trötthet. Personer med kronisk sjukdom upplever ofta identitetförändring och medicinskt oförklarade sjukdomar leder ofta till misstro och oförståelse. För att kunna lindra lidande måste sjuksköterskan besitta kunskaper om dessa personens livssituation. Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelser av lidande vid fibromyalgi så att omvårdnaden kan utformas för att lindra lidande. Metod :Litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar som valdes ut från databaserna CINAHL och PubMed. Dessa artiklar har analyserats och presenteras i en matris. Resultat :Resultatet utgick från Katie Erikssons teori om lidande där artiklarna analyserades utifrån personers upplevelse av (1) Sjukdomslidande, (2) Livslidande och (3) Vårdlidande. Fibromyalgi ett hinder i det sociala livet, arbetslivet och privatlivet. Många upplevde svårigheter att fortsätta leva som de tidigare gjort och upplevde att de tappat sin forna identitet. Många fick dessutom inte tillräckligt stöd eller hjälp från sjukvården utan blev i många fall misstrodda och mötte stora motgångar i form av resursbrister och möjlighet att få diagnos. Slutsats : Personer med fibromyalgi upplever stor funktionsnedsättning, upplever i många situationer skam och skuld och blir misstrodda av både omgivningen och sjukvården. Dessa personer upplever på många olika sätt lidande och sjuksköterskan måste jobba personcentrerat och familjecentrerat för att kunna lindra deras lidande. För att eliminera deras skuld och skam krävs det att sjukvårdspersonalen och omgivningen har en djupare insikt i personens livserfarenhet. Vidare ska anhöriga bjudas in och bli delaktig i vården och tillsammans med personalen hitta lämpliga hanteringsstrategier.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig, men relativt okänd sjukdom som uppstår genom att livmoderslemhinna växer utanför livmoderhålan och därigenom orsakar inflammationer i till exempel bukhinna, äggstockar eller tarmar. I genomsnitt tar det mellan sju och nio år från första symtom till dess att diagnos ställs. Det mest framträdande symtomet är smärta, vilken eftersom sjukdomen är svår att stoppa och behandlingen ofta påbörjas sent utvecklas till långvarig smärta. Smärta ger upphov till lidande, men lidande kan också orsakas av vården genom ifrågasättande eller kränkning av personers värdighet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av långvarig smärta hos personer med endometrios.  Metod: För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade forskningsintervjuer. Sju intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med ett induktivt förhållningssätt.  Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier. Den första beskrev hur smärtan kändes fysiskt i form av konstant smärta och plötsliga smärtgenombrott. Den andra beskrev psykiska aspekter som kunde påverka smärtupplevelsen samt hur smärtan påverkat respondenterna psykiskt. I den tredje kategorin presenterades hur smärtan påverkade respondenterna i deras vardag. Där beskrevs bland annat påverkan på sysselsättning, socialt liv och relationer.  Slutsats: Resultatet visade att personer med endometrios upplever långvarig smärta som konstant ihållande med plötsliga smärtgenombrott. Smärtan visade sig ha stor påverkan på vardagen inom olika områden som sysselsättning och relationer. Även psykiska aspekter påverkade hur personerna upplevde smärtan, likväl som smärtan påverkade hur de mådde psykiskt.

Bakgrund Hjärtsvikt är en allvarlig och progressiv sjukdom. Patienterna upplever ofta en långsam försämring och att den fysiska förmågan minskar, vilket ofta leder till social isolering. Patienterna blir mer beroende av hjälp och kräver mer sjukhusvård. Som sjuksköterska är ett av de viktigaste målen att lindra lidande. Personer med hjärtsvikt upplever ofta att sjukdomen har en stor påverkan på deras liv och livskvalitet, vilket gör att sjuksköterskans roll blir viktig för att lindra det lidande som låg livskvalitet medför. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur utbildning och samtal kan lindra lidandet hos personer med hjärtsvikt. Metod För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturöversikt med integrerad analys. Studiens data består av vetenskapliga forskningsartiklar. Artikelsökningen skedde i databaserna CINAHL och PubMed. När materialet var insamlat genomfördes en systematisk genomgång av artiklarnas resultat genom kvalitetsbedömning för att avgöra artiklarnas relevans för studien. Resultat Resultatet visade att patienter som deltog i sjuksköterskeledd utbildning, stödgrupper och motiverande samtal fick en förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt ökad livskvalitet och reducerat lidande. Det var tydligt att utbildning hjälper patienter med hjärtsvikt att hantera sjukdomen i vardagen genom förbättrad egenvård. Flera studier visade att stöd och samtal gav bättre resultat då patienterna kontinuerligt fick sina frågor besvarade och kunde anpassa vården efter sjukdomsförloppet. Slutsats Studien visade att patienter som deltog i sjuksköterskeledd utbildning, stödgrupper och motiverande samtal utvecklade en bättre egenvård vilket ledde till förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt ökad livskvalitet vilket reducerade lidandet för personer med hjärtsvikt.

SAMMANFATTNING Bakgrund Populationen blir allt äldre och allt fler drabbas av demenssjukdom. Risken att drabbas av olika smärttillstånd ökar också med stigande ålder. Den kognitiva nedsättning som efterföljer demenssjukdom leder till kommunikationshinder mellan de som drabbas av sjukdomen och deras omgivning. Detta leder till att smärta kan missbedöms och därmed felbehandlas hos personer med demenssjukdom vilket kan bidra till ett ökat lidande Syfte Syftet var att belysa hur smärta kan identifieras hos personer med demenssjukdom. Metod En allmän litteraturöversikt med sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Specifika sökord genererade i 17 vetenskapliga artiklar från flertalet olika länder vilka klassificerades enligt Sophiahemmets matris, granskades för kvalitet samt avslutningsvis analyserades i en integrerad analys Resultat Resultatet visade att smärta hos personer med demenssjukdom kan identifieras med hjälp av flera icke verbala tecken. Beteendeförändringar, icke verbala ljud, samt förändringar i kroppsspråk och ansiktsuttryck ansågs att vara mest förekommande tecken på smärta hos denna patientgrupp. Det finns även flera smärtskattningsverktyg, special utvecklat för personer med demenssjukdom, som ger möjlighet att tillämpa ett komplex tillvägagångssätt vid smärtidentifiering. Slutsats De metoder som används för identifiering av smärta hos personer med demenssjukdom kan inte ge ett hundraprocentigt tillförlitligt resultat eftersom tecken på smärta kan lätt förväxlas med uttryck av själva demenssjukdomen. Dessa tecken kan vara även delar av patientens vanliga beteende och det krävs ofta en väletablerad relation mellan patient och vårdpersonal för att kunna tolka dessa tecken korrekt. Således bör mångfacetterad kunskap om individen, demenssjukdomen och smärtan eftersträvas för att kunna identifiera smärta.

SAMMANFATTNING Bakgrund Eutanasi, det vetenskapliga ordet för aktiv dödshjälp, är idag endast lagligt i ett fåtal länder, exempelvis Nederländerna och Belgien. Eutanasi innefattar att en läkare administrerar dödliga doser läkemedel med en intention att hjälpa en person att avsluta sitt liv. Sjuksköterskan har en central roll i patientens vård och är ofta den som först får förfrågan om eutanasi. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors uppfattning om eutanasi. Metod Allmän litteraturöversikt med ett strukturerat arbetssätt. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes vid sökning av artiklar. 15 artiklar inkluderades, tre kvalitativa och 11 kvantitativa, som sedan kvalitetsgranskades samt analyserades med integrerad analysmetod. Resultat Både positiva och negativa uppfattningar upptäcktes om eutanasi. Sjuksköterskornas uppfattningar var komplexa och det fanns många gånger inga raka svar. Eutanasi kunde ur ett perspektiv anses vara en respektfull död sett utifrån att bevara värdighet och autonomi, men ur ett annat perspektiv ansågs det vara en onaturlig död. Olika faktorer spelade in på uppfattningen, exempelvis religion, vilket land sjuksköterskan arbetar i och arbetslivserfarenhet. Majoriteten av sjuksköterskorna beskriver känslan av att slitas mellan att lindra lidande och att värdesätta det sköra livet. Slutsats Bland de inkluderade sjuksköterskorna visade det sig att en majoritet av dem hade en positiv uppfattning om eutanasi vare sig om det är lagligt eller olagligt i landet de arbetar i. Det finns inga lätta svar eller enkla lösningar på hur frågan skall hanteras men många sjuksköterskor uttrycker en önskan om att diskutera eutanasi i större utsträckning.

Bakgrund Svårläkta sår är ett samhällsproblem som ökar i takt med en allt äldre befolkning. Sjuksköterskan möter patienter med svårläkta sår nästan överallt inom vården. Det är vanligt att patienter med svårläkta sår upplever smärta. För att kunna lindra lidande är det viktigt för sjuksköterskan, utöver kunskap kring sårläkningsprocessen och smärtlindring, att förstå dessa patienters upplevelser och erfarenheter av smärta relaterat till sår för att kunna ge god omvårdnad.  Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av smärta relaterat till svårläkta sår. Metod En litteraturöversikt med 18 inkluderade studier, sex kvantitativa och 12 kvalitativa studier insamlade från databassökningar i CINAHL och PubMed. Studiernas resultat sammanställdes utifrån integrerad analysmetod inspirerad av Kristensson (2014).    Resultat I resultatet framkom att de flesta patienter som ingick i denna litteraturöversikt hade erfarenheter av sjukdomslidande i form av smärta relaterat till svårläkta sår, oberoende av sårets svårighetsgrad eller etiologi. Många patienter hade upplevt smärtsam sårbehandling vilket var ett onödigt vårdlidande. Smärta relaterat till svårläkta sår skapade ett livslidande då patienterna upplevt att sårsmärta begränsat deras liv fysiskt, psykiskt och socialt. Slutsats Smärta relaterat till svårläkta sår skapar många gånger ett lidande hos de drabbade. Nationella riktlinjer för både sår- och smärtbehandling saknas i dagsläget, något som skulle kunna möjliggöra en mer jämlik och patientsäker vård. En slutsats som kan dras utifrån resultatet i denna litteraturöversikt är att kontinuerlig smärtskattning, dokumentation och uppföljning tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt och sårbehandling med varsam hand skulle kunna bidra till att minska smärta relaterat till svårläkta sår och därmed lindra lidande.

Bakgrund: Patientsäkerhet regleras med hjälp av lagstiftning och beskrivs enligt lagen som upplevelser av lidande hos patienten. Det tillhör sjuksköterskors ansvarsområde att arbeta för att bedriva en säker vård, och att lindra lidande. Forskning har påvisat att det finns samband mellan sjuksköterskors sårbarhet, arbetsbelastning och påverkan på patientsäkerheten. Ytterligare forskning har påvisat vikten av sjuksköterskors kompetens för patientsäkerheten.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som sjuksköterskor beskriver som betydelsefulla för att kunna bedriva patientsäker vård inom somatisk slutenvård.Metod: Studiens metod var en litteraturöversikt. Artiklarna inhämtades främst genom databassökning. Relevanta artiklar kvalitetsgranskades och slutligen inkluderades 17 artiklar. Dessa analyserades med hjälp av integrerad analysmetod. Forskningsetiskaaspekter togs i beaktning under genomförandet av studien.Resultat: Sjuksköterskor ur majoriteten av studierna var ense om att personliga egenskaper och förutsättningar, arbetsbelastning, arbetstillfredsställelse, engagemang, bemanningsnivå, kommunikation och samarbete, bemötande från chefer, arbetsledning, resurser och arbetsmiljö är faktorer som påverkar patientsäkerheten. Dessa faktorer sammanfattades under tre kategorier vilka är studiens huvudfynd, och dessa är: “Personliga faktorer ochförutsättningar”, “Bemanning och samarbete” samt “Vårdorganisation och arbetsmiljö”.Slutsats: Genom att nyttja sjuksköterskors kompetens, upplevelser och erfarenheter kan förmågan att bedriva en patientsäker vård inom somatisk slutenvård förbättras. De faktorer som sjuksköterskor beskrev som betydelsefulla var återkommande och på ett internationellt perspektiv överensstämmande. Genom att utforma patientsäkerhetsarbetet efter sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kan förmågan att erbjuda en patientsäker vårdförbättras ytterligare och på så vis kan patienters lidande lindras.