Bakgrund: När en person blir svårt sjuk, är döende och behöver vårdas palliativt berörs inte bara den sjuke, utan även personer i dennes närhet. Det har framkommit att närstående inte alltid uttrycker sina behov i situationen. Närståendes involvering är ett faktum, och deras upplevelser varierar. Närståendes upplevelser knyts i resultatdiskussionen an till begreppet om Känsla av sammanhang.    Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att beskriva upplevelser av att vara närstående till en palliativ vårdtagare. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, inkluderande elva studier, har genomförts där dessa studier granskats, bearbetats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det framkom att närstående upplevt förändringar i vardagen sedan deras närstående blivit sjuk. De upplevde åsidosättande av egna behov och intressen. Vårdpersonal fick en betydande roll i situationen, och närstående upplevde trygghet när de var närvarande, men upplevde en otrygghet när kontinuitet och löften inte hölls. Behov av information och stöd visade sig vara viktigt för hanterandet av situationen. Slutsats: Utifrån huvudfynden konstateras att närstående genomgår förändringar genom hela den sjukes palliativa period. Förändringarna upplevs olika, då varje situation är unik, de närstående har individuella behov som behöver tillfredsställas. Uttryckt behov av stöd och information gör att vårdpersonal får en betydande roll i deras liv. / Background: When a person becomes seriously ill, dying and in need of palliative care, not only the sick person get´s affected, even the next of kin´s are concerned. Next of kin´s is not always expressing their needs in such situations. That next of kin´s get´s involved is a fact, and what their experiences are varies. Next of kin’s experiences are in the discussion connected with the theory of Sence of coherence.      Aim: The aim of the literature review is to describe experiences of being next of kin to a person who´s in palliative care. Methods: A qualitative literature review, including eleven studies, have been conducted, and theese studies have been examined, processed and analyzed by the five steps of Friberg. Findings: Findings revealed that next of kin´s experienced changes in everyday life since their relative got ill. They experienced that they had to set aside their own needs and interests. The health care professionals were given a significant role in the situation, and the next of kin´s felt a sense of security when they were present, but experienced insecurity when continuty and promises were not kept. A need for information and support turned out to be important to cope with the situation. Conclusion: Based on the main findings it was stated that next of kin´s undergoes changes throughout the sick persons palliative period. The changes are experienced differently, as each situation is unique, the next of kin´s have individual needs which need to be satisfied. Expressed needs for support and information enables health professionals to have a significant role in their lives.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 13000 kvinnor i Sverige i hjärtinfarkt. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män innebär att sjukdom och hälsa kan upplevas olika. Kvinnor har beskrivit insjuknandet i hjärtinfarkt som en overklig känsla och en skam över att bli sjuk. Kvinnan ställs inför psykiska och fysiska utmaningar där balans mellan livsmod och tappad livsgnista blir tydligare än tidigare. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes.13 kvalitativa vetenskapliga original artiklar inkluderades. Resultat: Kvinnornas livssituation påverkades och förändrades av hjärtinfarkten. Nya tankar kring livet väcktes. Kvinnorna upplevde en osäkerhet inför framtiden, fysiska begränsningar på grund av trötthet och svaghet. Stöd och nära relationer var viktiga och stödjande i den nya livssituationen. Att komma till acceptans fick kvinnorna att våga se framåt. Diskussion: Som sjuksköterska är det betydelsefullt att känna till kvinnans förändrade livsvärld efter hjärtinfarkt för att kunna möta henne där hon är. Preventivt arbete med fokus på en personcentrerad omvårdnad där kvinnan känner sig sedd och bekräftad tas upp till diskussion.