<p>I Sverige har insjuknandet och överlevnanden i hjärtinfarkt förbättrats de senaste åren. Levnadsvanor och livsstil har betydelse. Människor som drabbas av hjärtinfarkt blir utskrivana från sjukhuset allt tidigare idag mot förut. Detta bidrar till att patienter och anhöriga/närstående får ta ett större ansvar efter utskrivningen. Informationsbehovet kring livsstilsförändringar är därför stort. Syftet var att beskriva människors erfarenhet av vad som underlättar respektive försvårar att göra de livsstilsförändringar de fått rekommendation om efter en diagnostiserad hjärtinfarkt. Metoden var en beskrivande studie med kvalitativ ansats. Öppna intervjuer genomfördes med sex informanter. Data analyserades med innehållsanalys. Av informanterna framkom information om hur de upplevt tiden efter insjuknandet gällande de rekommenderade livsstilsförändringarna. Huvudresultatet visade att det som dominerade bland svaren och vad som underlättat att genomföra livsstilsförändringar var den egna motivationen till en förändrad livsstil. Vad som ansågs försvårande var den sociala begränsningen informanterna upplevde. Slutsatsen är att det är viktigt med information till sjukvårdspersonal om vilka faktorer som underlättar livsstilsförändring och att den informationen når ut till patienterna.</p><p>Nyckelord: Livsstilsförändring, hjärtinfarkt. upplevelser</p>

I Sverige har insjuknandet och överlevnanden i hjärtinfarkt förbättrats de senaste åren. Levnadsvanor och livsstil har betydelse. Människor som drabbas av hjärtinfarkt blir utskrivana från sjukhuset allt tidigare idag mot förut. Detta bidrar till att patienter och anhöriga/närstående får ta ett större ansvar efter utskrivningen. Informationsbehovet kring livsstilsförändringar är därför stort. Syftet var att beskriva människors erfarenhet av vad som underlättar respektive försvårar att göra de livsstilsförändringar de fått rekommendation om efter en diagnostiserad hjärtinfarkt. Metoden var en beskrivande studie med kvalitativ ansats. Öppna intervjuer genomfördes med sex informanter. Data analyserades med innehållsanalys. Av informanterna framkom information om hur de upplevt tiden efter insjuknandet gällande de rekommenderade livsstilsförändringarna. Huvudresultatet visade att det som dominerade bland svaren och vad som underlättat att genomföra livsstilsförändringar var den egna motivationen till en förändrad livsstil. Vad som ansågs försvårande var den sociala begränsningen informanterna upplevde. Slutsatsen är att det är viktigt med information till sjukvårdspersonal om vilka faktorer som underlättar livsstilsförändring och att den informationen når ut till patienterna. Nyckelord: Livsstilsförändring, hjärtinfarkt. upplevelser

Background Type 2 diabetes mellitus (T2DM) and serious mental illness involves major public health problems in the world. People with severe mental illness have an increased risk of metabolic abnormalities and obesity, leading to an increased incidence for T2DM. District nurses with advanced training in diabetes care will in their profession give support to lifestyle changes and healthy living habits. Aim The purpose of this study was to illuminate district nurses´ experience of how they can support people with T2DM and serious mental illness.Method A qualitative methodology based on individual interviews analyzed with qualitative content analysis was used. Twelve informants were part of the study. Results The individual meeting with mutual relations and respect for individuals was important. During periods of worsening mental health of the patient, the district nurses provide support and monitoring, adjusted to the patients' ability. The district nurses felt inadequacy and frustration when the patients' physical and mental health were deteriorating. The strategy was to acknowledge progress when small improvements were made and extended contacts with nurses in out-patient psychiatry were requested. Conclusion Support was designed as respectful treatments and individual meetings were prioritized. District nurses' strategies were to guide the patient by positive attitudes according to the individual, and by giving support adapted to the needs of the patient. Despite feelings of insufficiency the district nurses never gave up and conveyed the message to never let go. Cooperation and extended contact with open psychiatry were desirable to exchange knowledge, giving accordance in decisions and messages.

Motivation är det som driver oss människor till handling och som får oss att agera på olika sätt. För att genomföra en livsstilsförändring krävs det motivation, men vad är det som motiverar människan till handling? Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som motiverat till att ta beslutet om att en förändring är nödvändig samt hur motivationen påverkat förändringsprocessen. Studien undersöker även om det går att urskilja någon gemensam motivationsfaktor inom olika livsstilsförändringar. I studien har fem informanter som genomgått olika livsstilsförändringar intervjuats. Resultatet visar på att informanterna har motiverats på liknande sätt och att en viktig faktor har varit önskan om att få tillbaka kontrollen över sin situation. Informanterna har även påverkats och motiverats av sitt sociala nätverk, grupptryck, sociala normer och sina egna värderingar. För några informanter var det saknaden av socialt stöd och umgänge som verkade motiverande till att göra en förändring. För samtliga informanter har det varit viktigt med grupptillhörighet och att uppleva en gemenskap under förändringsprocessen. / Motivation is what drives humans to act and what makes us behave in different ways. To implement a change of lifestyle, motivation is required, but what is it that motivates humans to act? The purpose of the study is to examine which factors that motivated people to take the decision to make a necessary change and how motivation impacted the change process. The study also examines whether it is possible to discern a common motivating factor in various lifestyle changes. In this study, five informants who has underwent various lifestyle changes have been interviewed. The result shows that the informants have been motivated to make a change in a similar way and that an important factor has been the desire to get back in control of their situation. The informants were also influenced and motivated by their social network, peer pressure, social norms and their own values. For some informants the lack of social support and interaction justified the lifestyle change. For all informants, it was important to experience a group membership, and to see that they belonged to a community.

Bakgrund Hjärtinfarkt är en vanligt förekommande sjukdom där livsstil påverkar risken att drabbas. Med livsstilsförändring inom områdena tobaksbruk, kostvanor, motion och alkoholkonsumtion kan en stor del av insjuknande i hjärtinfarkt förebyggas. Patientens attityd kan vara avgörande i arbetet med livsstilsförändringen. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar patienters attityder till eventuell livsstilsförändring efter hjärtinfarkt. Metod Studien är gjord som en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och blandad ansats. Resultat Det framkom tio kategorier som enskilt eller tillsammans påverkade patientens attityd till livsstilsförändring. Faktorerna var rädsla, medvetenhet, stöd, självdisciplin, egna prioriteringar, fysiska hinder, tidsperspektiv, erfarenheter hämtade från omgivningen, vilja att återgå till tidigare fysisk kapacitet och livsåskådning. Slutsats Deltagarnas attityder påverkades tydligt av de framkomna faktorerna. En deltagare som fick stöd, hade medvetenhet om sitt tillstånd, viljan att återgå till tidigare fysisk kapacitet och hade god självdisciplin hade ökad motivation till att genomföra en livsstilsförändring efter hjärtinfarkten. I motsats till detta fanns fysiska hinder och tidsperspektiv som påverkade attityden negativt till att genomföra livsstilsförändring. Rädsla, egna prioriteringar och livsåskådning kunde påverka attityden till livsstilsförändring i både positiv och negativ riktning. / Background Myocardial infarction is a common disorder in which lifestyle affects risk. With lifestyle changes within physical activity, diets, tobacco use and alcohol consumption a great amount of myocardial infarction can be prevented. Patients´ attitudes can be crucial in the process of lifestyle change. Aim The aim of the study was to describe the factors that influence patients´ attitudes to potential lifestyle change after myocardial infarction. Method The study is designed as a literature review based on 14 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed methods. Results Ten factors emerged that separately or together affected patients´ attitudes to lifestyle change. The factors were fear, awareness, support, self-discipline, own priorities, physical obstacles, perspective of time, experience collected from the entourage, desire to return to past physical capacity and conception of life. Conclusion The participants’ attitudes were clearly affected by the emerged factors. A participant who had support, awareness, desire to return to past physical capacity and had self-discipline had increased motivation to implement lifestyle change after myocardial infarction. In contrast physical obstacles and perspective of time affected the attitude negatively to implement lifestyle change. Fear, own priorities and conception of life could affect attitudes to lifestyle change in both positive and negative direction.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som framkommer om socialt stöd och livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Studien är en beskrivande litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar vilka har granskats av författarna och därefter kvalitetsbedömts. Resultatet visade att livsstilsförändringar inte var lätta att genomföra. Det sociala stödet var viktigt för att de olika livsstilsförändringarna skulle klaras av och att stödets utformning skulle vara anpassat efter den hjärtinfarktdrabbades behov. För mycket eller för litet stöd hade negativ inverkan på hur patienten lyckades med livsstilsförändringarna. Personalen på sjukhuset hade stor inverkan på hur lyckad livsstilsförändringarna skulle bli. Sjukvårdspersonalen behövde stödja både hjärtinfarktdrabbade och anhöriga för att rehabiliteringen skulle bli lyckad. De slutsatser som dragits från föreliggande studie är, att socialt stöd påverkar hjärtinfarktdrabbades möjlighet att genomföra livsstilsförändringar. Det sociala stödet kan få både en positiv och negativ inverkan på livsstilsförändringar. Det har visat sig vara viktigt att sjuksköterskan samarbetar med den hjärtinfarktdrabbade. Att anpassa situationen och informationen till respektive individ kan förbättra stödet från sjukvården. / The purpose of this study was to describe what is found about social support and lifestyle changes after a myocardial infarction. The study is a descriptive literature review that includes ten scientific articles that have been reviewed and qualitatively evaluated by the authors. The results showed that lifestyle changes were not easy to conduct. Social support was essential to cope with lifestyle changes and it was important that the aid was designed to match each individual. Too much or too little support had adverse effects on the lifestyle changes that needed to be made. The hospital staff had a major impact on how successful lifestyle changes would be. The hospital staff needed to support both myocardial infarction victims and relatives to make the rehabilitation a success to assure a full recovery. The conclusions drawn from this study is that social support affects myocardial infarction victims and their opportunity to conduct lifestyle changes. Social support can have both positive and negative effects on lifestyle changes. It has also proved to be of great importance that the nurse is collaborating with the myocardial infarction victim. Adjustment to the situation and information to each individual could change the support from the healthcare.

Syfte med studien var att beskriva motiverande samtal som användbar metod i hälso- och sjukvårdspersonalens hälsofrämjande arbete med patienter som är i behov av livsstilsförändringar. Metod var en deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 12 stycken vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Resultat visade att motiverande samtal är en användbar metod framförallt för sjuksköterskan men är även användbar för all hälso- och sjukvårdpersonal. Resultatet visar även att motiverande samtal är en användbar metod i det hälsofrämjande arbetet utanför vårdrummet. Studiens resultat visar att motiverande samtal har goda effekter på livsstilsförändringar hos många olika patientgrupper, allt från diabetespatienter och deras följsamhet i vården, till att få afro-amerikaner att äta mer frukt och grönsaker. Slutsats var att motiverande samtal är en användbar metod för all hälso- och sjukvårdspersonal i deras hälsofrämjande arbete. Motiverande samtal är också en metod som fungerar på i stort sett alla patient- och åldersgrupper.     Nyckelord: Motiverande samtal, sjuksköterska och livsstilsförändring. / The aim of this study was to describe motivational interviewing as a useful method for health care staffs in their work to promote health with patients who are in need of lifestyle changes. The method was a descriptive literature study that included 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The literature search was performed in the databases Medline/PubMed and Cinahl. The result showed that motivational interviewing is a useful method especially for nurses but it´s also useful for all health care professionals. The results also show that motivational interviewing is a useful method to people without any medical training. Our results demonstrate that motivational interviewing has good effects on lifestyle changes for many different groups of patients, ranging from diabetes patients and their compliance in care, to getting African Americans to eat more fruits and vegetables. The conclusion was that motivational interviewing is a useful method for health care professionals in their health promotion work. Motivational interviewing is a method that works on almost all patients and age groups.     Keywords: Motivational interviewing, nurse and lifestyle change.

Övervikt och obesitas är ett ökande hälsoproblem världen över. Det är genom den levda kroppen som vi upplever hälsa och ohälsa. Vi är helt enkelt vår kropp och genom den erfar vi världen. Övervikt beror till stor del av ohälsosamma levnadsvanor och det är viktigt att patienter får stöd att ändra dessa. Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur sjuksköterskor kan stödja patienter med övervikt till att främja hälsosamma levnadsvanor. Metoden som använts är en litteraturöversikt, där granskning av 12 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa genomfördes. Resultatet av detta bidrog till att vi fann ett antal likheter. Fyra kategorier identifierades: Stigmatisering och attityder, empowerment, motiverande samtal och hälsofrämjande arbete. Det visade sig att vårdpersonal ofta har någon form av negativ attityd gentemot överviktiga patienter och det kan påverka kvalitén av vården och dess effekter. Att använda och lära ut empowerment är ett sätt att få patienten att förändra sin livsstil. Genom att sjuksköterskan hjälper patienten att öka sina egna resurser finns det en större chans att patienten känner att han eller hon har kontroll över sitt eget liv och att också kunna lösa sina problem. Motiverande samtal, MI är en effektiv metod för att motivera patienter att ändra sin livsstil som används allt mer inom primärvården. Det är en riktad, patientcentrerad rådgivning baserad på många öppna frågor. Hälsofrämjande arbete är en viktig uppgift för sjuksköterskor i samhället. Diskussionen tar upp att empowerment är en stödjande process där individer eller grupper har möjlighet att förändra sin situation till det bättre. Det kom också fram att negativa attityder beror på vad man som sjuksköterska anser ha orsakat övervikten. Sjuksköterskor bör tillsammans med staten, skolor och kommuner stödja och förespråka förändringar i riktlinjer som skulle kunna förebygga och minska konsekvenser till övervikt och bidra till ett friskare samhälle.

Obesity affects over 100 million men, women, and children in North America alone and has reached what health professionals deem to be epidemic proportions. Being overweight can contribute to or cause chronic conditions such as diabetes, cardiovascular disease and cancer. Left unabated, it will lead to the premature death of millions. Clinical practice relies primarily on individual interventions to bring about lifestyle change. However, this may not be sufficient to reverse the trend on a population scale. Distance education is one area that is seen by some as one of the tools that is capable of reaching such a large audience. This mixed methods case study examined the perceived utility of a number of distance education tools and technologies and the likelihood of overweight and obese individuals adopting and using them. A number of distance education tools and technologies were found to be very useful, some that could be promising but will require further study, and still others that don't offer value and won't for the foreseeable future. / August 2011

The National Diabetes Prevention Program (National DPP) was established by Congress in 2010, with a focus on disseminating the evidence-based Lifestyle Change Program (LCP). This 12-month program consists of 26 lessons covering various topics related to goal setting, tracking food and physical activity, motivation, and support groups. Many organizations, including Cooperative Extension (CE), have adopted this program. In the first study conducted by the Virginia Cooperative Extension (VCE), the outcomes of the prediabetes LCP were examined across different age groups and delivery modalities. It was found that distance learning LCPs had slightly higher enrollment levels compared to in-person programs (51% vs. 49%). Moreover, participants aged 60 and older had a significantly higher attendance rate in the distance learning program. The VCE LCP resulted in 49 participants (35%) achieving at least a 5% weight loss, with 29 of them being 60 years or older. When considering the program delivery method, a higher percentage of individuals enrolled in distance learning programs (53%) achieved at least a 5% weight loss. Additionally, 86 participants (62%) engaged in an average of 150 minutes of physical activity per week, with a higher percentage in the in-person programs (64%) and among those aged 60 and older (67%). In Study 2, the distance learning LCP implementation fidelity was evaluated across five states, along with its association with program outcomes. The evaluation tool assessed structural and instructional implementation components. The results indicated that certain structural components directly influenced increased physical activity among participants. Additionally, the coaches' preparedness for the sessions directly impacted participants' weight loss. In addition to implementation fidelity, age was identified as an independent factor affecting weight loss percentage and attendance. Overall, the findings from both studies underscore the significance of effective implementation fidelity to program design in achieving desired health outcomes. The LCP shows promise as an intervention for individuals at risk of developing type 2 diabetes and can be effectively implemented through both in-person and distance learning methods by Cooperative Extension programs nationwide. / Doctor of Philosophy / The prevalence of diabetes and prediabetes in the United States is a significant concern. The Centers for Disease Control (CDC) reported that around 34.2 million people in the U.S. have diabetes, with approximately 96 million adults having prediabetes in 2022. Lifestyle changes, such as increasing physical activity and losing weight, can reduce the risk of prediabetes progressing to diabetes. In response, the CDC established the National Diabetes Prevention Program (National DPP) in 2010, focusing on an evidence-based Lifestyle Change Program (LCP). The LCP is a 12-month program covering various topics and has been adopted by organizations like Cooperative Extension (CE). Two studies were conducted to assess the effectiveness and implementation of the LCP. The first study, carried out by the Virginia Cooperative Extension (VCE), compared outcomes of distance learning and in-person LCPs among adults of different ages. It found slightly higher enrollment levels in distance learning programs and observed a higher attendance rate among participants aged 60 and older in the distance learning program. The study showed that the VCE LCP resulted in a 35% weight loss for 49 participants, with 59% of them being 60 years or older. Distance learning programs also had higher success rates in achieving a 5% weight loss and 150 minutes of physical activity per week. The second study evaluated the implementation fidelity of the distance learning LCP conducted by Cooperative Extension in five states. It found that certain program components, both structural and instructional, directly influenced participants' physical activity levels. The preparedness of coaches for the sessions significantly impacted weight loss outcomes. In addition to implementation fidelity, age was identified as an independent factor affecting weight loss and attendance. Both studies underscore the importance of effective program implementation fidelity to program design in achieving desired health outcomes. The findings support the LCP as a promising intervention for individuals at risk of developing type 2 diabetes. It highlights its effectiveness through both in-person and distance learning methods implemented by Cooperative Extension programs nationwide.