<p>På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.</p><p>Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.</p><p>Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ’bioteknik’ valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning. Även arbetsgivarrepresentanters ståndpunkter kring högre utbildning inbegrips.</p><p>Högskolevärlden i Sverige och Europa tenderar att frångå Humboldts bildningsideal och konceptet om ”akademisk frihet” för att istället utöka kontakten med verkligheten i näringsliv och samhälle. Kraven från bland andra regering, arbetsgivare och studenter på att inbegripa omvärlden i utbildningar ger dock samtidigt upphov till intressekonflikter mellan akademi och näringsliv. Trots att de undersökta utbildningarna visar sig knytas till arbetsmarknaden på skilda sätt och i olika utsträckning förekommer brister i samverkan - dels beroende på kultur- och normskillnader mellan parterna. En för nära relation mellan universitet och näringsliv befaras leda till kortsiktighet samt till att den vetenskapliga utvecklingen fördröjs eller drivs in i alltför kommersiella utvecklingsfåror.</p><p>I undersökningen dras dessutom slutsatsen att utbildningspolitiken i respektive land hänger ihop med i vilken mån kopplingar till arbetsmarknaden byggs upp. Även lärosätenas traditionella ställning i samhället avgör hur och i vilken grad utbildningars förankring i näringslivet tillåts.</p>

På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland. Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ’bioteknik’ valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning. Även arbetsgivarrepresentanters ståndpunkter kring högre utbildning inbegrips. Högskolevärlden i Sverige och Europa tenderar att frångå Humboldts bildningsideal och konceptet om ”akademisk frihet” för att istället utöka kontakten med verkligheten i näringsliv och samhälle. Kraven från bland andra regering, arbetsgivare och studenter på att inbegripa omvärlden i utbildningar ger dock samtidigt upphov till intressekonflikter mellan akademi och näringsliv. Trots att de undersökta utbildningarna visar sig knytas till arbetsmarknaden på skilda sätt och i olika utsträckning förekommer brister i samverkan - dels beroende på kultur- och normskillnader mellan parterna. En för nära relation mellan universitet och näringsliv befaras leda till kortsiktighet samt till att den vetenskapliga utvecklingen fördröjs eller drivs in i alltför kommersiella utvecklingsfåror. I undersökningen dras dessutom slutsatsen att utbildningspolitiken i respektive land hänger ihop med i vilken mån kopplingar till arbetsmarknaden byggs upp. Även lärosätenas traditionella ställning i samhället avgör hur och i vilken grad utbildningars förankring i näringslivet tillåts.

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars år 2000 enades de aktuella medlemsländerna om att unionen år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Den fria rörligheten framhålls av många ekonomer och samhällsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillväxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan på unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, på den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande på två svenska utlandsskolor i Spanien har gällande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ”internationaliserade” elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgränserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av såväl studie- och yrkesvägledarutbildningen som dessa yrkesverksamma. Studien avser därför även att genom kvalitativa intervjuer med två studie- och yrkesvägledare på ovanstående skolor undersöka hur studie- och yrkesvägledningen fungerar på nämnda skolor relaterat till Lissabonstrategins intentioner och mål för unga vuxna. Mitt empiriska resultat visar, i enlighet med kritik i OECD:s utvärdering av den europeiska karriärvägledningspolitiken, att vägledningen på de två svenska utlandsskolorna erbjöd relativt liten information om eget företagande som en eftergymnasial yrkesmöjlighet. Såväl studerande som vägledare i min empiriska undersökning visar uppskattning över de handlingsprogram, exempelvis Bolognaprocessen, vars syften är att underlätta en ökad arbetskrafts- och studeranderörlighet inom den europeiska unionen. Flera intervjuade gymnasiestuderande såg en potentiellt fortsatt migrerande framtid rörande studie- och yrkesalternativ. Om denna slutsats kan härröras från ett sedan länge internationellt intresse hos de studerande eller ett aktivt uppmuntrande av ekonomisk migration av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna är dock svårt att avgöra. En klar slutsats kan dock dras i att de svenska utlandsskolorna i högre grad kan prioritera skolans studie- och yrkesvägledning, vilket även uppmuntras genom såväl Lissabonstrategins handlingsprogram som av OECD. / Mobility is, according to many economists and debaters, an important factor in increasing economic growth and development. This study examines the Lisbon Strategy and its impact on young adults on the European educational and employment arena. The empirical study is based on qualitative research that investigates which geographic intentions ten students of secondary education at two Swedish schools in Spain have concerning where to achieve future education and employment. The study is also based on qualitative interviews with two student and career counsellors at the schools mentioned and the relation between their work and the intentions of the Lisbon Strategy. Many of the informants in the study planned a potential migrating future of studying and searching for employment. If this interest is based on the individual’s solely interest of economic migration or on encouragement of doing so by the student and career counsellors is not concluded. However the empiric result confirms the criticism of OECD's evaluation of the European career guidance policies that shows a shortage of prioritizing student and career counselling among educational institutions across Europe.

<p>The social dimension in the EU, explored through the document texts of the Treaty of Rome, the Lisbon Strategy, the Social Policy Agenda and the Swedish Strategy Report</p><p>This paper explores the social dimension of EU social policy, except the aspects of the economic and labour market. The EU documents reveal an underlying line of thought stemming from the alignment of the six founding countries, spearheaded by France, with the conservative corporatist welfare model. As one of four European welfare models, the conservative corporatist model emphasises labour market issues, corporate social responsibility and the subsidiarity principle in EU social policy. It also influences how the texts define the terms social, social policy and social exclusion. The definitions determine how policymakers combat problems such as social exclusion and identify the policy issues to be included in EU social policy.</p><p>The Swedish Strategy shows how the country is responding to the objectives that it has been assigned by the EU and how it plans to attain them. Other key issues include how Sweden defines and plans to address the problem of social exclusion domestically.</p><p>The Lisbon Strategy and the Social Policy Agenda of the EU underline the importance of civil trust. Accordingly, I have included Bo Rothstein's theory of social trust, which demonstrates that open dialogue with citizens and written declarations of cooperation in the EU are not enough. Actions that instil trust and impartial universal institutions are also required for the European project to work. Thus, civil trust in the EU requires the existence of such institutions.</p><p> </p>

The social dimension in the EU, explored through the document texts of the Treaty of Rome, the Lisbon Strategy, the Social Policy Agenda and the Swedish Strategy Report This paper explores the social dimension of EU social policy, except the aspects of the economic and labour market. The EU documents reveal an underlying line of thought stemming from the alignment of the six founding countries, spearheaded by France, with the conservative corporatist welfare model. As one of four European welfare models, the conservative corporatist model emphasises labour market issues, corporate social responsibility and the subsidiarity principle in EU social policy. It also influences how the texts define the terms social, social policy and social exclusion. The definitions determine how policymakers combat problems such as social exclusion and identify the policy issues to be included in EU social policy. The Swedish Strategy shows how the country is responding to the objectives that it has been assigned by the EU and how it plans to attain them. Other key issues include how Sweden defines and plans to address the problem of social exclusion domestically. The Lisbon Strategy and the Social Policy Agenda of the EU underline the importance of civil trust. Accordingly, I have included Bo Rothstein's theory of social trust, which demonstrates that open dialogue with citizens and written declarations of cooperation in the EU are not enough. Actions that instil trust and impartial universal institutions are also required for the European project to work. Thus, civil trust in the EU requires the existence of such institutions.