This study is about young girls' mental health. In Sweden, the mental health deteriorated in recent years among adolescents, particularly among young girls. Results of the Liv & Hälsa Ung in 2011 in the southern part of the county of Örebro is the basis for the study. The results of the survey showed that a remarkable number of young girls rate their mental health as poor. The purpose of this study was to examine what young girls in southern part of the county of Örebro County believes are contributing factors for good mental health and the method used is qualitative. Three focus groups were conducted data collection in which participants consisted of girls in grade two in high school. The results showed that young girls believe that school is a factor that causes a lot of stress among adolescents. Schools should create a calm and relaxed environment to promote mental health. Performance anxiety and stress were factors that largely contribute to mental illness. The conclusions that could be drawn was that good mental health is largely characterized by the body language, that young girls are experiencing stress and performance anxiety, and that better reply, support and self-esteem promotes mental health.

<p>Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv & Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass. Resultatet visade bland annat att deltagarna upplever att det ställs olika krav och förväntningar på pojkar och flickor. Media skapade långa diskussioner och ansågs påverka den psykiska hälsan genom att media skapar press på hur ungdomar ska vara och se ut. Slutsatserna från studien var att det är många ungdomar som upplever psykisk ohälsa. De främsta orsakerna till psykisk ohälsa ansågs vara problem hemma, med kompisar, stress, vantrivsel och media. De åtgärder som kan förbättra den psykiska hälsan bland ungdomar är stödgrupper i skolan, läxhjälpsgrupper, samlingsplatser såsom fritidsgårdar, idrottsplatser och fler aktiviteter. De främsta aktörer som kan förbättra den psykiska hälsan är skolan och kommunen.</p>

Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv &amp; Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass. Resultatet visade bland annat att deltagarna upplever att det ställs olika krav och förväntningar på pojkar och flickor. Media skapade långa diskussioner och ansågs påverka den psykiska hälsan genom att media skapar press på hur ungdomar ska vara och se ut. Slutsatserna från studien var att det är många ungdomar som upplever psykisk ohälsa. De främsta orsakerna till psykisk ohälsa ansågs vara problem hemma, med kompisar, stress, vantrivsel och media. De åtgärder som kan förbättra den psykiska hälsan bland ungdomar är stödgrupper i skolan, läxhjälpsgrupper, samlingsplatser såsom fritidsgårdar, idrottsplatser och fler aktiviteter. De främsta aktörer som kan förbättra den psykiska hälsan är skolan och kommunen.

Landstinget Västmanland genomför regelbundet enkätundersökningen Liv &amp; hälsa ung Västerås som kartlägger hälsan bland ungdomar i årskurs nio i grundskolan och årskurs två i gymnasiet. Enkätundersökningen ska nästa gång genomföras i januari-februari år 2017 och landstinget vill ha underlag för hur de eventuellt kan utveckla sin undersökning för att unga hbtq [homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera]-personer ska känna sig synliggjorda i den. Därför har syftet varit att undersöka hur unga hbtq-personer upplever undersökningen Liv &amp; hälsa ung Västerås samt hur de upplever att den kan utvecklas. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning som baseras på semistrukturerade intervjuer. Personerna som intervjuades var unga hbtq-personer under 26 år. Datamaterialet analyserades med stöd av manifest innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna uppdagade att personerna inte kände sig representerade i enkätundersökningen då den upplevdes som begränsande och normativ avseende frågor och svarsmöjligheter. Utvecklingsmöjligheterna var att undersökningen kan bli mer inkluderande och att normmedvetenheten bör öka vilket kan ske genom förtydligande kring vilken definition som används på begrepp som samlag. Slutligen, om dessa förändringar genomförs skulle hbtq-ungdomarnas hälsa stärkas då målet att identifiera och uttrycka sig som de vill, kan uppnås. Som ökar möjligheterna till en god hälsa på lika villkor då rätt hälsoinsatser kan prioriteras när unga hbtq-personers förutsättningar framkommer. / The County Council of Västmanland regularly conducts the survey Liv &amp; hälsa ung Västerås, which investigates the health of young people in the ninth grade in elementary school and the second grade in high school. The next survey will be conducted in January and February 2017. The County Council want to develop the questionnaire to raise the awareness of conditions affecting young lgbtq [lesbian, gay, bisexual, transgender, queer] –persons, and that is why these questions are now in focus. Therefore, the aim has been to investigate how young lgbtq-people experience the questionnaire Liv &amp; hälsa ung Västerås and how they perceive that it can be developed. To answer the purpose, a qualitative study has been conducted and based on semi-structured interviews. The people interviewed are young lgbtq-people under the age of 26. Data were analyzed with a manifest content analysis. The result of the interviews revealed that people did not feel represented in the survey, as the questions and answers was perceived as restrictive and prescriptive. The development potential was that the questionnaire could be more inclusive, and that there is need for further clarification of certain terms (e.g. sexual intercourse). Finally, if these changes can be proceeded, the health of young lgbtq-people can be strengthened. If they can identify and express themselves as they wish, an improved access to high quality care, on equal terms, can be achieved. The right health interventions can be implemented and become a priority when the health conditions are visible to the county.