Bakgrund: I sjuksköterskeyrket finns mycket arbetsrelaterad ohälsa och sjukskrivningsantalen fortsätter att öka. En bidragande faktor kan vara en bristande kunskap om vad man har för rättigheter och skyldigheter utifrån arbetsmiljölagen och arbetsmiljöföreskrifter. Som arbetsgivare har man en skyldighet att se till att arbetstagarna har kunskaper att arbeta på ett hälsofrämjande sätt, men har den anställde inte tillräckliga kunskaper kan det bidra till arbetsrelaterad ohälsa. Syfte: Att utveckla en enkät för att mäta upplevda och faktiska arbetsmiljökunskaper hos sjuksköterskor. Metod: Insamlingen av data skedde genom litteratursökning och enskilda semistrukturerade intervjuer med en expert från vårdförbundet och en sjuksköterska för att identifiera upplevda arbetsmiljöproblem inom sjuksköterskeyrket. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och de identifierade kategorierna la grunden till enkäten. Sex sjuksköterskor med olika spetskompetenser fick därefter besvara enkäten och delta i enskilda intervjuer om enkätens utformning för att identifiera förbättringspotential. Efter revidering av enkäten besvarade samma sex sjuksköterskor enkäten och fick i två öppna frågor ange huruvida enkäten hade förbättrats. De öppna frågorna analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sju kategorier identifierades som arbetsmiljöproblem inom sjuksköterskeyrket; stress, bristande ledning, återhämtning, ergonomi, tidsbrist, underbemanning och kunskapsbrist. Enkäten baserades på kategorierna och resulterade i 20 frågor, inklusive de två frågorna om enkätens utformning. Efter det andra utskicket ansåg deltagarna att enkäten var relevant, mötte målgruppen och skapade reflektion. Slutsats: Resultatet av studien bör i första hand betraktas som ett steg i utvecklingen av en enkät som har till syfte att mäta upplevd och faktisk arbetsmiljökunskap hos sjuksköterskor. Resultatet av utvecklingen av enkäten indikerar att frågeformuläret skapade reflektion, och sjuksköterskorna upplevde frågeformuläret att vara relevant.

Landstinget Västmanland genomför regelbundet enkätundersökningen Liv & hälsa ung Västerås som kartlägger hälsan bland ungdomar i årskurs nio i grundskolan och årskurs två i gymnasiet. Enkätundersökningen ska nästa gång genomföras i januari-februari år 2017 och landstinget vill ha underlag för hur de eventuellt kan utveckla sin undersökning för att unga hbtq [homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera]-personer ska känna sig synliggjorda i den. Därför har syftet varit att undersöka hur unga hbtq-personer upplever undersökningen Liv & hälsa ung Västerås samt hur de upplever att den kan utvecklas. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning som baseras på semistrukturerade intervjuer. Personerna som intervjuades var unga hbtq-personer under 26 år. Datamaterialet analyserades med stöd av manifest innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna uppdagade att personerna inte kände sig representerade i enkätundersökningen då den upplevdes som begränsande och normativ avseende frågor och svarsmöjligheter. Utvecklingsmöjligheterna var att undersökningen kan bli mer inkluderande och att normmedvetenheten bör öka vilket kan ske genom förtydligande kring vilken definition som används på begrepp som samlag. Slutligen, om dessa förändringar genomförs skulle hbtq-ungdomarnas hälsa stärkas då målet att identifiera och uttrycka sig som de vill, kan uppnås. Som ökar möjligheterna till en god hälsa på lika villkor då rätt hälsoinsatser kan prioriteras när unga hbtq-personers förutsättningar framkommer. / The County Council of Västmanland regularly conducts the survey Liv & hälsa ung Västerås, which investigates the health of young people in the ninth grade in elementary school and the second grade in high school. The next survey will be conducted in January and February 2017. The County Council want to develop the questionnaire to raise the awareness of conditions affecting young lgbtq [lesbian, gay, bisexual, transgender, queer] –persons, and that is why these questions are now in focus. Therefore, the aim has been to investigate how young lgbtq-people experience the questionnaire Liv & hälsa ung Västerås and how they perceive that it can be developed. To answer the purpose, a qualitative study has been conducted and based on semi-structured interviews. The people interviewed are young lgbtq-people under the age of 26. Data were analyzed with a manifest content analysis. The result of the interviews revealed that people did not feel represented in the survey, as the questions and answers was perceived as restrictive and prescriptive. The development potential was that the questionnaire could be more inclusive, and that there is need for further clarification of certain terms (e.g. sexual intercourse). Finally, if these changes can be proceeded, the health of young lgbtq-people can be strengthened. If they can identify and express themselves as they wish, an improved access to high quality care, on equal terms, can be achieved. The right health interventions can be implemented and become a priority when the health conditions are visible to the county.