The thesis considers the interplay of institutions, lifelong learning and workplace relations. Learning has become a prominent notion in contemporary considerations of the workplace, particularly in the accounts of managerialists and policy makers (Keep & Rainbird, 2000). In its articulated forms of organizational learning and lifelong learning it is seen as a means whereby production can be more dynamic and flexible, while at the same time providing fulfilling experiences of work (Senge, 1990). This thesis - and the papers in it – contends that these notions of learning merit closer critical scrutiny from which an enhanced understanding of a particular (and arguably important) dimension of contemporary workplace relations can emerge. This thesis takes a critical position for its investigations, seeking to challenge orthodoxies constructed from the standpoint of managerialist ideology (Legge, 1995). It finds labour process theory (Thompson & McHugh, 2002) particularly useful in the manner that workplace relations are seen as antagonistic and that the politics of production are regarded as ‘contested terrain’. Managerialst techniques (such as the learning organization) – especially those with a humanistic, unitarist and emancipatory rhetoric – cannot be viewed outside of the wider political economy of the workplace and the social organization of economic activity (Granovetter, 1992). As such, much of the espoused intentions of such managerialist techniques can be viewed as questionable, doing little to reconcile asymmetrical power relations and exploitation.The five papers published over a period of four years vary in scope and method of enquiry. However, what links them is a concern for the concepts represented in the title of this thesis: institutions, learning and labour. More specifically, the papers cover state policy on lifelong learning, the changing management of public sector organizations, social capital, the learning organization (and by implication contemporary management discourses in general) and the industrial relations of lifelong learning. In doing so, critical perspectives on workplace organization are used. Ultimately, a challenge is presented to managerialist and policy discourses of learning which are considered to be instruments of control rather than a means of emancipation for workers. The thesis concludes with the idea that the apparatus and discourses of learning and lifelong learning have been dominated by the state and capital in order to manipulate the culture of the workplace and to establish control of labour processes. As such, the imperative is for organized labour and workers to resist this hegemony and to assert their own learning frameworks.

Syfte & frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare arbetar med att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet hos elever samt i vilken utsträckning lärarna upplever att ämnet idrott och hälsa påverkar elevernas val att vilja vara fysisk aktiva. Studiens frågeställningar är följande: Hur ser idrottslärare på undervisningen i idrott och hälsa som ett sätt att skapa livslångt intresse hos eleverna för att bedriva fysisk aktivitet på fritiden? Hur skapar idrottslärare förutsättningar som främjar lärande och intresse kring fysisk aktivitet som kan bedrivas på fritiden? Metod Studien består av en kvalitativ metodansats, där intervjuer var den valda undersökningsmetoden. Studien utfördes på fem gymnasielärare i fyra olika gymnasieskolor i olika kommuner i stockholmsregionen. Samtliga lärare var utbildade idrottslärare. Två av de intervjuade är utbildade tvåämneslärare, medan resten endast är ämneslärare i ett ämne. Resultat  Att arbeta med en mångfald av aktiviteter var det som i stort sett alla bedrev, men med skillnader i innehållet. Allt från bollspel till aktiviteter som “förbereder eleven för verkligheten”. Därefter betonade vissa lärare vikten av att arbeta tillsammans med andra ämneslärare i syfte att förmedla ett livslångt lärande för ett fysiskt aktivt liv. Samtliga lärare framhåller att kommunikationen sinsemellan elever, den aktiva samverkan mellan lärare/elev samt den formativa feedbacken och individuella bemötandet var viktiga komponenter i lärandeprocessen. Slutsats Slutsatsen i studien är att många av lärarna inte arbetar medvetet eller aktivt för att skapa ett livslångt lärande för fysisk aktivitet hos elever. Med detta sagt, vill vi ändå framhålla att deras insatser och strategier som tillämpas i undervisning kan främja ett intresse för fysisk aktivitet på fritiden också i ett långsiktigt perspektiv. / Aim The aim of the study was to examine how physical education teachers work to create a permanent interest for physical activity among students and try to identify in which grade these teachers feel that physical education affect students will to be physically active. In our study we have two different questions. These questions are the following: How do physical education teachers see the teaching as a way to create interest in lifelong learning in physical activity among students? How do physical education teachers create preconditions that frame learning and interest in physical activity that can be implemented in leisure time? Method The study had a qualitative approach where interviews were chosen as the main instrument. The present study took place in Stockholm, where five qualified physical education teachers were interviewed in different communities of the city. Two of the teachers were also educated in other school subject. Results Almost everyone work with a broad of activities with differences in the content. They have everything between ballgame to activities that prepare them for the “reality”. There were also some teachers who emphasized the importance to cooperate with other teachers for the purpose to mediate a lifelong learning towards physical activity. Most of the teachers experienced that communication among students, the active collaboration between teacher/student and formative assessment played a big role in the learning process. Conclusion The conclusion of the study is that many of the teachers are not working consciously to promote a lifelong learning for physical activity for the students. With that said, we still want to emphasize that their efforts and strategies applied in teaching can promote an interest in physical activity in leisure time also in the long term.

<p>Studiens syfte var att undersöka och belysa hur ett antal studie- och yrkesvägledare ser på några aspekter av sitt arbete. Undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två forskningsfrågor som innebar dels vilken vikt studie- och yrkesvägledare lägger vid vägledning och hur de upplever just den delen av arbetet, samt hur studie- och yrkesvägledare ser på sin roll i dagens kunskapssamhälle. En kvalitativ metod i form av halvstrukturerade telefonintervjuer användes. Det råder en stor enighet bland de intervjuade att vägledning är av stor betydelse och fyller en viktig funktion i dagens kunskapssamhälle. Stressigt, stimulerande och varierande är några av dom gängse ordval som nämns i sammanhanget om hur man uppfattar sin profession. Vidare betonar man också hur krävande men å andra sidan hur positivt det är att arbeta med samtal och vägledning. Resultatet visar också hur eniga de flesta studie- och yrkesvägledare är om den betydelse deras yrkesroll har i det samhälle som vi lever i idag, där det livslånga lärandet många gånger nämns. Flertalet menar att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll för människor som idag ställs inför många val. Relaterat till tidigare forskning och teorietiska utgångspunkter styrker erhållet resultat därmed tankarna om hur stor betydelse studie- och yrkesvägledare och vägledning har.</p>

<p>I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv.</p>

I vårt arbete har vi behandlat ämnet livskunskap och den samhällsförändring som vi tycker oss se. Syftet med vårt arbete har varit att försöka se om ämnet livskunskap kan vara ett tecken på en utveckling som håller på att ske inom skolan. För att uppnå vårt syfte har vi på vår utvalda skola intervjuat lärare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgången tog del av. Resultatet av vårt arbete visar att det på skolan finns en medvetenhet om en förändrad kunskapssyn och att man i ämnet livskunskap arbetar med de förmågor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv.

Studiens syfte var att undersöka och belysa hur ett antal studie- och yrkesvägledare ser på några aspekter av sitt arbete. Undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två forskningsfrågor som innebar dels vilken vikt studie- och yrkesvägledare lägger vid vägledning och hur de upplever just den delen av arbetet, samt hur studie- och yrkesvägledare ser på sin roll i dagens kunskapssamhälle. En kvalitativ metod i form av halvstrukturerade telefonintervjuer användes. Det råder en stor enighet bland de intervjuade att vägledning är av stor betydelse och fyller en viktig funktion i dagens kunskapssamhälle. Stressigt, stimulerande och varierande är några av dom gängse ordval som nämns i sammanhanget om hur man uppfattar sin profession. Vidare betonar man också hur krävande men å andra sidan hur positivt det är att arbeta med samtal och vägledning. Resultatet visar också hur eniga de flesta studie- och yrkesvägledare är om den betydelse deras yrkesroll har i det samhälle som vi lever i idag, där det livslånga lärandet många gånger nämns. Flertalet menar att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll för människor som idag ställs inför många val. Relaterat till tidigare forskning och teorietiska utgångspunkter styrker erhållet resultat därmed tankarna om hur stor betydelse studie- och yrkesvägledare och vägledning har.

No description available.

No description available.

Denna uppsats handlar om folkbildningens särart, vad som gör folkbildning unik, vad som definierar folkbildning som begrepp och koncept. Syftet med studien är att söka efter variation kring vad folkbildning kan uppfattas vara, att göra explicit en annars tyst och oreflekterad kunskap. Uppfattningar hos verksamhetsledare på regional nivå inom studieförbunden i ett regionalt avgränsat område låg som fokus för studien. De teoretiska utgångspunkterna har hämtats från en tolkningstradition och undersökningen har en fenomenografisk ansats. Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad karaktär. Analysresultaten har genererat fyra kategorier, identitet, form, resultat och process som begreppsnivåer för folkbildningens innebörd. Slutsatsen är att folkbildning delvis definieras av personer utifrån ideologisk bakgrund, utifrån aktuell kontext genom uttryck knutna till analysens fyra kategorier.

No description available.