De sociala missförhållanden som skilsmässor riskerar att orsaka påverkar samhället i stort, och innebär i förlängningen kostnader som samhället på ett eller annat sätt får bära. Syftet med uppsatsen är dels att analysera hur skilsmässor varierar över konjunkturcykeln i USA, men också undersöka hur faktorer som inkomst, barn och ekonomisk tillväxt påverkar sannolikheten för skilsmässa inom olika ålderskohorter. I denna analys jämförs kohorten födda år 1957–1964 med kohorten födda 1980–1984. Vidare studeras även om påverkan skiljer sig åt mellan kohorterna. Till analysen används data både på landnivå samt på individnivå i form av longitudinella data. För att besvara uppsatsens syfte görs korrelations- och regressionsanalyser. Resultat från data på landnivå visar att högre ekonomisk tillväxt är förenat med en ökning av antal skilsmässor. Resultat från analys av de två ålderskohorterna som ingår i analysen, visar att en ökning av årlig inkomst minskar sannolikheten för skilsmässa inom båda ålderskohorterna. Samma påverkan har det att skaffa ett barn, däremot så minskar sannolikheten för skilsmässa mer för varje ytterligare barn inom den äldre kohorten. Inom den yngre kohorten blir minskningen av sannolikheten mindre desto fler barn de skaffar, för att vid fyra barn i stället övergå till att öka sannolikheten för skilsmässa. En ökning av ekonomisk tillväxt påverkar kohorterna olika, där sannolikheten för skilsmässa ökar inom den äldre kohorten medan sannolikheten minskar inom den yngre kohorten. Konjunkturkänsligheten jämförs mellan de två kohorterna genom att analysera den ekonomiska tillväxtens påverkan på skilsmässor under en och samma tidsperiod. Resultat visar då att en ökad ekonomisk tillväxt minskar sannolikheten för skilsmässa inom båda kohorterna, med en något större minskning av sannolikheten för den äldre kohorten.

<p>Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd. Vidare visar resultatet att motivationen skapas i mötet mellan student och utbildningskontext.</p>

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd. Vidare visar resultatet att motivationen skapas i mötet mellan student och utbildningskontext.

Sjukfrånvaro innebär en kostnad för både arbetsgivare och arbetstagare. För en anonym fullgrossist är detta ett problem på en av deras lagerlokaler, där sjukfrånvaron är hög. Uppsatsen syftar till att identifiera intressanta mönster över tid som leder till sjukfrånvaro genom att analysera data från företagets lönesystem och tidssystem. Datamaterialet är longitudinellt och för att upptäcka mönster som leder till sjukfrånvaro används sekvensanalys. För att generera de sekventiella mönstren används algoritmen cSPADE då den möjliggör att tidsbegränsningar kan anges för sekvenserna. Relevansen hos de genererade sekvenserna utvärderas med tre intressemått: support, konfidens och lift. Tre separata analyser genomförs där olika antal variabler används, beroende på om de förändras över tid eller har ett konstant värde, och för dessa analyser aggregeras data veckovis. De vanligaste händelserna som leder till sjukfrånvaro hos expeditörer är olika anställningstider, kön och födelseår. Några dagars sjukfrånvaro under en vecka, det vill säga mellan 8 och 40 timmar, är mer förekommande bland expeditörerna jämfört med kortare respektive längre sjukfrånvaro. Det går att konstatera att mönster med tidigare sjukfrånvaro ofta leder till fortsatt sjukfrånvaro. Uppsatsen belyser även de problem som uppstår inom sekvensanalys, till exempel att konstanta variabler överskuggar de icke-konstanta variablerna i de genererade sekvenserna. Detta händer när variabler som förändras över tiden används i kombination med variabler som har konstanta värden, något som kan förekomma i longitudinella datamaterial. / Absence due to sickness results in a cost to both employers and employees. For an unnamed wholesaler this is a problem at one of their warehouses, where the rate of sick leave is high. The aim of this thesis is to identify interesting patterns over time that lead to sick leave by analyzing data from the company's payroll system and their attendance system. The data is longitudinal and to detect the patterns that lead to sick leave, sequence analysis is used. To generate the sequential patterns the algorithm cSPADE is used since it allows time constraints to be specified for the sequences. The relevance of the generated sequences is evaluated with three interest measures: support, confidence and lift. Three separate analyses are performed where different variables are used, depending on whether they change over time or have a constant value, and for these analyses the data is aggregated weekly. The most common events that lead to sick leave for the employees are different duration of employment, gender and birth year. A few days sick leave during a week, namely between 8 and 40 hours, is more common among the employees compared to shorter and longer sick leave. It can be noted that the pattern of previous sick leave usually leads to continued sick leave. The thesis also highlights the problems that arise in sequence analysis, for example that the constant variables overshadow the non-constant variables in the resulting sequences. This happens when variables that change over time are used in combination with variables that have a constant value, which may occur in longitudinal data.