This dissertation has three chapters studying accounting conservatism in the property-liability (P&L) insurance industry. There are two types of accounting conservatism – ex-ante (unconditional) conservatism and ex-post (conditional) conservatism. The former means that firms over-report liabilities initially, before more detailed information becomes available. The latter means that firms respond to this new information asymmetrically by recognizing expected losses more quickly than expected gains. My analysis throughout the dissertation focuses on the loss reserve accruals since it is the most significant accruals on the balance sheet. One benefit of studying the P&L insurance industry is that we have specific and detailed information regarding the development of loss reserve accruals over time. Chapter 1 is an executive summary of the next two chapters, highlighting the key results, the policy implications, and the contributions of the dissertation. Chapter 2 studies the two types of accounting conservatism and explore three research questions: (1) whether ex-ante and ex-post conservatism prevails in the P&L insurance industry; (2) what the relations are between ex-post conservatism and other managerial incentives including ex-ante conservatism; and (3) how much the opportunity cost is for being conservative. I study all U.S. domiciled P&L insurance companies from 1996 to 2012 and follow the previous literature to measure accounting conservatism in Chapter 2. I find that both types of accounting conservatism prevail in the insurance industry. Besides, the back-of-the-envelope estimates based on the industry average insurer indicate that their opportunity costs are trivial compared to the amounts of net income and total assets. Chapter 2 also shows that the practices of ex-ante and ex-post conservatism exhibit a nonlinear, U-shape relationship. This finding supports the view that the two types of conservatism can be compliments because they can serve for different purposes. Ex-ante conservatism is mainly used to create a cushion against future unexpected losses, whereas ex-post conservatism can reduce informational frictions. In Chapter 3, I develop a new method of assessing conditional conservatism using more detailed data from the insurance industry. I look at how conditional conservatism affects insolvency risk and the financial strength rating of P&L insurance companies. I also investigate how a change to accounting rules affects conditional conservatism. The new method of measuring conditional conservatism is based on the concavity of the loss development curve. I study all U.S. domiciled P&L insurance companies from 1995 to 2015 and find that the greater the degree of conditional conservatism, the lower is insolvency probability, and the better is the financial strength rating, with other things being constant. The result indicates that regulators and rating agencies do reward insurers that voluntarily utilize conditional conservatism accounting strategy. Moreover, I find that the level of conditional conservatism is reduced after the enactment of the Model Audit Rule (MAR). MAR, like the Sarbanes-Oxley Act Section 404, increased board oversight of internal risk management. The result suggests that complying with additional disclosure requirements provides a “safe harbor” for insurance companies so that they have fewer incentives to be conditionally conservative. / Business Administration/Risk Management and Insurance

With the acceptance of the new Basel II banking regulation (implemented in South Africa in January 2008) the search for improved ways of modeling the most important banking activities has become very topical. Since the notion of Levy-process was introduced, it has emerged as an important tool for modeling economic variables in a Basel II framework. In this study, we investigate the stochastic dynamics of banking items that are driven by such processes. In particular, we discuss bank provisioning for loan losses and deposit withdrawals. The first type of provisioning is related to the earnings that the bank sets aside in order to cover loan defaults. In this case, we apply principles from robustness to a situation where the decision maker is a bank owner and the decision rule determines the optimal provisioning strategy for loan losses. In this regard, we formulate a dynamic banking loan loss model involving a provisioning portfolio consisting of provisions for expected losses and loan loss reserves for unexpected losses. Here, unexpected loan losses and provisioning for expected losses are modeled via a compound Poisson process and an exponential Levy process, respectively. We use historical evidence from OECD (Organization for Economic Corporation and Development) countries to support the fact that the provisions for loan losses-to-total assets ratio is negatively correlated with aggregate asset prices and the private credit-to-GDP ratio. Secondly, we construct models for provisioning for deposit withdrawals. In particular, we build stochastic dynamic models which enable us to analyze the interplay between deposit withdrawals and the provisioning for these withdrawals via Treasuries and reserves. Further insight is gained by considering a numerical problem and a simulation of the trajectory of the stochastic dynamics of the sum of the Treasuries and reserves. Since managing the risk that depositors will exercise their withdrawal option is an important aspect of this thesis, we consider the idea of a hedging provisioning strategy for deposit withdrawals in an incomplete market setting. In this spirit, we discuss an optimal risk management problem for a commercial bank whose main activity is to obtain funds through deposits from the public and use the Treasuries and reserves to cater for the resulting withdrawals. Finally, we provide a brief analysis of some of the issues arising from the dynamic models of the banking items derived. / Thesis (Ph.D. (Computer, Statistical and Mathematical Sciences))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2008.

With the acceptance of the new Basel II banking regulation (implemented in South Africa in January 2008) the search for improved ways of modeling the most important banking activities has become very topical. Since the notion of Levy-process was introduced, it has emerged as an important tool for modeling economic variables in a Basel II framework. In this study, we investigate the stochastic dynamics of banking items that are driven by such processes. In particular, we discuss bank provisioning for loan losses and deposit withdrawals. The first type of provisioning is related to the earnings that the bank sets aside in order to cover loan defaults. In this case, we apply principles from robustness to a situation where the decision maker is a bank owner and the decision rule determines the optimal provisioning strategy for loan losses. In this regard, we formulate a dynamic banking loan loss model involving a provisioning portfolio consisting of provisions for expected losses and loan loss reserves for unexpected losses. Here, unexpected loan losses and provisioning for expected losses are modeled via a compound Poisson process and an exponential Levy process, respectively. We use historical evidence from OECD (Organization for Economic Corporation and Development) countries to support the fact that the provisions for loan losses-to-total assets ratio is negatively correlated with aggregate asset prices and the private credit-to-GDP ratio. Secondly, we construct models for provisioning for deposit withdrawals. In particular, we build stochastic dynamic models which enable us to analyze the interplay between deposit withdrawals and the provisioning for these withdrawals via Treasuries and reserves. Further insight is gained by considering a numerical problem and a simulation of the trajectory of the stochastic dynamics of the sum of the Treasuries and reserves. Since managing the risk that depositors will exercise their withdrawal option is an important aspect of this thesis, we consider the idea of a hedging provisioning strategy for deposit withdrawals in an incomplete market setting. In this spirit, we discuss an optimal risk management problem for a commercial bank whose main activity is to obtain funds through deposits from the public and use the Treasuries and reserves to cater for the resulting withdrawals. Finally, we provide a brief analysis of some of the issues arising from the dynamic models of the banking items derived. / Thesis (Ph.D. (Computer, Statistical and Mathematical Sciences))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2008.

Redovisning av finansiella instrument har varit omtalat de senaste åren, framför allt gällandebanker. Mellan år 2017 och 2018 skedde en övergång mellan två standarder, från IAS 39 tillIFRS 9. Anledningen till den nya standarden IFRS 9 var, dels att IAS 39 blev hårt kritiserad,och dels på grund av dess komplexitet. Kritiken gentemot IAS 39 blev som mest omtalad efterfinanskrisen 2007–2009, speciellt avseende sättet som kreditförluster redovisades. Bland destörsta skillnaderna mellan standarderna var en ny modell för redovisning av kreditförluster iIFRS 9, antalet värderingskategorier minskade samt att upplysningskraven utökades.Ytterligare en förändring var att IFRS 9 är en principbaserad standard, till skillnad från IAS 39som är regelbaserad. Detta kan leda till problematik gällande både subjektiva bedömningar ochharmonisering.Syftet med studien var att undersöka de övergångseffekter som uppstod för banker vidövergången till IFRS 9. Genom en kvalitativ dokumentstudie har tolv banker studerats,uppdelade i tre olika bankkategorier, där vi genom resultatet ämnat att finna eventuella mönster,likheter eller skillnader i bankernas övergångseffekter. Med utgångspunkt i årsredovisningarnafrån 2017 och 2018 från respektive bank, har fokus varit på hur redovisningen av kreditförlusterpåverkade de finansiella rapporterna vid övergången.Av resultatet framgår att alla banker i studien påverkades av övergången från IAS 39 till IFRS9. Det uppstod däremot inga tydliga mönster för hur bankerna påverkades, varken mellan deenskilda bankerna eller mellan bankkategorierna, då effekterna kraftigt skiljer sig. Något somframgår är att i genomsnitt ökade kreditförluster, kreditreserveringar och kreditförlustnivån,samt att eget kapital minskade. Studiens resultat indikerar att bakomliggande faktorer kan liggatill grund för den stora variationen av påverkan på bankerna. Faktorer som subjektivabedömningar, affärsmodell och verksamhet. De striktare kraven för upplysningar iårsredovisningarna skulle bidra till ökad transparens och således öka jämförbarheten. Det visarsig dock i studien att det brister i harmoniseringen och därför försvårades jämförbarheten.Vår slutsats är att införandet av IFRS 9 och framför allt dess förändrade regler gällandekreditförlustreserveringar påverkade bankerna. Även att variationen av verksamhet,affärsmodell och subjektiva bedömningar kan ha stor påverkan på redovisningen. Samtligabanker påverkades men förändringen var varierande. Det finns tendens till att storbankerna ochsparbankerna hade liknande övergångseffekter. Det framkom dock inga tydliga mönster förnågon av bankkategorierna. Utifrån dessa faktorer kan det krävas fler riktlinjer för att begränsade tolkningarna som uppstår. Allt för att jämförbarheten ska öka för de finansiella instrumentenmellan olika banker. / Redovisning av finansiella instrument har varit omtalat de senaste åren, framför allt gällandebanker. Mellan år 2017 och 2018 skedde en övergång mellan två standarder, från IAS 39 tillIFRS 9. Anledningen till den nya standarden IFRS 9 var, dels att IAS 39 blev hårt kritiserad, och dels på grund av dess komplexitet. Kritiken gentemot IAS 39 blev som mest omtalad efterfinanskrisen 2007–2009, speciellt avseende sättet som kreditförluster redovisades. Bland destörsta skillnaderna mellan standarderna var en ny modell för redovisning av kreditförluster iIFRS 9, antalet värderingskategorier minskade samt att upplysningskraven utökades. Ytterligare en förändring var att IFRS 9 är en principbaserad standard, till skillnad från IAS 39som är regelbaserad. Detta kan leda till problematik gällande både subjektiva bedömningar och harmonisering.  Syftet med studien var att undersöka de övergångseffekter som uppstod för banker vid övergången till IFRS 9. Genom en kvalitativ dokumentstudie har tolv banker studerats, uppdelade i tre olika bankkategorier, där vi genom resultatet ämnat att finna eventuella mönster, likheter eller skillnader i bankernas övergångseffekter. Med utgångspunkt i årsredovisningarna från 2017 och 2018 från respektive bank, har fokus varit på hur redovisningen av kreditförluster påverkade de finansiella rapporterna vid övergången.  Av resultatet framgår att alla banker i studien påverkades av övergången från IAS 39 till IFRS 9. Det uppstod däremot inga tydliga mönster för hur bankerna påverkades, varken mellan de enskilda bankerna eller mellan bankkategorierna, då effekterna kraftigt skiljer sig. Något som framgår är att i genomsnitt ökade kreditförluster, kreditreserveringar och kreditförlustnivån, samt att eget kapital minskade. Studiens resultat indikerar att bakomliggande faktorer kan ligga till grund för den stora variationen av påverkan på bankerna. Faktorer som subjektiva bedömningar, affärsmodell och verksamhet. De striktare kraven för upplysningar i årsredovisningarna skulle bidra till ökad transparens och således öka jämförbarheten. Det visar sig dock i studien att det brister i harmoniseringen och därför försvårades jämförbarheten.  Vår slutsats är att införandet av IFRS 9 och framför allt dess förändrade regler gällande kreditförlustreserveringar påverkade bankerna. Även att variationen av verksamhet, affärsmodell och subjektiva bedömningar kan ha stor påverkan på redovisningen. Samtliga banker påverkades men förändringen var varierande. Det finns tendens till att storbankerna och sparbankerna hade liknande övergångseffekter. Det framkom dock inga tydliga mönster för någon av bankkategorierna. Utifrån dessa faktorer kan det krävas fler riktlinjer för att begränsa de tolkningarna som uppstår. Allt för att jämförbarheten ska öka för de finansiella instrumenten mellan olika banker.