<p>Härtill 5 uppsatser.</p> / digitalisering@umu

The background to the study is to see how men as sex buyers are presents in two tabloids, Aftonbladet and Expressen. Not least which social identities ascribes to them and if they are put in a broader social context. Media can be seen as active participants in the society. Media texts are often presents as a conveyer of a reflection of reality. It is the image of men as sex buyers as the media texts conveys and what truths and aspects they highlights that the study would look into. Two databases was used to find the media texts and analyzed on the basis of previous research on prostitution, gender- and masculinity theories. A discourse analysis approach was used as a method. The result shows that men usually paired with a number of different social identities. It could be about what jobs they have, how their economic status looks like, which marital status they have and what sexual needs they have. The problems of men as sex buyers falls on an individual level, combined with their immediate environment. Something that is frequently neglected in the texts is to put the purchase of sex buyers in a larger societal context and discuss issues of gender order and to see the buying of sex in terms of a lack of equality.

Bakgrund: Incidensen bland män som drabbas av ätstörning ökar. Trots detta finns det fortfarande en uppfattning om att det är främst kvinnor som drabbas. Sjuksköterskan behöver få en bättre förståelse för hur män upplever sin ätstörning, detta för att kunna erbjuda dem en god och likvärdig vård.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa mäns upplevelser av att leva med ätstörning. Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Antal inkluderade artiklar i studien var sex kvalitativa samt en artikel med mixad metod. Artiklarna analyserades med hjälp av ett induktivt analysförfarande, där författarna fokuserade på det manifesta innehållet i texterna.  Resultat: Studiens resultat belyser hur vuxna män upplever det att leva med en ätstörning. Resultatet består av de fem kategorierna Upplevelse av information, Bristande självkänsla,Upplevelse av skam, Upplevelse av krav från omgivningen och Upplevelse av vård. Resultatet visar att männen upplever det skamfyllt att leva med en ätstörning på grund av stigma och känslan av att inte känna sig accepterad. Att ätstörning ses som en kvinnlig sjukdom medförde att många av männen inte vågade berätta för andra om sin problematik eller att de hade svårt att koppla sina symtom till sin sjukdom. Vissa män uppger även att deras symtom inte tagits på allvar av vårdpersonal.  Slutsats: Resultet beskriver att det finns ett behov av information till både patient, vårdpersonal och närstående om ätstörningsproblematik bland män.

Bakgrund: Många faktorer påverkar om en individ utvecklar en ätstörning och ofta har individen fler än en ätstörning under sjukdomstiden. Ätstörningen kontrollerar individen och förvränger tankar och uppfattningen om sig själv. Vården är präglad av okunskap inom området vilket orsakar fördomar mot drabbade individer. Dock tillfrisknar 70-80 % från sin ätstörning.   Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor och män upplevde sin ätstörning och hur livet formades av den.   Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på fem självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys.     Resultat: Fem huvudkategorier och tolv subkategorier framkom under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var: krav, kontroll, känslor, tankar och vårdrelation. Det var tydligt att självuppfattningen och kraven på sig själv hade en stor roll under sjukdomstiden. Vardagen kontrollerades av inarbetade mönster och många känslor och tankar kom till uttryck som påverkade individen både positivt och negativt. Tillfrisknandet var en lång process och det krävdes mycket kraft från individen själv med stöd från vården för att bli frisk. Slutsatser: Ätstörning är en mångsidig sjukdom som påverkar den psykiska och fysiska hälsan. Det är svårt att upprätthålla en fungerande vardag. Mer kunskap behövs inom området för att öka förståelsen för sjukdomen och skapa ett bättre bemötande inom vården.

Denna studie syftade till att undersöka varför de män som deltagit i våra intervjuer valt att utbilda sig till socionomer, vilka motiv som påverkat valet av utbildning och om de var medvetna om de eventuella fördelar socionomyrken kan innehålla. Kvalitativa forskningsintervjuer har använts som metod. Resultaten visar att män sökte utbildningen på grund av egna erfarenheter som gjort dem intresserade av socialt arbete. Informanterna såg socionomyrket som könsneutralt. De ansåg det önskvärt med en mer representativ bild av samhället där båda könen var representerade. Informanterna ansåg sig ha bra förutsättningar på en framtida arbetsmarknad. Centrala teman från tidigare forskning om varför män valt att utbilda sig inom socialt arbete överensstämmer väl med resultaten av denna studie men de överlappade och gick in i varandra. Samtidigt upplevde de att det fanns en existerande särartsdiskurs inom socionomutbildningen som kan vara både till fördel och nackdel för män. Den uttryckta dubbelhet som fanns i studien sett till männens syn på könsfördelningen blev central i analysen och förklarades dels med särartsdiskurs och ett starkt bevarande av maskulinitet medan den andra sidan av dubbelheten förklaras med, jämställdhetsdiskurs och en mer flexibel maskulinitet.

<p>Testikelcancer är den vanligaste cancersjukdomen som drabbar unga män i åldern 15-40 år. Syftet med studien var att belysa unga mäns upplevelser av att drabbas av testikelcancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar analyserades. Att få diagnosen cancer upplevs ofta som en förlust av kontroll då de flesta män lever i tron om att inget ont skulle kunna drabba dem. Resultatet visade att de flesta männen hade en stor okunskap om sjukdomen. Tabu förenat med okunskapen som föreligger sjukdomen kan vara en bidragande orsak till att många män dröjer med att uppsöka sjukvård. Bättre mental hälsa upplevdes av de män som hade förhållande, fast jobb och högre utbildning i jämförelse med de vilka inte hade det. Sjukdomen förändrade synen på livet hos en stor andel av männen, då familj och andra nära relationer värderades högre än tidigare. Det behövs mer information och undervisning om sjukdomen och testikulär självexamination för unga män i samhället.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vården och hur män klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av något värde i dagens samhälle. Jag har tidigare arbetat med vård i ca 2 års tid. Mitt arbete med intervjuer utfördes i tre olika städer i södra Sverige under hösten 2006. Min frågeställning är i projektet: ”Hur hanterar män konfliktsituationer inom vården?”. Teorier (teori kapitlet) jag använder Carol Gilligan, George Herbert Mead, Thomas Hylland Eriksen, Thomas J Scheff, Per Månson (red), Rolf-Petter Larsen och Thomas Johansson. En viktig del i detta avsnitt är den symboliska interaktionen i mellanmänskliga relationer mellan människor och en själv. Metod kapitlet är fokuserat på kvalitativ metod och har en klang av hermeneutik som innebär en viss förförståelse av ämnet som studeras. Resultat kapitlet det finns problem inom vårdsektorn med ledningen bl.a. det saknas pengar i budgeten för att kunna anställa tillräckligt mycket personal. Ledningen på en del platser är inte tillräckligt bestämd och uppgifterna når inte hela vägen från botten till toppen. Det förekommer mobbning och kränkande beteende. Männen i intervjun håller sig utanför konflikter och markerar detta genom att med kroppsspråk inte vilja vara delaktig i struntprat. Det verkar också saknas konflikthantering på arbetsplatserna. Tydliga mål verkar inte nå alla anställda på arbetsplatsen. En bidragande orsak till att män ofta väljer andra yrken än vårdare och undersköterska. Kan vara att pengar saknas i kommunerna och att lönen är så dålig i jämförelse med andra yrken. Detta är en 10 poängs uppsats. Nyckelord som passar in är Vård, Män, Konflikt, Socialpsykologi.</p>

<p>Vi har intervjuat sju personer på höga toppositioner i Sverige för att fråga dem om</p><p>deras syn på hinder, möjligheter och jämställdhet i deras karriärer. Vår urvalsgrupp</p><p>består av fyra kvinnor och tre män. Syftet och bakgrunden till vår studie är att</p><p>undersöka hur begreppet karriär används och varför kvinnor i så pass liten</p><p>utsträckning finns representerade på högre ledarpositioner. Den teoretiska referensram</p><p>som legat till grund för vårt arbete är Rosabeth Moss Kanters glastak (1993), Gisele</p><p>Asplund (1984) och flera andra uppföljare inom området så som Anna Wahl (2003),</p><p>Anita Göransson (2004) och Tuija Muhonen (2009). Vi valde en kvalitativ ståndpunkt</p><p>och har använt oss av semistrukturerade intervjuer i syfte att fånga upp variationen i</p><p>de olika individernas berättelser.</p><p>Resultaten visar att både männen och kvinnorna anser sig inte ha gjort karriär då de</p><p>förknippar begreppet till något negativt. Vi anser att bakgrunden till deras höga</p><p>befattning grundar sig i en rad faktorer så som en viss typ av utbildning, en viss typ av</p><p>intresseområde och vissa typer av drivkrafter m.m. Genom vår undersökning framgår</p><p>att familj och kvotering både kan ses som ett hinder och en möjlighet. Skälet till att</p><p>representationen är olika bland män och kvinnor på höga ledarpositioner är dels</p><p>uppfattningen att kvinnor inte vill, vågar eller släpps fram. Bilden håller dock på att</p><p>förändras, sakta men säkert.</p>

<p>Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan är stressande men mest så på examinationer. Respondenterna avänder olika former av coping och de som klarar skolan bäst använder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte där och använder extern locus of control och undvikande coping med betoning på socialt stöd.</p>

No description available.