Bakgrund: Prostatacancer är en av de vanligaste formerna av cancer hos män. Sjukdomen har inga tydliga symtom och kan därför ta tid att upptäcka. De vanligaste biverkningarna av behandlingar är inkontinens och impotens.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med utgångspunkt från tre patografier. Analys gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i fyra kategorier. Resultatet visade att sjukdomen inte bara påverkade männen fysiskt, utan även den psykiska påverkan var stor. Upplevelser av oro och rädsla var vanligt förekommande. Svikande kroppsfunktioner kunde även de leda till oro och ångest. Männen upplevde att stöd från familj, vänner och sjukvården fick dem att må bättre. Sjukdomen fick även männen att se på livet på ett nytt sätt. Slutsats: Det dagliga livet hos män som drabbas av prostatacancer förändras totalt. Vardagen är fylld av oro och rädsla, samtidigt som kampen för att återfå de kroppsliga funktioner som sviktat och komma tillbaka till det gamla livet fortgår.

De flesta brottsoffer som utsätts för våldtäkt är kvinnor enligt statistik, men i undersökningar har det visat sig att andelen utsatta män är större än vad man har trott. Det finns kunskapsluckor kring detta ämne vilket gör det angeläget att studera. Syftet med studien är att belysa och analysera det befintliga kunskapsläget gällande hur polisen och våldtäktsutsatta män förhåller sig till varandra. De frågeställningar som denna uppsats behandlar är hur det i forskningslitteraturen beskrivs att polisen förhåller sig till våldtagna män samt vice versa. Genom att studera databasers innehåll undersöks kunskapsfältet noggrant för att se vad som finns tillgängligt kring ämnet. De huvudsakliga upptäckterna är att det förekommer negativa attityder och bemötanden från polisens sida samt att förtroendet för polisen hos våldtäktsutsatta män generellt är lågt, och att majoriteten väljer att inte ta kontakt med polisen av olika anledningar. Analys av resultaten utgår från ett genus- och jämställdhetsperspektiv samt ett existentiellt krisperspektiv.

”Kvinnor kan amma, män kan inte” Mäns erfarenhet och upplevelse av amning Sammanfattning Det har visat sig att amningsfrekvensen har minskat i Sverige. Om amning ska fungera är det viktigt att involvera partnern. Partnern har en viktig roll för hur länge kvinnan väljer att amma sitt barn. Trots detta fokuserar vården endast på kvinnan. Syftet med studien är att belysa mäns upplevelse och erfarenhet av amning. Metod för att studera detta ämne gjordes en Kvalitativ intervjustudie. Genom semistrukturella intervjuer har författarna tagit del av mäns erfarenheter och upplevelser av amning. Åtta män intervjuades och kvalitativ innehållsanalys användes som metod när resultatet analyserades. Resultat visade att männen upplevde amning som något naturligt och det bästa för barnet. Männen upplevde att det var kvinnan som tagit beslut om att amma och detta sågs som en självklarhet eftersom män inte kan amma. Det framkom att männen känt sig hjälplösa och utanför den närhet som mamma och barn får genom amning. De upplevde att de varit behjälpliga i den mån de kunnat under amningsperioden. De hade funnits där som stöd för kvinnan genom att utföra både praktiska och emotionella moment. Dock framkom att de känt sig oförberedda och att de önskat mer information och stöd från vården. Upplevelsen var att fokus låg på kvinnan. Slutsats För att männen ska bli delaktiga i amningen är det viktigt att på ett tidigt stadie engagera männen i amningsprocessen. Resultatet visar att mäns status behöver höjas när det kommer till amning och deras betydelse måste synliggöras. Nyckelord: Amning, män, partner, upplevelser, erfarenheter

<p>Investigations concerning adolescent mental health shows a negative development. Many pre-vious studies have focused on young women's mental health. Therefore, the aim of this study was to investigate young men's (17-19 years) experience of their mental health. Qualitative interviews were used as a method. The participants were six young men who all go to high school in a major municipality in the county of Gävleborg. The results showed that all infor-mants had a useful contact to turn to when problems and that nearly all had a good sleep. Half of the respondents did not seek help for problems or illness, while half would seek medical care for serious illness. For the young men stress was mostly linked to their studies and three of the informants had chosen to stay at home from school because of fatigue. All respondents used alcohol, but did not end up into threatening situations. A majority of respondents said that body image was important, but that it was all about feeling good. The conclusion of this result was that all respondents claimed to have good self-esteem and a good mental health.</p>

Investigations concerning adolescent mental health shows a negative development. Many pre-vious studies have focused on young women's mental health. Therefore, the aim of this study was to investigate young men's (17-19 years) experience of their mental health. Qualitative interviews were used as a method. The participants were six young men who all go to high school in a major municipality in the county of Gävleborg. The results showed that all infor-mants had a useful contact to turn to when problems and that nearly all had a good sleep. Half of the respondents did not seek help for problems or illness, while half would seek medical care for serious illness. For the young men stress was mostly linked to their studies and three of the informants had chosen to stay at home from school because of fatigue. All respondents used alcohol, but did not end up into threatening situations. A majority of respondents said that body image was important, but that it was all about feeling good. The conclusion of this result was that all respondents claimed to have good self-esteem and a good mental health.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor och män på chefsbefattningar inom Landstinget Halland upplevt sin karriär/yrkesbana. Med utgångspunkt i syftet valde vi att formulera tre frågeställningar som handlar om vilka möjligheter och hinder de stött på, hur stödet från arbetsgivaren och omgivningen har sett ut samt om det finns några skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelser av karriär och hur dessa i så fall ser ut. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av sju verksamhetschefer som arbetar inom Landstinget Halland, fyra kvinnor och tre män. Vårt resultat visade att respondenternas upplevelser av karriär var övervägande positiva och att vägen till chefskap kan se olika ut. Våra respondenter hade stött på både möjligheter och hinder under sin karriär. De möjligheter som framkom var av liknande karaktär, de hinder som framkom såg däremot olika ut. Vidare visade resultatet att näst intill samtliga av respondenterna uppgav att stödet i karriären varit gott från både partner, chefer och kollegor. Slutligen framkom det att det finns vissa skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelser av karriär. / The purpose of this investigation is to study how men and women, within the county council of Halland, have perceived their careers or occupation to progress. With this starting point in mind we chose to generate three different inquiries that investigated what obstacles that came in their way, what support they received from their employer as well as if there are any particular differences between men and women’s perceptions of their careers.    We chose to use a qualitative way to gather information by conducting interviews. The chosen selection of people included seven managers working for the county council of Halland, including four women and three men.   Our results conveyed that the respondents experiences of their careers were largely positive and also showed that the path to managerial positions could have various methods. Another outcome was that the respondents had faced both opportunities but also obstacles during their careers. The opportunities arisen were of similar nature, though the obstacles varied from case to case. Furthermore the answers gathered also revealed that the support from partners, managers, and colleges had been of positive nature. Finally the conclusion to be drawn from the investigation was that there are some differences in terms of men’s and women’s perceptions of their careers.

Stress på jobbet har väckt stor uppmärksamhet de senaste åren. Generellt kan man säga att den psykiska ohälsan ökar. Kvinnor och lärare är överrepresenterade bland de utbrända. Syftet med undersökningen var att genom en enkätstudie ta reda på om det fanns några könsskillnader gällande mäns och kvinnors psykiska ohälsa på två gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frågeformulär bestående av 18 frågor. Sammanlagt 78 personer valde att delta i studien. Resultatet visade inga signifikanta könsskillnader. Man kan däremot utläsa en tendens till att kvinnorna mår sämre än männen. Då tidigare forskning pekar mot att kvinnor mår sämre än män, kan undersökningens utslag bero på för få deltagare eller på undersökningens låga svarsfrekvens.

Rapporten handlar om hur människor attribuerar, det vill säga tillskriver, orsaker till beteenden i moralbaserade situationer och om det finns skillnad i hur män och kvinnor attribuerar beteenden. För att undersöka hur människor attribuerar har man i denna undersökning låtit män och kvinnor göra bedömningar om varför man själv eller ”någon av samma ålder och kön” gör som de gör i specifika situationer. Detta gjordes i en enkät innehållande två situationer med vardera fyra orsaker som rangordnas efter hur troliga de är som anledning till vad som hände i situationen. Enligt resultaten finns det en signifikant skillnad i hur människor attribuerar beteenden men det beror på vilken situation de befinner sig i. Resultaten påvisar inte någon signifikant skillnad i hur män och kvinnor attribuerar sitt och andras beteenden.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och jämföra skillnader mellan män och kvinnors symtombild vid insjuknandet i akut hjärtinfarkt, samt att granska studiernas kvalitet gällande urvalsgrupp, deltagare och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Huvudresultatet visade att båda könen hade känningar av obehag i kroppen några dagar/timmar innan de alarmerande symtomen uppkom. Bröstsmärta var ett utav de mest rapporterade symtomen. Dock hade kvinnor mer atypisk bröstsmärta än männen. Kvinnorna tenderade även att uppleva mer strålande smärtor, exempelvis ut i ryggen från centrala bröstet, till skillnad från männen som upplevde smärta på högra sidan utav bröstet. Symtom som illamående, svettningar, andningsproblematik/yrsel och trötthet var andra vanliga symtom som kunde uppkomma ensamma eller i kombination med bröstsmärtan hos båda könen. Det framkom dock att kvinnor har fler symtom vid symtomdebuten än männen. Hos männen var den typiska symtombilden bröstsmärta, svettningar och andningsproblematik. I kvinnors symtombild var illamående, yrsel och trötthet även vanligt förekommande. Svårigheter med att koppla samman symtombilden med hjärtat var även vanligare hos kvinnorna än hos männen. Slutsatsen är att symtombilden vid hjärtinfarkt varierar från individ till individ, men även könsbundna skillnader finns. För att minska den prehospitala fördröjningen vid hjärtinfarkt krävs det att sjukvårdspersonal och allmänheten får ökad kunskap om symtomen som kan uppkomma.

Sjukskrivning och lång rehabilitering förorsakad av utmattningssyndrom beskrivs som ett folkhälsoproblem i västvärlden. Det är fler kvinnor än män som drabbas. Syftet med denna studie var att beskriva möjliga skyddsfaktorer och riskfaktorer för utmattningssyndrom hos kvinnor och män i Värmland. Studien har en kvantitativ design. Data sammanställdes utifrån ett urval yrkesverksamma kvinnor och män i åldern 18-65 år baserad på enkätundersökningen Liv och Hälsa 2008. Resultatet antyder samband mellan utmattningssyndrom och vissa riskfaktorer; betungande hemarbete, känslor av nedstämdhet och olycklighetskänsla, stress och användande av psykofarmaka. På motsvarande sätt noterades ett samband mellan att inte ha utmattningssyndrom och skyddsfaktorerna; personligt stöd, trivsel på jobbet, god arbetsförmåga i förhållande till de fysiska och psykiska krav jobbet ställer. Korrelationer mellan variablerna kan påverka resultatet. Fortsatt forskning inom ämnet skulle vara värdefullt för att djupare identifiera utmattningssyndrom, inklusive att analysera det inbördes förhållandet mellan risk och skyddsfaktorernas förhållande till utmattningssyndrom. / Sick- leave and long-term rehabilitation caused by Burnout syndrome, seems to be a human health problem in western society. It affects women more frequent than men. The aim of this study was to identify eventually risk factors and supportive factors to burnout syndrome among individuals living in Värmland. The study has a quantitative design. Data out of a variety of women and men, professionally active, in the age of 18-65 years was put together based on the survey of Liv och Hälsa 2008. The results indicated a relation between Burnout syndrome and certain risk factors as, to much work in household, stress and to feel depressed and unhappy and use of psychotropic drugs. In the same way supportive factors; personal support, working comfort, working capacity according to physical and mental working demands, were associated with not having burnout syndrome. Correlation between the variables can influence the result. Further research about the subject should be valuable to identify the problems with burnout in the society, including an analysis of the internal relationship between risk factors and supportive factors correlated to burnout syndrome.