I denna studie används en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem unga män som har ett kriminellt förflutet. Syftet med studien är att ta reda på vilka faktorer som kan ha påverkat dessa unga män in i en kriminell livsstil. Studien syftar även till att söka svar på varför dessa unga män väljer att stanna kvar i det kriminella livet. Genom att analysera det empiriska materialet vi fått in genom intervjuer med dessa unga män tillsammans med teorier som Nätverksteorin, teorin om ”Differential associations” samt Avvikelseteorin har vi kommit fram till flera aspekter kring vårt syfte. En av de stora faktorerna som vi har sett i denna studie som kan ha påverkat dessa unga män att välja ett kriminellt liv är en otrygg uppväxt. Missbruk och kriminalitet inom familjen är vanligt. De har även umgåtts med personer med samma problematik som de själva vilket har gett dem en bild av att kriminella handlingar är legitima. Umgänget är en av de faktorer som gjort att dessa unga män har stannat kvar i livsstilen, då gemenskapen och sammanhållningen har varit stark i dessa grupper. Även spänningen att utföra dessa handlingar är en anledning till varför de valde att stanna kvar. Dock finns det även en baksida med detta levnadsätt, så som trasiga relationer, ensamhet och missbruk, vilket i sin tur gjorde så att de fem unga männen vi intervjuade till slut tog sig ur det kriminella beteendet. / In this study, we have used a qualitative method by interviewing five young men with criminal pasts. The purpose of the study was to find out what factors could have attracted these young men into criminal lives. Moreover, the purpose of the study was also to search for answers about why these young men chose to remain active in their criminal lifestyles. By analyzing the empirical material we have gathered by doing interviews with these young men along with theories like Network-theories, the theory about “Differential associations” as well as the Deviation-theory, we have reached a conclusion with several aspects about our purpose. One of the major factors that we have observed in this study that can have been influential in the young mens choice to step into criminality is an insecure childhood with addiction and criminality within the family and also by them keeping company with people with the same troubles as themselves seems to have given them an image of that criminal acts can be legitimate. Their company has also seemed to be one contributing factor as to why the young men have chosen to remain in the lifestyle, as community and unity have been strong within these groups. Other than that, the thrill and excitement caused by performing these actions is also a reason to why they chose to stay. However, there was also a downside with this kind of lifestyle such as broken relationships, loneliness and addiction which eventually caused these five young men that we interviewed to get out of their criminal behavior.

The purpose of this study has been to increase the awareness of what significance models of explanation have for intervention programmes, aimed at perpetrators of intimate partner violence, within the Swedish social services. The study is not gender neutral, it centres on male batterers in heterosexual relationships. The study is based on qualitative interviews with five people working within the topical field. I analyzed their statements using an ecological model of understanding violence. The main finding was that the people I interviewed had a multiple understanding when it came to comprehending the violence, but that when it came down to the actual intervention they targeted mainly on elements in the individual spectra, such as feelings of frustration. To some extent they also focused on structural elements, such as gender roles.

Abstract   P. Hed. (2011) What is health for men? Bachelor thesis. Gävle: University of Gävle, Faculty of health and occupational studies; 2011. The purpose of this study was to find out how men did perceive health, what men thought was healthpromoting, what men saw as potential barriers to achieve health and if there were any differences between different age groups. A qualitative study was conducted by three focus groups with six participants in each group. The people in the focus groups were men of different age and the first group was men aged 20-29, the second group was men aged 30-39 and the third group was men aged 40-50. Participants were selected through a convenience sample. The focus groups were conducted by the study leader. The information gathered in the focus groups were analysed from a phenomenographic perspective.   In the results that emerged, it appeared that health for the participants was not being sick and be at physical health in general. Health was also to be physically active, have a good social support and to eat right. Men in the focus groups felt that physical activity, nutrition and social support were the key factors in maintaining good health. If the participants health was good was depending on a number of factors, each of which helped to contribute to increased health benefits. As a threat to good health, the men saw in particular, stress, alcohol and tobacco. Opinions differed slightly between the groups and especially the third group (40-50) had a different view compared with the other groups about how physical activity was a key determinant to their sence of health.   Key words: Men, health, healthpromotion.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 40 män med bröstcancer. Det är en sjukdom som ofta associeras med kvinnor vilket resulterar i en okunskap där många inte är medvetna om att även män kan drabbas. Endast ett fåtal kliniska studier är utförda på män vilket leder till att de erbjuds behandling efter samma riktlinjer som kvinnor.  Syftet: Syftet var att belysa förekomsten av bröstcancer hos män samt deras upplevelser av att ha sjukdomen. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Resultatet visade att männen var chockade över att ha fått diagnosen bröstcancer. De uppfattade det som en könsrelaterad sjukdom och ville inte avslöja sin diagnos för omgivningen. Generellt var männen besvikna över informationen som de erhållit då den endast var fokuserad på kvinnor. Deltagarna fick även en förändrad kroppsuppfattning till följd av att de genomgått en mastektomi. De upplevde att deras maskulinitet och sexualitet ifrågasattes. Diskussion: Utifrån resultatets fynd fördes en diskussion kring det kvinnliga fokuset, en förändrad kroppsuppfattning och bristen på kunskap. Slutsats: Denna studie visar att ytterligare forskning krävs för att öka medvetenheten kring bröstcancer hos män. Sjuksköterskan bör ha förståelse och kunskap om hur män upplever sjukdomen. / Background: In Sweden approximately 40 men each year are diagnosed with breast cancer. It is a disease that often is associated with women. Only a few clinical studies are based on men with the result that they are offered treatment following the same guidelines as women. The aim: The aim was to elucidate the incidence of breast cancer in men and their experiences of having the disease. Methods: We conducted a general literature study based on scientific articles. Results: The results showed that the men were shocked at having been diagnosed with breast cancer. They perceived it as a gender-related illness and did not want to disclose their diagnosis to their surroundings. Generally, the men were disappointed with the information made available to them. Participants also had an altered body image due to the mastectomy. They felt that their masculinity and sexuality was questioned. Discussion: Based on the findings in the result there was a discussion on the feminine focus, an altered body image and the lack of knowledge. Conclusion: This study shows that further research is needed to raise awareness of breast cancer in men. The nurse should have an understanding and knowledge of how men experience the disease.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av vår tids vanligaste sjukdomar och står för 30 % av dödsfallen i Sverige. Av de som drabbas är 60 % män som efter en hjärtinfarkt står inför en stor omställning och kan uppleva det svårt att lita på sin kropp. Detta kan begränsa möjligheten till ett gott välbefinnande och återgång till ett normalt liv. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur män upplever sitt liv efter en hjärtinfarkt. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom fyra huvudkategorier som beskrev mäns upplevelse efter en hjärtinfarkt; En omskakande händelse, Livet förändrades, Vägen tillbaka och Upplevelsen av vården. Slutsatser: Män kan erfara hjärtinfarkten på individuellt olika vis. För att återanpassa män till ett drägligt liv efter en hjärtinfarkt behövs mer resurser och kunskap då männen kan uppleva en nytillkommen rädsla för döden, förändrad identitet samt svårigheter att acceptera och anpassa sitt liv. Genom professionell hållning och omvårdnad med ett patientfokuserat möte kan den unika livsvärlden uppmärksammas, vårdlidandet minskas och välbefinnandet ökas.

In this paper we examine the view of mental illness is in a male dominated organization and what strategies are used to handle mental illness by the organization and the individual. We conduct semi structured qualitative interviews with persons who have in some way been in contact with mental illness within the organisation, we then encode our material from a themed analysis. We analyze the material and illustrate our problem area on the basis of Erving Goffmans theories of interaction and on R.W. Connells theory of hegemonic masculinity. We also show how previous studies of how men seek help for mental illness can help to enlighten our research area. Our survey shows that the general idea of how men talks about mental illness is not quite accurate and the way men speak about the subject is contextual. The survey also shows that the organization’s and the individual’s way of dealing with mental illness differs. Also in this area it appears that the strategies are contextually bound. The themes that are used in the survey are: The view of mental illness, Strategies to handle mental illness and unity. Finally, we conclude that the view on mental illness and how you handle it is highly individual, but there are tendencies that show that the surrounding work environment has an effect on it. / Vi undersöker i uppsatsen hur synen på psykisk ohälsa ser ut i en mansdominerad organisation och vilka strategier det finns för att hantera psykisk ohälsa. Vi genomför semistrukturerade kvalitativa intervjuer med anställda inom organisationen som på något sätt har erfarenhet av eller varit i kontakt med psykisk ohälsa inom organisationen och kodar därefter vårt material efter med hjälp av tematisk analys. Vi analyserar materialet och belyser problemområdet utifrån Erving Goffmans teorier om interaktion och utifrån R.W. Connells teorier om hegemonisk maskulinitet, samt visar hur tidigare forskning om hur män söker hjälp belyser vårt forskningsområde. Resultatet visar att den generella bilden av hur män talar om psykisk ohälsa inte stämmer till fullo och att hur man talar om ämnet är kontextuellt bundet. Undersökningen visar också att organisationens och individens strategier för att hantera psykisk ohälsa skiljer sig åt. Här visar det även sig att strategierna är kontextuellt bundna. De teman som används inom undersökningen är: Synen på psykisk ohälsa, Strategier för att hantera psykisk ohälsa och Sammanhållning. Slutligen kommer vi fram till att hur man ser på psykisk ohälsa och hur man hanterar den är högst individuellt, men det finns tendenser som visar att den omgivande arbetsmiljön har en påverkan.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka kvinnors våld mot män i nära relationer. Undersökningen bestod av fem intervjuer med våldsutsatta män i nära relationer. Dessa analyserades med hjälp av tidigare forskning samt viktimologi, genusteori och Connells maskuliniteter som teoretiska utgångspunkter. Under arbetets gång framträdde tre teman, vilka var männens upplevelser och erfarenheter av: våld i nära relationer, hjälpinsatser och bemötande samt männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer. Resultatet visade i vilken omfattning våld utövas mot män samt vilken form av våld som var den mest förekommande. Vidare visade resultatet att det råder en brist på hjälpinsatser för våldsutsatta män och i bemötandet av professionella inom socialt arbete. Slutligen belyste undersökningen männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer samt hur detta påverkat dem under perioden de var våldsutsatta.

Syftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys studera och kritiskt granska Skolverkets kartläggning och analys av insatser för att få in fler män i förskolan. I den offentliga debatten råder tvetydiga argument i frågan om mäns betydelse för förskolan och dess möjlighet till att öka jämställdheten på lång sikt. Framställningen av denna studie skulle man kunna tänka sig bygga på ett genusperspektiv där jämställdhetsfrågan står i centrum. Då män har huvudrollen i Skolverkets rapport valde jag att fördjupa mig i maskulinitetsforskningen som pekar ut begränsningar som könsrolls- och genusteorierna utgör. Mot denna bakgrundsbeskrivning ansåg jag att en kvalitativ diskursanalys blev ett givet teoretiskt angreppssätt då den oftast går i linje med det poststrukturalistiska perspektivet. Diskursanalysen är både en teori och metod och bör därmed förstås som flera tvärvetenskapliga.  Winther Jørgensen & Phillips (2000:9) redogör för tre olika angreppssätt inom fältet där forskaren själv har utrymme att ”skräddarsy” sitt diskursanalytiska perspektiv. I min studie valde jag att utgå från de politiska teoretikerna Ernesto Laclaus & Chantal Mouffes diskursteori när jag analyserade Skolverkets text. Studiens resultat visar att Skolverkets rapport – trots intentioner från regeringens sida att motverka könsuppdelningar – själv är med och upprätthåller könsuppdelningar genom sitt språk. Skolverket är en inflytelserik myndighet med makt i samhället, vilket gör att den också med sina skriftliga handlingar påverkar samhället och de människor som ingår i det. Min analys och kritiska granskning av Skolverkets rapport ger nya möjliga förståelser av innehållet i den, vilket vidgar de tankegångar som ingår i diskursen om män i förskolan. Bland annat visar mitt resultat på, att när tecknen (orden) män och förskola sätts i relation till varandra tenderar konsekvensen att bli att en pedofildebatt uppstår, vilket gör att intresset för män att vilja positionera sig som förskollärare minskar.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en överordnad ställning. Denna överordning bottnar dels i att männens könstillhörighet utgör norm i en samhällelig könsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen innebär en inflytelserik position. Intresseområdet för denna studie har varit att utforska manliga chefers tvåfaldiga överordning när de utgör minoritet på en kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med studien har närmare bestämt varit att undersöka hur manliga verksamhetschefer på en kvinnodominerad arbetsplats beskriver sin karriärväg och sin arbetssituation. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med manliga verksamhetschefer som arbetar inom äldreomsorgen. För att förstå verksamhetschefernas beskrivningar har vi använt Christine L. Williams teori om glashissen samt Raewyn Connells teori om genusdimensioner. Studiens resultat visar att de manliga verksamhetscheferna beskriver innebörden av sin minoritetssituation som fördelaktig. Detta beskriver männen avspeglas i karriärmöjligheter, bemötande från kollegor och kunder samt i deras chefsroll. Resultatet visar vidare att männens beskrivningar av sitt yrke och sitt arbete ger uttryck för olika könsföreställningar. Bland annat framkommer beskrivningar av hur äldreomsorgen är en kvinnligt kodad bransch och hur könstillhörigheten påverkar bemötande och samtalsämnen på arbetsplatsen. Manliga chefers överordning föranleder en mäktig minoritetssituation vilket gör begreppet “Manoritet” adekvat för att förklara denna situation.

Bakgrund: Benign prostatahyperplasi påverkar åldrande män över hela världen och en fjärdedel av alla män beräknas ha symptom till följd av sjukdomen. Vid uppkomst av symptom drabbas mannens nedre urinvägar vilket kan leda till bland annat nedre urinvägssymptom, sexuell dysfunktion och psykiska besvär vilket kan antas påverka livskvalitén. Som referensram valdes livskvalité med utgångspunkt i Världshälsoorganisationens definition och Sprangers och Schwartz modell om response shift. Syfte: Att belysa livskvalitén hos män med symptomgivande benign prostatahyperplasi. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att livskvalitén påverkas negativt av symptomen vid benign prostatahyperplasi. Graden av påverkan berodde på vilket symptom samt symptomets allvarlighetsgrad. De mest framträdande och återkommande symptomen var nocturi, akut blåstömning, smärta samt sexuell dysfunktion. Slutsats: I resultatet framkom att benign prostatahyperplasi påverkade livskvalitén negativt. Dock saknades kvalitativ forskning för att beskriva hur livskvalitén påverkades. För att få en tydlig bild av att se hur livskvalitén förändras över tid kan modellen om response shift användas och därmed kan vården på ett bra sätt främja livskvalitén hos personer drabbade av benign prostatahyperplasi.