Syfte: Enligt tidigare forskning tenderar företagsförvärv att misslyckas och inte ge det eftersökta värdet. Integrationen är en del av förvärvet som anses vara en svår uppgift och därmed är huvudsyftet i denna studie att ge en ökad förståelse för den sociokulturella integrationen efter ett företagsförvärv. Delsyftet blir därmed att belysa ledningens roll och faktorer som berör mänskliga aspekter som kan vara viktiga att beakta vid en integration. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt genom halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen och analysen i studien har använt grounded theory som inspirationskälla för tillvägagångssättet. Resultat & slutsats: Studien tyder på att det finns en balansgång mellan att besvara medarbetarnas frågor och bibehålla de långsiktiga målen. De främsta aspekterna som funnits under denna studie är att ledningen har en stor roll i att samordna alla delar för att möjliggöra en lyckad integration där kommunikation ses som en väsentlig aspekt att beakta. Förslag till fortsatt forskning: Integration av organisationskultur kan ses ur flera perspektiv och denna studie är avgränsad till sociokulturell integration ur ledningens perspektiv. Dessutom finns även fler forskningsområden inom organisationskultur som är intressanta att studera vidare inom. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag som kan användas inom andra områden är balansgången mellan att beakta individerna samt lyssna på dem och deras frågor, men att samtidigt försöka fokusera på det långsiktiga målet. Individerna är den stora nyckeln som inte får försummas för då riskeras allt eftersom jobbet inte blir utfört. / Aim: According to previous research acquisitions have a tendency not to provide the aimed value. Therefore the main purpose of this study is to give an enhanced understanding of the socio-cultural integration after a merger. The study also aims to illustrate the role of leaders and human aspects that can be important to consider when integrating. Method: This study has a hermeneutic perspective with a base of social constructivism. The theory and the empirical material have been approached iteratively with the help of abduction method. The design of the study is a case study with a qualitative approach using semi-structured interviews. When collecting and analyzing the empirical material the study has been inspired by grounded theory.          Result & Conclusion: The study indicates that there is a balance act between answering the employees’ questions while maintaining the long term goals. The main aspects in this study are that the management has a big role to coordinate and enable a successful integration, where communication has been seen as one of the most important aspects to consider.    Suggestions for future research: Integration of organizational culture can be seen from different perspectives and this study is defined to socio-cultural integration from a leader’s perspective. In addition there also exist several research areas within organizational culture that are of interest.         Contribution of the thesis: The contribution from this study is the balance act between consider employees’ and their questions, but at the same time try to maintain focus on the company’s long term goals. The individuals hold the key and cannot be neglected because the organization then is at risk of not performing.

With the development of society, organizations are increasingly working to streamline their businesses to maintain and strengthen their position on the market. This can be carried out in several different ways, since businesses are individual and require special needs to develop longterm sustainability. The purpose of this case study is to emphasize how material flows within industrial goods reception can be streamlined based on human aspects. To answer the purpose, data was collected through interviews, observations and literature studies. Six interviews have been conducted at BillerudKorsnäs, with observations taking place continuously during the study. This is to create a reality perception with different approaches to increase the credibility of the study. The results were analyzed and discussed with the help of literature reviews. The literature studies consist of collected scientific articles, course literature, web pages and other credible sources. The results are based on a study of internal material flow in the central repository at BillerudKorsnäs in Gävle. As discovered, the material flow consists of mainly manual labor that lead to unnecessary time-consuming disturbances. A contributing factor to improve and streamline the material flow has been built on identifying health-promoting measures. Therefore, industrial goods reception can be made more efficient with the help of digital aids concerning to human aspects.

<p>Enligt Clegg m fl (1997) når 80-90% av systemutvecklingsuppdrag inte upp till de mål som är satta för projektet. Teknologiska aspekter anses inte ensamt vara orsaken till att projekten "misslyckas", utan misslyckanden anses även bero på att mänskliga och organisatoriska aspekter inte uppmärksammas vid systemutveckling. Detta arbetet fokuserar på att utreda om organisatoriska och mänskliga aspekter uppmärksammas vid systemutveckling och vilka aspekter som specifikt beaktas. Metoden för att undersöka de centrala frågeställningarna har varit att genomföra en survey (undersökning) med sex djupintervjuer. Som målgrupp valdes projektledare på IT-företag av varierande storlek. Resultatet tyder på att det i praktiken inte har skett några större förändringar i sättet att arbeta på. De teknologiska aspekterna står fortfarande i centrum och upptar enligt undersökningen ca 60% av resurserna. Bland organisatoriska och mänskliga aspekter som uppmärksammas av företagen kan följande nämnas: att skapa en strategi för informationssystemet och användardeltagande.</p>

Enligt Clegg m fl (1997) når 80-90% av systemutvecklingsuppdrag inte upp till de mål som är satta för projektet. Teknologiska aspekter anses inte ensamt vara orsaken till att projekten "misslyckas", utan misslyckanden anses även bero på att mänskliga och organisatoriska aspekter inte uppmärksammas vid systemutveckling. Detta arbetet fokuserar på att utreda om organisatoriska och mänskliga aspekter uppmärksammas vid systemutveckling och vilka aspekter som specifikt beaktas. Metoden för att undersöka de centrala frågeställningarna har varit att genomföra en survey (undersökning) med sex djupintervjuer. Som målgrupp valdes projektledare på IT-företag av varierande storlek. Resultatet tyder på att det i praktiken inte har skett några större förändringar i sättet att arbeta på. De teknologiska aspekterna står fortfarande i centrum och upptar enligt undersökningen ca 60% av resurserna. Bland organisatoriska och mänskliga aspekter som uppmärksammas av företagen kan följande nämnas: att skapa en strategi för informationssystemet och användardeltagande.

Fusioner av myndigheter har blivit ett allt mer vanligt inslag i Europa och innefattar bland annat samgåenden mellan starka universitet och mindre högskolor. Anledningen till fusionerna är att skapa kvalitet i utbildningen, framförallt hos den mindre högskolan. Dock finns det aspekter som talar emot sammanslagningar då de kan skapa negativa effekter, främst på grund av kulturskillnader mellan de samgående myndigheterna. Förändringar är något som uppstår frekvent i organisationer och något som då påverkas i stor utsträckning är organisationskulturen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur organisationskulturer förväntas bli påverkade i samband med en fusion. Fokus ligger på de kulturella skillnader som finns mellan samgående myndigheter, där den ena organisationen är större och har mer inflytande än den andra. I teoridelen av uppsatsen behandlas förändringar i organisationen, där människan har en huvudroll för utfallet av fusionen. Därefter behandlas ämnet organisationskultur genom att vi tar läsaren genom två olika perspektiv, nämligen det moderna perspektivet och ett styrningsperspektiv. Subkulturer i förändringsprocesser behandlas sedan och avslutningsvis visas en operationalisering av de olika teorierna genom en sammanfattande modell. Litteraturen som använts är vetenskapliga artiklar i ämnet samt grundverket av Schein (1992). Metoden som använts är en fallstudie av fusionen mellan Högskolan på Gotland (Hgo) och Uppsala universitet (UU). Fallstudien består av en undersökningsmix där intervjuer med nyckelpersoner i organisationen och samgåendet, enkät med personalen vid Hgo samt dokumentanalyser ingått. De olika metoderna har sedan i kombination med den teoretiska modellen gjort att vi kunnat genomföra en analys av fusionen. Den förväntade påverkan som en fusion kommer att skapa hos en mindre myndighet i samgåendet med en större myndighet skiljer sig en del hos medarbetare och det finns både positiva och negativa föreställningar. Hgo:s flexibla och oformella arbetssätt byts ut mot ett mer formellt och stabilt förhållningssätt med längre beslutsvägar men med mer förankrade beslut. Eventuellt kommer det att uppstå en subkultur där Campus Gotland har kvar den kultur de byggt upp inom Hgo. Risken finns då att det blir en oenig organisation som spretar åt olika håll, men målet enligt intervjurespondenterna är att skapa det bästa av två världar. Om Hgo:s positiva delar av organisationskulturen kan kvarstå tillsammans med stabiliteten som UU ger Campus Gotland har förväntningarna från nyckelpersonerna infriats. Andra resultat som framkommit av studien är att det vid fusion mellan en mindre och en större myndighet bör lyftas upp kulturskillnader för att försöka kombinera dem på bästa sätt. Att försöka bilda en enad, ny sammanslagen organisation genom att skapa delaktighet hos anställda i processerna är en aspekt som förväntas påverka utfallet i en positiv bemärkelse. Något vi upptäckte i undersökningen var att de djupare delarna i organisationskulturen, de underliggande antaganden, var de som förväntades förändras i störst grad vid en fusion, vilket kan ses som ett stort problem som skapar oro hos anställda. / Mergers of public authorities have become an increasingly common feature and include mergers between strong universities and smaller colleges. There are aspects that militate against mergers because they can create a negative impact, mainly because of the cultural differences between the merging authorities. This paper examines how organizational cultures are expected to be influenced in mergers. Focus is on the cultural differences between merging agencies, when one organization is larger and has more influence than the other. A case study was made of the merger between Uppsala University and Gotland University, based on a research mix which included interviews with key persons in the merger, a poll with the staff at Gotland University and document analysis. The conclusion of this study is that cultural differences should be lifted to the surface so that they can be combined. To create a united new, merged organization it is necessary to raise participation among employees in the merger process. A result that we found in the study was that the deeper parts of the organizational culture, the underlying assumptions, were those that expected to change the most in the merger, which is viewed as a major problem that creates anxiety among employees.