Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling.        Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.        Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning. Med andra ord bidrar centrumets framtida utformning till ökat välbehag.

<p>Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.</p><p>Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö. Fokus i uppsatsen är att se hur Professor Ahlbergs vision följts upp i planeringen av Märsta och även att se till aktörerna inom kommunen och hur Märsta upplevs idag. En viktig del uppsatsen är att se hur Märsta, med tanke på boende och livsmiljö, upplevs av mig själv och min familj.</p><p>Min studie innehåller kvalitativt material med egna observationer och intervjuer där jag delger information om Märsta. Källmaterial från kommunala planer och nuvarande Översiktsplaner.</p><p>I efterhand kan jag peka på att arkitektens idéer misslyckades i Märsta. Märsta är delvis ett exempel på miljonprogrammet och de funktionalistiska värderingarna. Jag anser att Märsta är en ort i sin utveckling med en ansvarig arkitekt som hade stark framtidstro och fallenhet för estetik som resulterar i Märstas bebyggelse. En man med makt fick chansen att visa sina kunskaper i en liten landsortskommun och leva ut sina visioner från papper till verklighet. I den här uppsatsen har jag reflekterat över detta som lever i Märsta och att dagligen se resultatet av hans byggnadsprojekt.</p>

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen. Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö. Fokus i uppsatsen är att se hur Professor Ahlbergs vision följts upp i planeringen av Märsta och även att se till aktörerna inom kommunen och hur Märsta upplevs idag. En viktig del uppsatsen är att se hur Märsta, med tanke på boende och livsmiljö, upplevs av mig själv och min familj. Min studie innehåller kvalitativt material med egna observationer och intervjuer där jag delger information om Märsta. Källmaterial från kommunala planer och nuvarande Översiktsplaner. I efterhand kan jag peka på att arkitektens idéer misslyckades i Märsta. Märsta är delvis ett exempel på miljonprogrammet och de funktionalistiska värderingarna. Jag anser att Märsta är en ort i sin utveckling med en ansvarig arkitekt som hade stark framtidstro och fallenhet för estetik som resulterar i Märstas bebyggelse. En man med makt fick chansen att visa sina kunskaper i en liten landsortskommun och leva ut sina visioner från papper till verklighet. I den här uppsatsen har jag reflekterat över detta som lever i Märsta och att dagligen se resultatet av hans byggnadsprojekt.