Mörrumsån har de förutsättningar som krävs för att Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) skall kunna leva och föröka sig, men detta sker inte i samma utsträckning som tidigare. Ett samband mellan vattnets riktning söderut mot utloppet till Östersjön och minskad föryngring av Tjockskalig målarmusslas inventerade bestånd i Mörrumsån finns. Föryngringen uteblir samtidigt som man hittat fler döda musslor ju närmre åmynningen man kommer. Orsakerna till detta kan vara flera då denna mussla är beroende av specifika förhållanden under flera faser i sin utveckling och fortplantning. Ett av hoten är grumling av bottnar. Grumling kan bero på att sträckor utmed Mörrumsåns sluttningar och stränder beträds frekvent av besökare. Vegetation slits bort längs med stigar och vandringsleder vilket leder till erosion av stränder och sluttningar. Organiskt och oorganiskt material av olika storlekar följer med åns vatten i strömriktningen och sedimenterar. En grupp som oftast använder stränderna är sportfiskare och de sliter mer på vegetation och stränder i perioder då fisket är intensivt. En av de mer intensiva perioderna är vid premiären av laxfisket på våren. Under denna tid syns ett bibehållet slitage på vissa sträckor vid ån samt även utökat slitage i form av bredare stigar och även parallella stigar på andra sträckor. De platser som uppvisade att erosion ägde rum innan fiskepremiären hade eroderat mer vid utvärdering två veckor efter premiären. Man skulle kunna skydda vegetation genom att anlägga spänger längs med känsliga och utsatta stigar och stränder. Detta skulle dock inte förhindra den erosion som sker längs med stränder där sportfiskare kliver i och ur ån samt går längs med stranden under fiskeaktiviteten. Det är svårt att förutspå var en fiskare tänker stå och därför kan det inte uteslutas att en fiskare väljer att stå på någon annan plats än den som man byggt en spång på. Spångbygge kan kombineras med information om syftet och att det finns skyddsvärda starkt hotade arter som Tjockskalig målarmussla vilka utsätts för färre risker om man använder spänger, stigar och rekommenderade platser / Mörrumsån have the conditions required for the Thick-shelled river mussel (Unio crassus) to live and reproduce, but not to the same extent as before. There is a connection between the rivers direction towards the outlet to the Baltic sea and reduced regeneration of Unio crassus inventoried stocks in Mörrumsån. The number of dead mussels found in inventoried locations also shows this relationship, that the closer to the outlet you get more dead mussels are found and at the same time reduced regeneration. This could depend on several reasons since this mussel depends on specific conditions in several stages of development and reproduction. One of the reasons for the declining mussel stock is silting of the bottoms. Silt depends partly on visitor’s frequent use of tracks and trails along Mörrumsåns slopes and riversides. Along tracks and trails vegetation are damaged, this further on leads to erosion of riversides and hillsides. Organic and inorganic materials of different sizes erode with the water in the flow direction and sediment further down the stream. One group which uses the riversides more than others are anglers. This sport fishing activity are more intensely damaging the vegetation in the riparian zone during certain periods. One of these more intensive periods is around the premiere of salmon fishing in the spring. During this time there is a sustained wear to the sides of the river and even some extended wear in form of wider footpaths and also parallel paths on other routes. Some sites that showed that erosion took place before the premiere fishing has eroded even more during the evaluation period. There could be some protection to the vegetation by building footbridges along the vulnerable and exposed trails and riversides. This could prevent some erosion but not the ones that takes place along the riparian zones where anglers climb into and out of the river, or walks along the river during the fishing activity. It is difficult to predict were an angler will perform its activity. It can not be excluded that a angler choose to stand at any place other than the one you built a footbridge on. Footbridge constructions may be combined with information about the purpose and that there is endangered species such as Unio crassus worth protecting. And by using footbridges, recommended sites and tracks you expose some endangered species to fewer risks.

I Sverige finns cirka 2000 vattenkraftverk men endast 10 procent har någon form av omlöp eller annan lösning (Risinger, 2012). Nya, strängare regler håller nu på att införas. Sedan 2014 finns en gemensam strategi från Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten för åtgärder i svensk vattenkraft (Risinger, 2014). En godkänd fiskväg är ett av kraven.Särskilt den småskaliga vattenkraften (energitillförsel under 10 MWh enligt Risinger (2012)) drabbas. Deras intäkter står många gånger i proportion till energiproduktionen och därmed saknas ofta de ekonomiska förutsättningarna för en fiskväg. Vidare kommer en del av vattnet, och därmed potentiella inkomster, att gå förlorade. Den här undersökningen syftar till att utröna vad ett omlöp får för konsekvenser i form av effektförluster. Det är naturligtvis omöjligt att komma fram till ett universellt svar. Istället mäts förlusterna hos ett specifikt mindre verk som redan har ett omlöp: Åby vattenkraftverk som ägs och drivs av Växjö kommun. Metoden som används är traversering i kombination med hydroskopisk flygel. Sedan tidigare finns beräknade värden från kommunen för flödet i omlöpet. Dessa jämförs med undersökningens uppmätta värden. Undersökningen visar att vid normalt vattenstånd (165,13 MÖH) flödar 167 ± 10 l/s vatten genom omlöpet. Detta är ett 70 l/s större flöde i jämförelse med kommunens beräknade värde. Förklaringar till den skillnaden ges av mätfel då djupet mättes och att inloppet hade byggts om mellan kommunens beräkningar och utförda mätningar. Även den formel som användes då de beräknade värdena togs fram föreslås som en tänkbar felkälla. 167 ± 10 l/s innebär ett bortfall om 4,2 ± 0,3 kW potentiell effekt. / There are around 2000 hydropower plants in Sweden, but only 10 percent of them has a bio channel, fishway or equivalent solution (Risinger 2012). New, more strict rules are now about to be introduced. Since 2014 there is a mutual strategy from the two Swedish authorities ”Energimyndigheten” and ”Havs- och vattenmyndigheten”, which demands multiple actions from Swedish hydropower. (Risinger, 2014). An approved fishway is one of these.The small-scale hydropower plants (plants who produce less than 10 MWh according to Risinger (2012)) are especially affected from this. Their income is proportional to their production and therefore they’ll usually lack the economical ability to build a fishway. Furthermore, a part of the streaming water (which otherwise would equal income) will get lost. This study aims to decide the loss of effect a fishway causes. Of course, it is impossible to derive a universal answer. Instead the losses are measured at a specific smaller plant that already has a fishway: Åby hydropower plant that is owned and operated by Växjö municipality. Method being used is traversing in combination with a turbine flow meter. There are already calculated flows made by the municipality. These values will be compared with the measured values. The study shows that at a normal water level (165,13 m.a.sl) 167 ± 10 l/s of water is streaming through the fishway. This is a 70 l/s bigger flow in comparison with the municipality’s calculations. An explanation to this difference is given by measurement errors when the depth was measured, that the intake had been modified between when the calculations was being made and when the study’s measurements took place. Also, the formula being used for the calculated values is proposed as a possible source of error. 167 ± 10 l/s will result in a loss of 4,2 ± 0,3 kW potential effect.