Data visualization is used in order to analyze and perceive patterns in data. One of the use cases of visualization is to graphically represent and compare simulation results. At Ericsson Research, a visualization platform, based on JavaFX 2 is used to visualize simulation results. Three configuration files are required in order to create an application based on the visualization tool: XML, FXML, and CSS. The current problem is that, in order to set up a visualization application, the three configuration files must be written by hand which is a very tedious task. The purpose of this study is to reduce the amount of work which is required to construct a visualization application by providing a serialization function which makes it possible to save the layout (FXML) of the application at run-time based solely on the scene graph. In this master’s thesis, possible frameworks that might ease the implementation of a generic FXML serialization have been investigated and the most promising alternative according to a number of evaluation metrics has been identified. Then, using a design science research method, an algorithm is proposed which is capable of generic object/bean serialization to FXML based on a number of features or requirements. Finally, the implementation results are evaluated through a set of test cases. The evaluation is composed of an analysis of the serialization results & tests and a comparison of the expected result and the actual results using unit testing and test coverage measurements. Evaluation results for each serialization function show that the results of the serialization are similar to the original files and hence the proposed algorithm provides the desired serialization functionality for the specific features of FXML needed for this platform, provided that the tests considered every aspect of the serialization functionality. / Datavisualisering används för att analysera och uppfatta mönster i data. Ett användningsfall för visualisering är att grafiskt representera och jämföra simuleringsresultat. På Ericsson Research har en visualiseringplattform för att visualisera simuleringsresultat utvecklats som baserats på JavaFX 2. Tre konfigurationsfiler krävs för att skapa en applikation baserad på denna visualiseringsplattform: XML, FXML och CSS. Det nuvarande problemet är att för att utveckla en ny applikation så måste de tre konfigurationsfilerna skrivas för hand vilket är kräver mycket utvecklingstid. Syftet med denna studie är att minska mängden arbete som krävs för att konstruera en visualiseringapplikation genom att tillhandahålla en serialiseringsfunktion som gör det möjligt att spara applikationens layout till en FXML-fil medan programmet exekverar enbart genom att extrahera information ur det grafiska gränsnittets scengraf. I detta examensarbete har ett antal mjukvarubibliotek eller API: er som kan underlätta utvecklandet av en generisk FXML serialiseringsfunktion analyserats och de mest lovande alternativen enligt ett antal utvärderingsmetriker har identifierats. Med hjälp av en iterativ, design-orienterad forskningsmetod har en algoritm designats som är kapabel till att serialisera generiska Java-objekt, eller Java-bönor till FXML. Den föreslagna algoritmen har sedan utvärderats genom automatiserade mjukvarutester. Utvärderingen består av: analys av serialiseringsresultat, design av testfall, samt jämförelse av förväntade resultat och de faktiska resultaten med hjälp av enhetstest och uppmätt kodtäckning. Utvärderingen visar att serialiseringsalgoritmen ger resultat som motsvarar de ursprungliga FXML-filerna som utformats för att verifiera olika delar av FXML standarden. Därmed anses den föreslagna serialiseringsalgoritmen uppfylla de delar av FXML-specifikationen som kravställts och beaktats i detta examensarbete.

I Sverige finns cirka 2000 vattenkraftverk men endast 10 procent har någon form av omlöp eller annan lösning (Risinger, 2012). Nya, strängare regler håller nu på att införas. Sedan 2014 finns en gemensam strategi från Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten för åtgärder i svensk vattenkraft (Risinger, 2014). En godkänd fiskväg är ett av kraven.Särskilt den småskaliga vattenkraften (energitillförsel under 10 MWh enligt Risinger (2012)) drabbas. Deras intäkter står många gånger i proportion till energiproduktionen och därmed saknas ofta de ekonomiska förutsättningarna för en fiskväg. Vidare kommer en del av vattnet, och därmed potentiella inkomster, att gå förlorade. Den här undersökningen syftar till att utröna vad ett omlöp får för konsekvenser i form av effektförluster. Det är naturligtvis omöjligt att komma fram till ett universellt svar. Istället mäts förlusterna hos ett specifikt mindre verk som redan har ett omlöp: Åby vattenkraftverk som ägs och drivs av Växjö kommun. Metoden som används är traversering i kombination med hydroskopisk flygel. Sedan tidigare finns beräknade värden från kommunen för flödet i omlöpet. Dessa jämförs med undersökningens uppmätta värden. Undersökningen visar att vid normalt vattenstånd (165,13 MÖH) flödar 167 ± 10 l/s vatten genom omlöpet. Detta är ett 70 l/s större flöde i jämförelse med kommunens beräknade värde. Förklaringar till den skillnaden ges av mätfel då djupet mättes och att inloppet hade byggts om mellan kommunens beräkningar och utförda mätningar. Även den formel som användes då de beräknade värdena togs fram föreslås som en tänkbar felkälla. 167 ± 10 l/s innebär ett bortfall om 4,2 ± 0,3 kW potentiell effekt. / There are around 2000 hydropower plants in Sweden, but only 10 percent of them has a bio channel, fishway or equivalent solution (Risinger 2012). New, more strict rules are now about to be introduced. Since 2014 there is a mutual strategy from the two Swedish authorities ”Energimyndigheten” and ”Havs- och vattenmyndigheten”, which demands multiple actions from Swedish hydropower. (Risinger, 2014). An approved fishway is one of these.The small-scale hydropower plants (plants who produce less than 10 MWh according to Risinger (2012)) are especially affected from this. Their income is proportional to their production and therefore they’ll usually lack the economical ability to build a fishway. Furthermore, a part of the streaming water (which otherwise would equal income) will get lost. This study aims to decide the loss of effect a fishway causes. Of course, it is impossible to derive a universal answer. Instead the losses are measured at a specific smaller plant that already has a fishway: Åby hydropower plant that is owned and operated by Växjö municipality. Method being used is traversing in combination with a turbine flow meter. There are already calculated flows made by the municipality. These values will be compared with the measured values. The study shows that at a normal water level (165,13 m.a.sl) 167 ± 10 l/s of water is streaming through the fishway. This is a 70 l/s bigger flow in comparison with the municipality’s calculations. An explanation to this difference is given by measurement errors when the depth was measured, that the intake had been modified between when the calculations was being made and when the study’s measurements took place. Also, the formula being used for the calculated values is proposed as a possible source of error. 167 ± 10 l/s will result in a loss of 4,2 ± 0,3 kW potential effect.