Bakgrund: Våld mot barn är ett vanligt fenomen globalt och förekommer i olika former, vilket kan leda till negativa konsekvenser hos de som har varit våldsutsatta som barn. Lagar som främjar barns rättigheter till ett adekvat omhändertagande och beskyddande har framhållits i denna studie. Sjuksköterskans yrkesspecifika kunskaper och skyldigheter inom hälso-och sjukvården har visat sig vara svåra att förhålla sig till, vilket har lett till brister inom anmälning av våld mot barn. Syfte: Belysa upplevelser av att ha varit våldsutsatt som barn. Metod: En kvalitativ studiedesign användes. Avsiktligt urval tillämpades och bestod av fem valda självbiografier. Analys av berättelser användes för att analysera de valda självbiografierna. I analysprocessen tillämpades fyra analysfrågor, varav en kretsade kring den teoretiska referensramen lidande. Resultat: Upplevelser hos de som har varit våldsutsatta som barn presenterades baserat på analysfrågorna. Rädsla i form av Växande gåshud var den huvudsakliga upplevelsen. Slutsats: Trots lagar som är tänkta att skydda barn från våldsutsatthet, var upplevelser av våld i barndomen vanligt förekommande i de fem självbiografierna. Upplevelser hade sitt ursprung i en maktlös position i rollen som barn, vilket hanterades med hjälp av strategier hos de som har varit våldsutsatta som barn. Icke gynnsamma upplevelser hos de som har varit våldsutsatta som barn framkom i vårdande sammanhang. Dessa upplevelser skulle ha kunnat förebyggas genom ett professionellt förhållningssätt hos sjuksköterskan. Rapportering och uppmärksammande av fenomenet våld mot barn skulle ha kunnat skydda barn från våldsutsatthet.