251 |
Burger King : flera företag - ett varumärke?Östlund, Siri, Norlander, Kim January 2008 (has links)
<p>Ett företagsekonomiskt begrepp som har växt fram under de senaste åren är franchising, inom franchising finns två parter franchisegivare och franchisegivare. Franchisekonceptet innebär att flera företag bedriver verksamhet under samma varumärke. De finns ett ömsesidigt beroende mellan dessa parter, franchisegivare är beroende av franchisetagares framgång för att själv bli framgångsrik, och franchisetagare är beroende av franchisegivare kunskap och vägledning i hur konceptet bäst ska drivas. I fallet franchising är därför varumärkesuppfattningen mellan de olika parterna en avgörande del för att skapa och förmedla en enhetlig bild av varumärket. Om en franchisegivare genom marknadsföring förmedlar en bild av varumärket medan franchisegivaren i sin verksamhet en annan bild kan varumärket försvagas och förlora sin trovärdighet. Tidigare studier inom området har främst fokuserat på kommunikation mellan franchisegivare och franchisetagare och hur denna har styrts. Vi önskar därför med denna studie studera förhållandet franchisetagare och franchisegivare utifrån de oreglerade faktorer som ligger till grund för varumärkesuppfattningen dem emellan. För att studera detta har vi valt att använda oss av en fallstudie på Burger King. Melins modell, den strategiska varumärkesplattformen, utgör den teoretiska grundstommen i vår uppsats och utifrån den har vi utformat en specifik arbetsmodell. Vår arbetsmodell är uppbyggd kring elementen <em>produktattribut,<em> märkesidentitet, kärnvärde, positionering och marknadskommunikation. </em></em>Utifrån dessa element har vi studerat och försökt identifiera huruvida det finns en enhetlig varumärkesuppfattning hos franchisegivaren, den strategiska delen av varumärket, och franchisetagaren, den operativa delen av varumärket.</p><p>Den övergripande målsättningen för Burger King Corporation är att deras franchisetagares uppfattningar om varumärket Burger King i så hög utsträckning som möjligt ska överensstämma med hur Burger King Corporation själva uppfattar sitt varumärke och vad de vill att det ska stå för. Vi har genom vår studie funnit att det till stor del råder enighet mellan franchisetagarna och franchisegivarna och där Burger King huvudsakligen har lyckats förmedla den önskade bilden av varumärket.</p>
|
252 |
Kreditkort : En studie av Nordeas kommunikation och kundernas preferenserSjöstrand, Jakob January 2008 (has links)
<p>Bakgrund:</p><p>Betalning med kontokort blir alltmer utbrett så väl i Sverige som i andra länder. Fler tjänster knyts till korten och fler aktörer erbjuder korten. Fördelarna med kontokort framför kontanter är många, men ändå finns det en skepsis mot kontokort i allmänhet och kreditkort i synnerhet. reditkort kan användas dels för att alltid ha finansiella medel när bilen går sönder eller kylskåpet behöver lagas, dels för att köpa en platt-TV på avbetalning. I marknadsföringen av kreditkort ser vi allt som oftast det senare. Detta kan ha skapat en bild av kreditkort som någonting som används för att konsumera lyxvaror.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med denna uppsats är att utreda om Nordea kan förbättra sin</p><p>förmedling av kreditkort för att bättre nå sina kunder och i så fall hur.</p><p>Metod:</p><p>Genom en enkätundersökning hos Nordea i Karlskoga har jag tagit reda på hur kreditkortsinnehavare använder sina kort, vilka egenskaper hos kreditkortet de uppskattar samt hur de fått information om kreditkorten. Även de utan kreditkort fick svara på ett antal frågor angående dennes åsikter om kreditkort. För att få information om hur Nordea marknadsför sina kreditkort idag har jag dels frågat bankanställda, dels sökt information på intranätet och Internet.</p><p>Resultat:</p><p>Jag har genom min undersökning kommit fram till ett flertal slutsatser. Dessa står inte i strid med varandra utan ska snarare ses som komplement till varandra. Den första slutsatsen jag har kunnat dra av undersökningen är att bankpersonalen bör prata om kreditkort med fler kunder. Bankpersonalen har fördelen av att kunna anpassa budskapet efter kunden. De andra och tredje slutsatserna är att Nordea bör aktivt arbeta för att förändra kundernas syn på kreditkort. Detta är inte en enkel uppgift, men genom att identifiera vilka tankeobjekt kunderna sammankopplar med kreditkort kan banken försöka ändra sambanden mellan dessa eller föra in nya tankeobjekt vilka gör kunderna mer positivt inställda till kreditkort. Den fjärde och sista slutsatsen är att ta fram en helt ny produkt. För att tilltala de många lågengagerade kunderna föreslås ett kreditkort med få produktegenskaper för att underlätta köpbeslut.</p>
|
253 |
Mångkulturell konsumentrelation : Fallstudie om Tele2Carlsson, Elin, Mortazavifar, Amir January 2007 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att studera hur ett svenskt företag arbetar för att stärka sin relation med konsumentgruppen som tillhör det mångkulturella segmentet.I vår referensram tas aspekter upp som är relevanta för vår analys. Teorier och synsätt vi använder är de om relationsmarknadsföring, kulturer samt mångkulturell marknadsföring.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och en fallstudie. Fallstudien omfattar en intervju samt insamlande av sekundärdata såsom pressmeddelanden för att stärka intervjun.I empiriavsnittet presenterar vi fallföretaget Tele2 samt sammanställningen av intervjun som gjordes med Tele2. Vi tar upp de viktigaste faktorerna såsom strategi för att möta mångkulturella kunders förväntningar och relationsuppbyggnad.I analysavsnittet ställer vi empiri mot teori och diskuterar Tele2:s strategier. Bland annat diskuteras Sveriges mångkulturalism, relationsuppbyggnad mot den mångkulturella konsumenten samt att möta dennes efterfråga.Av teorin kan vi först dra slutsatsen att mångkulturella samhällen och marknader idag är en verklighet i många länder. Vidare är detta en ytterst viktig faktor för företagen att ta hänsyn till då de i allra högsta grad agerar på marknaderna och då i samhället. Företagen måste uppmärksamma detta och kan då också dra nytta av den mångkulturella ekonomiska potentialen.</p>
|
254 |
Internmarknadsorientering : Förutsättningar för effektiv intern marknadsföringNebel, William, Johansson, Alexandra January 2008 (has links)
<p>Internal marketing has been proposed as a means of gaining competetive edge in a market where service quality is an important precursor to performance. Still, the practical application of internal marketing remains relatively limited, which is hypothesized to be partly attributable to a widespread lack of the required philosophy which facilitates the effective implementation of internal marketing. The concept of internal market orientation (IMO) has been proposed as an accurate representation of this philosophy. This thesis attemps to assess the relevance of an IMO in relation to the internal marketing activities of an organisation. The findings of the study imply that IMO related activities impacts the effectiveness of internal marketing and that it thus provides a valuable tool in the process of implementing internal marketing strategies.</p>
|
255 |
Hur bör Gröna Lund marknadsföra sig gentemot utländska turister? : En undersökning av inresande Stockholmsturisters process för informationssökning och dess implikationer för Gröna Lunds marknadsföringTroselius, Karin, Killiner, Rebecca January 2007 (has links)
<p>Rese- och turistindustrin är en av världens mest expansiva näringar. Även upplevelseindustrin</p><p>är på stark tillväxt. Det kan tyckas att nöjesparken Gröna Lund borde gynnas av detta, men</p><p>under de senaste sju åren har antalet besökare till Gröna Lund minskat. Med tanke på den</p><p>kraftiga ökningen i turistindustrin vore det lönsamt för Gröna Lund att göra en medveten satsning</p><p>på att locka fler turister att besöka nöjesparken.</p><p>Det första steget för Gröna Lund, om de vill locka dit fler inresande turister, är att se över sitt</p><p>sätt att nå ut till turisterna. En viktig del i detta arbete är att få insikt i hur de inresande turisterna</p><p>söker information om sevärdheter, det vill säga hur deras process för informationssökning</p><p>fungerar, och därefter arbeta för att anpassa Gröna Lunds marknadsföring utifrån detta.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka inresande Stockholmsturisters process för informationssökning.</p><p>Utifrån denna har vi sedan givit förslag på hur Gröna Lund bör anpassa sin</p><p>marknadsföring för att överensstämma med denna sökprocess och därmed nå ut till fler inresande</p><p>Stockholmsturister.</p><p>Vi har satt samman en modell över turisternas process för informationssökning utifrån modeller</p><p>skapade av Blackwell, Miniard och Engel samt Gursoy och McCleary. Vi har dessutom</p><p>intervjuat inresande turister på Stockholm Tourist Centre samt turistbyråchefen Stefan Pettersson.</p><p>För att få information om Gröna Lunds marknadsföring i dag har vi även intervjuat</p><p>Andreas Bergén, marknadsutvecklare på Gröna Lund.</p><p>Vår utredning visar att Gröna Lund bör anpassa sin hemsida samt den reklam de gör på turistbyrån</p><p>för att bättre överensstämma med turisternas process för informationssökning. För att</p><p>uppnå detta föreslår vi bland annat att Gröna Lund bör översätta mer information till andra</p><p>språk, hyra en monter på turistbyrån och köpa annonsplats på en hemsida riktad till Stockholmsturister.</p><p>Om Gröna Lunds informationskällor når ut till flera turister kan även word-of-mouth</p><p>öka som en följd av detta.</p>
|
256 |
Reklam till mobiltelefonen : att skapa nytta för sändare och mottagare med hjälp av riktlinjerRejmer, Maja January 2007 (has links)
<p>SAMMANFATTNING: Reklam till mobiltelefonen har sedan ett par år tillbaka varit tekniskt möjligt att genomföra men det är ännu tveksamt om denna kanal för reklam kommer att accepteras av marknaden och bli ett naturligt redskap för kommunikation i framtiden. Företagen och tekniken säger ja till den här utvecklingen men frågan och problemet är om konsumenten är redo. Utredningens syfte är att sammanställa vägledande direktiv för sändaren av mobilreklam att följa vid kommunikation genom mobiltelefonen som kanal. Dessa ska utformas så att även mottagarens intressen ska gynnas.</p><p>Intervjuer med konsumenter har utförts med syfte att ta reda på deras attityder till denna kanal och hur deras intressen uppfylls. Empirin består även av en intervju med en marknadschef på ett företag som har mobil marknadsföring som en del av sitt tjänsteutbud samt en medieanalytiker från SvD. Slutsatser har även dragits med bakgrund av den litteraturstudie på området som genomförts under arbetets gång. Slutsatserna redovisas i form av praktiska riktlinjer för mobilreklam som skapar värde för konsument och producent. Bland slutsatserna finner läsaren bland annat att konsumenten alltid ska initiera en mobil kommunikation genom att först godkänna sitt deltagande samt ha möjlighet att när som helst frånsäga sig att ta emot reklammeddelanden. Kampanjen bör generera ett värde för konsumenten i någon form för att den ska accepteras. Kampanjer som ska kommuniceras via mobiltelefonen bör vara av personlig relevans för mottagaren då mobiltelefonen är en högst personlig ägodel.</p>
|
257 |
Från Monopol Till Konkurrens : Telias hantering av den ökande konkurrensen genom förändrade marknadsföringsstrategierJonsson, Gabriella, Hjelm, Ingrid January 2008 (has links)
<p>The Swedish telecommunication market was prior to the official deregulation 1975 characterized by Telia’s former monopoly position. This thesis studies how the deregulation of the market, and the thereby increasing competition, has affected Telia and how it has influenced Telia’s marketing strategies.</p><p>The theoretical framework, from which the conclusions will be made, is a combination of the theory about strategic learning behaviours by Slater et al, and Grönroos’ theory about a marketing continuum. The empirical work material is the result from two interviews with former key figures at Telia, and a briefing of Telia’s annual report between the years 1993 and 2006.</p><p>Research findings indicate that Telia has gone from being product oriented with a strong technical focus, to becoming gradually more market oriented with competition orientation but foremost customer orientation as their most distinguished learning behaviours. An apparent move from transaction marketing to relationship marketing can furthermore be made out.</p>
|
258 |
Från varuplacering till utvecklat kundflöde : en kundflödesanalys i glas- och presentbutik Sai-wingCheung, Sai-Wing, Redman, Carolina January 2008 (has links)
<p>Denna studie behandlar området butikskommunikation och hur en glas- och presentbutik kan utforma butiksmiljön utifrån kundernas rörelsebeteende.</p><p>Syftet är att ge förslag på hur Cervera:s butik (Boländerna i Uppsala) kan utveckla kundflödet, dvs. få sina kunder att röra sig på en större del av butiksytan och komma i bättre kontakt med sortimentet.</p><p>Informationsinsamlingen har skett genom en observationsstudie av kundernas rörelsemönster samt kompletterats med kortare kundintervjuer. Olika metoder för strategisk varuplacering har testats i butiken för att undersöka deras användbarhet.</p><p>Slutsatser vi kunnat dra är att butiken kan utveckla kundflödet genom att utforma ett högervarv, dvs. ett kundvarv som går i moturs riktning. Genom att placera varor strategiskt kan kunderna lockas av att följa kundvarvet igenom butikens alla avdelningar samt komma i bättre kontakt med butikens sortiment.</p>
|
259 |
småföretagens användning av Internet som en marknadsföringsstrategi : en fallstudie av tre företag i stockholmsregionenBelgacem Belkhir, Monia, Ferchichi, Soumaya January 2006 (has links)
<p>This study is on how small companies can use the Internet as a part of their marketing strategy to gain a leverage on their competitors with small means to survive and expand in the global market. Many Swedish small companies still don’t have a sufficient knowledge on how to use the communication channel despite the various advantages the Internet offers.</p><p>Case studies were conducted of how AdLibris, A-lotterierna AB and SF-bokhandeln perceived the importance of using the Internet as a part of their communications strategy.</p><p>This new communication channel demand new ways of applying traditional marketing principals. Careful analysis of the interviews and how the answers relate to new and old marketing theories makes the bulk of this study. The conclusion is that the Internet solely is not enough, a combination with traditional marketing tools is the way to succeed in their marketing efforts. It arise from this study that the global market demand small companies to active use the information technology to maintain competitiveness.</p> / <p>Studien behandlar hur småföretag ska effektivisera sin kommunikation med hjälp av Internet i den nya ekonomin. Internet har förändrat förutsättningarna för det lilla företaget som gjort dem till Sveriges framtida välståndsbärare. Många småföretag använder idag Internet som ett strategiskt kommunikationsverktyg för att expandera och överleva den hårda globala konkur-rensen. Men det är fortfarande många svenska småföretag som inte har kunskapen om hur de ska använda verktyget i sin marknadsföringsstrategi.</p><p>Därmed blir vårt syfte med denna undersökning att genom en fallstudie utvärdera tre expansi-va småföretag i Stockholm som använder Internet för att effektivisera sin kommunikation.</p><p>Studieobjekten för undersökningen är: AdLibris, A-lotterierna AB och SF-bokhandeln. Vi har analyserat och utvärderat huruvida företagen upplever vikten av Internetanvändningen i sin marknadsföring.</p><p>Internet som verktyg ställer andra krav på marknadsföringsprinciperna eftersom det framgår att man inte kan styra kunden på samma sätt. Därför har vi tillämpat teorier som bygger på det gamla marknadsföringssynsättet, i en kombination av det senare synsättet som belyser den digitala marknadsföringen. Undersökningen visar sammantaget att samtliga småföretag använder sig av Internet för en effektivare kommunikation, men i kombination med traditionella verktyg för att tillfredställa faktorer som inte går att digitalisera. Företagen använder Internet i olika utsträckning beroende på skilda faktorer. Men samtliga företagen anser att man inte kan utesluta kommunikationen via nätet om man vill expandera och överleva på lång sikt.</p>
|
260 |
Bankens färd till kunderna : En studie om bankernas strategier för att nå ut till bankkunder med brister i det svenska språketBelge, Helin, Chamon, Brola January 2006 (has links)
<p>The competition has increased with the establishment of the new banks and the credit institutes taking on the market, the big banks are no longer alone on the market.</p><p>In speed with the increased range, have also the marketing and the recruit of new bank customers become more driven.</p><p>Bank customers with lacks in the Swedish language, is a segment with potential which doesn’t get used by the banks and in turn of that the bank customers doesn’t get their needs satisfied.</p><p>The purpose with this survey was to analyze if the four largest banks, Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea and SEB had prepared strategies that were directed to bank customers with lacks in the Swedish language. In those cases the banks had strategies, respective measures were presented.</p><p>Furthermore the bank customers with lacks in the Swedish language were studied if they experienced that the banks were using measures to satisfy their language needs in contact with the banks and presented the benefit of them.</p><p>The information about the banks strategies was assembled through interviews with persons from each bank. The bank customers experience was assembled through a questionnaire survey.</p><p>The result showed that the banks hade different strategies for reaching out to these customers, it was from showing understanding to multicultural offices. Half of the customers appreciated that the banks pressured themselves for them by being patient, explained the services and in some cases had staff that could several language. They had solutions on how language problem could be solved, for example by simplify the services, better understanding in all situations and hostesses who could take time to explain when there were needs for it.</p> / <p>Konkurrensen har ökat i och med etableringen av nya banker och kreditmarknadsbolagens intåg på marknaden, storbankerna är inte längre ensamma på marknaden. I takt med det utökade utbudet har även marknadsföringen och värvningen av bankkunder blivit allt hetsigare.</p><p>Bankkunder med brister i det svenska språket är ett segment med potential som inte tas till vara av bankerna och dessa bankkunder får därmed inte sina behov tillfredställda.</p><p>Syftet med denna undersökning är att analysera om de fyra största bankerna, Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB har utarbetade strategier som riktade sig mot bankkunder med bristfälliga kunskaper i det svenska språket. I de fall bankerna hade strategier, redovisades respektive banks åtgärder. Vidare undersöktes om bankkunderna med bristfälliga kunskaper i det svenska språket upplevde att bankerna använde sig av olika åtgärder för att tillgodose deras språkbehov vid kontakt med bankerna. Vidare redovisa fördelarna med dessa åtgärder.</p><p>Informationen om bankernas strategier samlades in genom intervjuer med personer från respektive bank. Bankkundernas upplevelser samlades in genom en enkätundersökning.</p><p>Resultatet visade att bankerna hade olika strategier för att nå ut till dessa kunder. Strategierna gällde från att visa förståelse till mångkulturella kontor. Hälften av bankkunderna uppskattade att bankerna ansträngde sig för dem genom att de var tålmodiga, förklarade tjänsterna och i vissa fall hade flerspråkig personal. Bankkunderna hade förslag på hur språkproblem kunde undvikas genom till exempel förenkling av tjänsterna, större förståelse i alla situationer och värdinnor som tog sig tid att förklara vid behov.</p>
|
Page generated in 0.2006 seconds