Thesis (MA(Bybel en Godsdienskunde)--Universiteit van Pretoria, 2006. / Includes bibliographical references (leaves 123-126)

Diese Arbeit untersucht die autobiographischen Aspekte und das Thema des Erinnerns in Ingeborg Bachmanns Roman Malina. Der Roman wird mit Hilfe von Texten von u.a. Philippe Lejeune und Paul de Man als eine unkonventionelle Autobiographie diskutiert, die durch die Form ihres Erzählens diese Gattung in Frage stellt. Das Erinnern, das zentral für das autobiographische Schreiben ist und die Frage wie das Erinnern im Roman dargestellt wird, werden ebenfalls untersucht. Die Figuren Ich und Malina werden zum Schluss als Repräsentanten für zwei verschiedene Erinnerungsformen diskutiert. / This essay examines the autobiographical aspects of Ingeborg Bachmanns novel Malina. The novel is discussed as unconventional autobiography, which through its narrative form calls the foundations of this genre into question. Memory, which is inevitably connected to autobiographical writing, is also examined and discussed as a major theme in the novel. The two main characters Ich and Malina are discussed as representatives for two different modes of remembrance.

Thesis (M.A.)--Catholic Theological Union at Chicago, 1999. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 117-119).

Ingeborg Bachmann’s recurrent references to the Spanish painter Francisco de Goya have frequently been noted, but have so far never been investigated. After outlining, in chapter one, Bachmann’s references to Goya in her thesis on Wittgenstein as well as in the Franza-Fragment and in her only novel Malina, this thesis sets out to highlight the text-image relation between Bachmann’s novel Malina and Goya’s series of murals which are known as the so called „Black Paintings“. Chapter two focuses on the importance of intertextuality and intermediality in Bachmann’s novel and the importance of quotation for the female narrator, who relies on intertextual and intermedial references to express her traumatic experiences. After an introduction into the aesthetics of Goya, in chapter three, chapters four and five examine the text-image relation between Goya’s painting El Perro Semihundido and the first chapter in Bachmann’s novel. The double perspective contained in El Perro, of the subjective expression of the dog’s longing for rescue and the objective futility of this hope as expressed by the dog’s positioning against the abstract background setting, is transferred onto the female narrator and her longing to be rescued through love. Chapter five especially focuses on the (problematic) semantic shifts which occur in the course of this transformation from an abstract representation in the painting to the depiction of concrete and personalized experiences in the text. Chapter six investigates the correlations between Bachmann’s dream chapter and the aesthetics of Goya’s murals, and asks to what extent Bachmann succeeds in transferring the main motifs in Goya’s images into literary form. Chapter seven explores the similarities and media-specific differences in the strategies deployed for depicting madness, violence and destruction in Bachmann’s text and in Goya’s murals and his series of prints on the Desasters of War. Bachmann’s novel Malina shows an extraordinary richness in intertextual and intermedial references. Analysing the explicit as well as implicit references to Goya’s late works in the novel this thesis addresses one area on Ingeborg Bachmann which has not been researched in detail so far.

<p>Sammanfattning</p><p>Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön ska utformas för att konsumenterna ska förstå köpcentrumets koncept.</p><p>Uppsatsens metodmässiga syfte är att utvärdera användningen av en relativt ovanlig metod, videoobservation. För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Sju filmade besök har genomförts i ett köpcentrum. Åtta individer i varierande åldrar har ingått i studien. Vid ett filmat besök var två informanter samtidigt med. Vi började våra studier av informanterna i deras hemmamiljö, för att sedan transportera oss till köpcentret. När de var klara med sitt besök satte vi oss på ett fik, i en annan miljö, för att återigen låta informanten tala om köpcentrumets miljö.</p><p>Studien av Mitt i city har gett indikationer på att vissa aspekter behöver ändras för att stärka köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter har en lång acklimatiseringsprocess, och information i ett tidigt skede i köpcentrumet förbises av konsumenterna.</p>

Sammanfattning Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön ska utformas för att konsumenterna ska förstå köpcentrumets koncept. Uppsatsens metodmässiga syfte är att utvärdera användningen av en relativt ovanlig metod, videoobservation. För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Sju filmade besök har genomförts i ett köpcentrum. Åtta individer i varierande åldrar har ingått i studien. Vid ett filmat besök var två informanter samtidigt med. Vi började våra studier av informanterna i deras hemmamiljö, för att sedan transportera oss till köpcentret. När de var klara med sitt besök satte vi oss på ett fik, i en annan miljö, för att återigen låta informanten tala om köpcentrumets miljö. Studien av Mitt i city har gett indikationer på att vissa aspekter behöver ändras för att stärka köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter har en lång acklimatiseringsprocess, och information i ett tidigt skede i köpcentrumet förbises av konsumenterna.

Thesis (MA(Semitic Languages))--University of Pretoria, 2001. / Summary in English. Includes bibliographical references.

(česky) Tato diplomová práce pojednává o postavě ženy v díle Ingeborg Bachmann, konkrétně v povídkách Anna Maria, Vy šťastné oči, Štěkot a v románu Malina. Jsou zde shrnuty a rozebrány hlavní aspekty ženských postav - extatická láska a vztahy s muži, naděje, beznaděj a utopie, problémy společnosti, strach, problémy komunikace a problémy v době po zániku monarchie a po době nacistické. Hlavní hrdinky v sobě ukrývají filosofické poselství Ingeborg Bachmann, o které se pokouší i má interpretace ženy jako osvoboditelky či spasitelky. Abstrakt (Deutsch) Diese Diplomarbeit behandelt das Thema der Frauenfigur im Werk von Ingeborg Bachmann, konkret in den Erzählungen Anna Maria, Ihr glücklichen Augen, sowie im Roman Malina. Es werden hier alle Hauptaspekte der Frauenfiguren erforscht und zusammengefasst: ekstatische Liebe und die Beziehungen zu Männern; Hoffnung, Hoffnungslosigkeit und Utopie; die Probleme der Gesellschaft, der Angst und der Kommunikation sowie die Beschwernisse der Frauen in der Zeit nach Monarchie und Nazismus. Die Hauptdarstellerinnen tragen das philosophische Vermächtnis von Ingeborg Bachmann in sich, dem auch meine Interpretation der Frau als Erlöserin gewidmet wird. Abstract (English) This certain diploma thesis deals with the depiction of women in the works of Ingeborg Bachmann,...

M.A. / Since the 19th century, scholastic biblical hermeneutics mushroomed in competition with other critical disciplines within the human sciences, and this resulted in the emergence of the historical critical approach. This is an umbrella-term which describes a plurality of methods. These approaches include the textual criticism; literary criticism; form criticism; redaction criticism; source criticism and many others. The historical critical approach dominated biblical interpretation for the last one hundred and fifty years. The socio-scientific critics used the expression “context” to understand the importance of the life-situation; the economic; social; political; historical; cultural, gender and psychological “context” to bring back the full picture of “human context" of the Bible. Representatives such as Bruce Malina and Richard Rohrbaugh read and interpret the New Testament from a modernized industrial perspective with certain presumptions and assumptions from the reader’s own culture and background. New Testament scholars have made attempts to use the aspects of the social world of ancient Israel to investigate the origin, development, and/or function of these societal components of the social systems and structures of biblical Israel. The socio-scientific critics feel that every interpretation, giving meaning to a text, derives from a cultural system. They say that using social-science models from Mediterranean cultures is an honest attempt to come to the same understanding, of that of the first century reader and author by applying the same social systems. According to the socio-scientific critics, the modern reader must understand what then made sense to a Mediterranean culture. In this case, they also say that the knowledge of the sociological data of the biblical world is very important for the interpreters. Socio-scientific criticism studies, emphasises the strict relationship between the texts of the Bible and the life actually lived by the early Christian communities. We can therefore conclude by saying that the socio-scientific criticism is indeed that phase of the exegetical task which concerns itself with the social and cultural dimensions of the text and of its environmental context.

in English The aim of this diploma thesis is to compare novels by Elfriede Jelinek, Ingeborg Bachmann, and Thomas Bernhard on the grounds of each authors' different understanding of language and its limits. The first part is concerned with what I found typical of the novels: Bachmann's Malina (1971) describes and represents the search for (non-violent) language, Jelinek's The Piano Teacher (1983) makes use of violent language as a weapon against violence, and Bernhard's novels problematize the question of truth and objectivity by means of first-person narrators and nested testimonies. The second part uses Roman Jakobson's theory of language as a combination of metaphor and metonymy and shows the ways in which novels can emphasize one or the other pole and what it tells about the language as a whole. Especially in the case of the texts by Bachmann and Jelinek, the important methodological models for his paper are feminist theories: theories of language and means of expression (Drucilla Cornell, John Berger), theories of cultural conditionality of the body (Simone de Beauvoir, Iris Marion Young) and feminist texts which connect body and language (Beatrice Hanssen). On the contrary, in the novels and for their analysis, the approaches that allow for gender essentialism (Luce Irigaray) prove to be...