Vi startade vårt examensarbete efter en föreläsning på Malmö Högskola, Hälsa & Samhälle (2010-01-22), rörande genusfrågor kopplat till socialt arbete. Här väcktes vårt intresse för användningen av manliga förebilder som en insats till pojkar med olika problematik. Vi ville undersöka vilka föreställningar socialarbetare har om begreppet manliga förebilder, kopplat till socialt arbete med ungdomar, och detta blev således även vår frågeställning. Vår avsikt har alltså varit att söka en förståelse för begreppet, vilka egenskaper är eftersträvande hos den ”goda manliga förebilden”. I vilken utsträckning spelar föreställningar kring kärnfamilj, kön, frånvarande fäder och behovet av manliga förebilder in i hur socialarbetare resonerar kring behov av insats för ungdomar. Vi har utfört en kvalitativ studie och funnit att alla våra informanter har en tydlig bild av vem den manliga förebilden är och vad han används till. Det är en man som står för gränssättning, aktiviteter och erfarenheter och som blir en del av pojkarnas könsidentifiering .

Syftet med denna uppsats var att analysera förekomsten av föreställningen om behovet av män i skolan och hur detta kommer till uttryck dels i dagspress och dels i offentliga dokument och utredningar under de senaste 20 åren genom frågorna: Vilka föreställningar och argument om män i skolan förekommer dels i dagspress och dels i offentliga dokument? Vilka aktörer företräder de olika perspektiven om män i skolan? Vilken grund för behovet av män i skolan förs fram i respektive källor? Anförs vetenskapliga argument, och vilka är i sådana fall dessa? Studien har genomförts genom att analysera innehållet och de argument för fler män i skolan i artiklar och statliga dokument. Även källorna till dessa argument har analyserats för att få en förståelse varifrån dessa argument kommer. Resultaten visade att det inte är någon större skillnad mellan dagspress och statliga dokument, liknande argument och föreställningar förekommer i båda materialen. Skillnader har dock observerats bland källorna, där politiker är den största källan i statliga dokument och privatpersoner är störst i dagspress. Resultaten visade även att väldigt få av dessa argument är förankrade i vetenskapen, vilket även var vår uppfattning innan vi påbörjade studien. Argumenten hänvisar således endast till den förställning källorna har.  Detta innebär att majoriteten av argumenten är baserade på personers åsikter och inte något som bevisats genom vetenskapliga argument. Resultaten var inte förvånande utan bekräftade vår uppfattning om att föreställningen om att fler män behövs i skolan inte är vetenskapligt förankrad. Däremot hade vi hoppats på att få ett annat resultat som kunnat visa på motsatsen.

No description available.