No description available.

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur några lärare upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter.</p><p>Vi har med hjälp av olika forskare sammanställt en historisk tillbakablick som handlar om människors uppfattning om elever med läs- och skrivsvårigheter under de senaste 150 åren. Vi har också med hjälp av olika forskare belyst möjliga bakomliggande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Därefter har vi, i en personlig kvalitativ intervju, undersökt hur sex lärare i år 1-4 uppfattar fenomenet.</p><p>I resultatet sammanfattas de intervjuade lärarnas svar, uppdelade under våra respektive forskningsfrågor. Vår uppfattning är att lärarna upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter på ett bra sätt och att detta grundar sig på att ingen av de sex lärarna upplever situationen som ett problem - utan som en utmaning.</p>

Syftet med detta arbete var att undersöka hur några lärare upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Vi har med hjälp av olika forskare sammanställt en historisk tillbakablick som handlar om människors uppfattning om elever med läs- och skrivsvårigheter under de senaste 150 åren. Vi har också med hjälp av olika forskare belyst möjliga bakomliggande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Därefter har vi, i en personlig kvalitativ intervju, undersökt hur sex lärare i år 1-4 uppfattar fenomenet. I resultatet sammanfattas de intervjuade lärarnas svar, uppdelade under våra respektive forskningsfrågor. Vår uppfattning är att lärarna upplever och hanterar undervisningssituationen med elever som har läs- och skrivsvårigheter på ett bra sätt och att detta grundar sig på att ingen av de sex lärarna upplever situationen som ett problem - utan som en utmaning.

Barn får inte bedömas i förskolan, men en uppfattning görs så till vida om barnet är redoför en överflyttning till skolan eller om barnet bör stanna ett år till. Syftet med studien äratt undersöka förskollärares kunskaper och erfarenheter av ADD och skolmognad, närdet gäller övergången till förskoleklass från förskolan. De frågeställningar som studienska besvara är: Varför stannar barn kvar på förskolan ytterligare ett år? Hur insatta ärförskolläraren i ADD och skolmognad? Det socialpsykologiska angreppsättet somstudien teoretiskt förankras i behandlar om övergången varit mjuk eller hård och desspåverkan på barn när de ska gå från förskolan upp till förskoleklass. I den här studienhar författaren använt en kvantitativ forskningsmetod. Data har samlats in genom enenkätstudie som skickats ut per mail till över ett trettiotal förskollärare i vissa fall viarektorerna/cheferna samt till en sluten Facebook grupp med cirka 50 000förskollärare/lärare. Totalt bygger studien på 45 svar. Resultatet från enkätstudienindikerar att det händer då och då att barn får stanna kvar på förskolan ett år till. Dethuvudsakliga resultatet tyder på att det kan finnas en mängd olika omständigheter till attdet blir så. Orsaken kan vara att barnet inte varit skolmoget, varit född sent på året ellerhaft en eller flera diagnoser som gjort att man kommit fram till att det ändå vore bäst förbarnet att stanna kvar i förskoleverksamhet.