Memoria para optar al Título Profesional de Médico Veterinario / A partir de los años 70, se han observado alteraciones anatómicas y reproductivas en los moluscos, especialmente en neogastrópodos hembras que desarrollan características masculinas (imposex). Esto sucede en áreas cercanas a zonas portuarias contaminadas con organoestañosos. Nassarius gayii (Kiener, 1835) es un molusco neogastrópodo gonocórico que habita niveles submareales y se distribuye desde Perú hasta el Estrecho de Magallanes. El objetivo de este estudio fue describir la anatomía normal del sistema reproductivo de machos y hembras, y las modificaciones encontradas en presencia de contaminación por tributilestaño (TBT). Las muestras fueron obtenidas en otoño y primavera en el Puerto de San Antonio (33º 57' S, 71º 52' O) el que corresponde a un sitio con alta concentración de TBT, y en la Bahía Coliumo (36º 31' S, 72º 56’ O) considerado un sitio menos contaminado por su lejanía a las áreas portuarias. En los individuos capturados se determinó el sexo y se realizó una descripción macroscópica y microscópica general del sistema reproductivo. La descripción anatómica normal para hembras y machos, se realizó con individuos que no presentaban alteraciones evidentes en su tracto reproductor con respecto a lo descrito en la literatura para el género. Las hembras que presentaron estructuras reproductivas masculinas fueron consideradas con imposex. En San Antonio hubo más machos que hembras, todas ellas con imposex. En cambio, en Bahía Coliumo, la proporción de machos y hembras fue similar y no se registró imposex. Similar a lo que sucede en otras especies el imposex en las hembras de N. gayii se reflejó en la aparición de un pene, conducto deferente y el plegamiento del oviducto. No se observó presencia de tejido testicular en las hembras. Estas modificaciones morfológicas se pueden traducir tanto en alteraciones en la tasa reproductiva, como en disminuciones en el tamaño efectivo poblacional, lo que a largo plazo podría poner en riesgo la persistencia de N. gayii a nivel local. Estos resultados sugieren que en Chile es importante controlar el uso de TBT, por sus efectos sobre la fauna y sus potenciales efectos como disruptor endocrino en el ser humano. / Proyecto CSMAR 02/3-2

Memoria para optar al título de Arquitecto

No description available.

Memoria para optar al título de Arquitecta

Uppsatsens syfte är att undersöka teoribildningen kring teknik- och taktikutvecklingens inbördes påverkan och beroende i utvecklingen av moderna marina system. Undersökningen skall ge förslag på hur den kausala samverkan från teknik till taktik kan förklaras för de två utvalda typfallen, och därigenom bidra till formuleringen av en teori för sambandet. Eftersom teoribildningen inom området präglas av mestadels oproblematiska empiriska beskrivningar av sambandet har författaren närmat sig problemet genom att formulera ett antal hypoteser som prövas mot två utvalda fall hämtade från den svenska marinen. Studien visar att inte bara storleken på den nya teknik som implementeras inverkar på dess förmåga att påverka taktiken, utan även organisatoriska förutsättningar för att bedriva en medveten taktikutveckling samt karaktäristiken på den taktik inom vilken den nya tekniken implementeras. För undersökningen har författaren skapat ett

Dissertation Ph. D.--Philosophy--Stockholm University, 2004. / Bibliogr. p. 172-184.

Thesis (M.Sc.)--Memorial University of Newfoundland, 2002. / Includes bibliographical references.

No description available.

No description available.

Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet är i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthåller och färdigställer förband. Under genomförandet av insatser lämnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den ledningsmetod som passar denna verksamhet bäst – uppdragstaktik. Prod tillämpar dock inte uppdragstaktik. Beslut som fattas av Produktionsledningen får däremot direkta konsekvenser på Ins och dess möjligheter att använda  uppdragstaktiken. Sjösäkerhetsinspektionen (SjöI) är en del av Prod och har fattat beslut om marina fartområden –ett beslut som får direkt inverkan på Ins verksamhet till sjöss. Denna uppsats syftar till att analysera på vilket sätt SjöI har tagit hänsyn till uppdragstaktiken i sitt beslut om marina fartområden. Inledningsvis analyserades vad teorin om manöverkrigets uppdragstaktik är. Därefter genomfördesen kvalitativ textanalys av FM styrningar för marina fartområden och intern ledning samt de civila styrningarna för fartområden. Här besvarades frågorna huruvida uppdragstaktiken ska användas, om SjöI har tagit hänsyn till detta i sina regler och slutligen vilka konsekvenser detta kan få. Uppsatsen drar slutsatsen att uppdragstaktik ska användas. Vidare dras slutsatserna att SjöI har möjlighet att anpassa de civila bestämmelserna för militärt bruk och att det skulle behövts, men inte är gjort. Detta innebär att en fartygschef kan tveka inför att utnyttja en möjlighet, om den tarvar färd genom förbjudet område eller känna sig tvingad till verksamhet inom sitt fartområde trots att förhållandena förespråkar motsatsen. Fartygschefen är hänvisad till bestämmelser istället för faktiska omständigheter. / Actions and activities in the Swedish Armed Forces (SAF) are basically split between “Armed Forces Training and Development” (In Swedish: Produktion or Prod) and “Joint Forces Command” (Swe: Insats, Ins). Prod organizes, maintains and activates units, while command will be handed to Ins for operations. As part of dealing with the challenges of war, Ins has chosen the method of command most suitable – auftragstaktik, or mission type orders. This does, however not apply to Prod. It spite of that, many decisions made by Prod will have a direct impact on Ins and their chances of using auftragstaktik. The Maritime Safety Agency (Sjösäkerhetsinspektionen, SjöI) has, being a part of Prod, decided on naval sea areas – a decision with a direct impact on Ins operations at sea. This paper seeks to analyze in what manner SjöI has taken auftragstaktik into account in named decision. Initially, maneuver warfare theory on auftragstaktik and mission type orders where analyzed. A qualitative text analysis where thereafter done on SAF regulations on naval sea areas and internal control complemented by civilian regulations on sea areas. Questions on whether missiontype orders should be used, if SjöI has taken it in account and finally what implications this couldhave, where answered. This paper concludes that mission type orders (auftragstaktik) should be used. Furthermore the conclusion is made that SjöI has the opportunity to adjust the civilian regulations for military use,and that it should have been done, but was not. This could mean that the captain might hesitate to act on an opportunity, if it demands an advance through forbidden area or that he will feel forced to act within his sea area, even though the conditions indicates the opposite. The captainof the ship is dependent on regulations instead of actual circumstances.