Kommunikationsbyråerna intar nyckelpositioner i dagens marknadsekonomi där det läggs en stor tilltro i den enskilda individens rationella förmågor. Reklamen bemöts med mycket kritik men anses ändå vara ett kommunikationsmedium som kan säkerställa att de utbyten som sker på konsumentmarknaden verkligen är miljömässigt värdeskapande för de parter som ingår i utbytesprocessen. Studien bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med personer på åtta olika kommunikationsbyråer i Sverige. Studien redogör för byråernas insyn i kundföretagen och de intervjuades åsikter och värdegrund i miljöfrågor. Byråerna har överlag interaktiva och långvariga kundrelationer som både säkerställer en god insyn i det beställande företaget. Avsaknaden av interna riktlinjer rörande etiska och miljörelaterade frågor i marknadskommunikationen som utarbetas är dock en faktor som medför att synsätten kring detta är individuellt förankrade och endast existerar informellt mellan de anställda. Detta innebär att de som utformar kommunikationen har ett stort ansvar för att på ett objektivt vis avbilda företag och produkter för att på så vis sända korrekta signaler till konsumenterna på marknaden. / Communication agencies occupy key positions in today's decentralized market economy, where as there is great confidence in the individual's rational abilities. Advertising is met with much criticism but is still considered to be a form of communication that can ensure consumer market exchanges to be really environmental value creative for the parties involved in the exchange process. The study is based on qualitative interviews with people from eight different communication agencies placed in Sweden. The study describes the agencies insight in client companies and the respondents views and values on environmental issues. The agencies generally have interactive and long-term customer relationships that both ensure a good working process and enable a transparency of the ordering company. The lack of internal guidelines regarding ethical and environmental issues in the marketing communication, that they create, is one factor that causes the views to be individually anchored and which only exists informally between the staff. This means that the people who design the communication has a great responsibility to provide an objective way depict companies and products in order to send the correct signals to the consumer market.

Topic of this thesis is marketing strategy analysis and assessment of toy retail chain Bambule Alltoys, spol. s.r.o. In addition, this paper deals with recommendations, which could strengthen company's position on the market and help it in meeting its strategic objectives. The theoretical part addresses the definition of strategic marketing and characterizes the strategic marketing management process. It also describes the specifics of consumer goods marketing and current trends in the European and Czech toy market. The practical part is focused on situational analysis, and results of marketing research based on analysis of the first and second degree. The results of this part are then used as a basis for recommendations for communications, personnel, product, distribution and pricing policies.

A segmented market, according to traditional methods, appears increasingly difficult in mature consumer markets. A common explanation is that the mature markets are often characterised by over-supply which results in a great variety of choices for the consumer. Furthermore, the consumer of today has a more complex and flexible purchase behaviour which is difficult to catch. This makes consumer segmentation difficult. International studies indicate that dividing consumers into generation cohorts might be advantageous in understanding consumers of today. For actors in the marketplace it is important to know their target groups to be able to attract them. The purpose of the present study is to describe and compare the generations, Generation Y (1978-1994) and 55 plus (1938-1953), with a starting point in a basic model of the purchase process and purchase behaviour. A secondary purpose of the study is to give some normative recommendations. The empirical part of the study focuses on the Swedish consumer market. The study is constructed by a combined design of methods. The initial part is qualitative and contains 16 in-depth interviews. After completing the interviews, a literature review was carried out. The last part of the empricial data collection is quantitative and based on a survey. The study shows differences in abilities and procedures to handle great information quantities and to avoid “information overload”. The two generations show different purchase behaviour in many respects, driven by different needs. Generation Y is more driven by social risk and social influence than the 55 plus cohort. Generation Y is tempted by the “right” brands, that are socially accepted and considered ”hot”. The younger generation endeavours to buy at the lowest price and therefore they have in general a low and often false loyalty vis-à-vis the stores. 55 plus, however, have in common a high and true loyalty vis-à-vis the stores. These older consumers are attracted by, and to great extent use, stores and employees which are regarded as competent and service-minded. In conclusion, generation Y could to a high degree be considered as emotional when choosing products but rational in their choice of distribution channel. 55 plus, on the other hand, is more rational when choosing products but emotional in their choice of distribution channel. Based on these result, we propose that the two generation cohorts should be approached in different ways, thus questioning a standardised mass marketing approach. Moreover, the study indicates that traditional marketing methods should be questioned and more focus should be given to emerging communication channels, for instance Internet-based communication channels, brand ambassadors and product placement. Keywords: Consumer behaviour, Generation Y, Generation 55 plus, Market communication, Segmentation, generation cohorts. Instructor: Ph D Anders Parment / Marknadssegmentering efter traditionella metoder ter sig allt svårare på mogna konsumentmarknader. Vanliga förklaringar till detta är att mogna marknader oftast präglas av utbudsöverskott, med ett stort antal valmöjligheter för konsumenten som följd. Därtill har nutidens konsumenter ett allt mer komplext, flexibelt och svårfångat köpmönster, vilket försvårar en segmentering. Internationella studier indikerar istället att en generationsindelning kan vara fördelaktig för att gruppera och förstå dagens konsumenter. För marknadsaktörer är det viktigt att känna sin målgrupp för att effektivt kunna attrahera dessa. Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i en grundmodell av köpprocessen beskriva och jämföra generationerna Y (1978-1994) samt 55 plus (1938-1953) köpbeteende. Ett delsyfte är också att ge några normativa rekommendationer utifrån studiens resultat. Denna studie är avgränsad till privata konsumenter inom den svenska konsumtionsmarknaden. Studien bygger på en kombinerad metoddesign. Initialskedet är kvalitativt och består av 16 djupintervjuer. Efter dessa har en litteraturstudie genomförts. Den senare delen av studien är kvantitativ till sin karaktär och består främst av en enkätstudie. Studien visar på skillnader i förmåga samt tillvägagångssätt att hantera stora informationsmängder och undvika ”information overload”. Generationerna har i stora delar olika köpbeteenden samt drivs även av olika behov. Generation Y styrs mer än 55 plus av social risk samt social påverkan. Generation Y lockas av ”rätt” varumärken, vilka är socialt accepterade och betraktas som ”inne”. Dessa varor strävar den yngre generationen att köpa till lägsta pris och har därför generellt en låg och ofta falsk lojalitet mot butiker. 55 plus har istället generellt en hög och sann lojalitet mot inköpsställen. Dessa konsumenter attraheras och använder i hög grad butiker och personal som uppfattas som kompetenta och serviceinriktade. Sammanfattningsvis är Generation Y i hög grad emotionell i valet av produkter men rationell i val av distributionskanal. 55 plus å andra sidan är mer rationell i val av produkter men emotionella i sina val av distributionskanaler. Dessa resultat innebär att generationerna bör bearbetas på olika sätt och standardiserad massmarknadsföring skall ifrågasättas. Studien indikerar även att traditionella marknadsföringsmetoder bör omprövas och mer fokus ges till ”nya” alternativa kommunikationskanaler, exempelvis alternativa Internetbaserade kommunikationskanaler, varumärkesambassadörer samt produktplaceringar och detta främst för Generation Y. Nyckelord: Köpbeteende, Generation Y, Generation 55 plus, Marknadskommunikation, Segmentering, Generations kohorter. Handledare: Ph D Anders Parment

Internet påverkar vår vardag i allra högsta grad. Våra rutiner har förändrats och därmed ställs det även krav på företagen att möta sina kunder där kunderna finns. En bransch som tagit stor hänsyn till detta är bankvärlden. Men hur möter de kunderna på den digitala arenan? Hur hanterar de sitt varumärke ur ett digitalt perspektiv?   Denna studie har som syfte att undersöka just detta och se på fyra av de svenska rikstäckande bankernas digitala varumärkeshantering och hur de arbetar med kommunikation i digitala kanaler. Det intressanta är att se de tendenser som finns idag men även hur de undersökta bankerna ser på framtiden inom varumärkeshanteringen. För att få en tydlig teoretisk grund har författarna valt att göra studien utifrån ett redan utformat teoretiskt ramverk kallat i-Branding.  Den metodologiska grunden för uppsatsen är kvalitativa djupintervjuer med representanter för utvalda banker. Vidare har studien en hermeneutisk ansats och har som syfte att vara tolkande.   Viktiga resultat som studien visar på är att samtliga av de undersökta bankerna ser den digitala varumärkeshanteringen och internet som viktig. De ser dock inte någon större skillnad i hur man traditionellt arbetar med varumärkeshantering jämfört med den digitala varumärkeshanteringen. Samtliga banker påpekar att det är kundmötet som är det viktiga, oavsett var det äger rum. Många av bankerna hade även funderingar på hur man skulle kunna ta tillvara på de möjligheter som internet ger, men den faktiska aktiviteten inom området var mindre. Angående framtiden var samtliga banker av samma åsikt om att internets betydelse kommer öka och att traditionella massmedier kommer få en mindre del av marknadskommunikationen. Två av bankerna framhöll även mobiltelefonen som nästa stora kanal för bankernas kommunikation. / The fact that internet affects our everyday lives cannot be argued. Our routines have changed and so have the routines for companies. The companies now have to communicate to their customers using new methods. One industry that early adopted the digital technology is the banking industry. But how do they meet their customers on the digital arena? How do they manage their brands from a digital perspective?  The aim of this study is to see how four of the Swedish banks are working with online branding and communication through digital channels. The study has two interesting viewpoints, to see the trends in online branding for banks and to see the future for brand management in the banking industry. As the theoretical foundation the writers has chosen to make the study through a theoretical framework called ”i-Branding”.  The method used in the study is qualitative interviews with key persons from the different banks. Furthermore the study has a hermeneutic viewpoint and the goal is to interpret the results and through this describe and explain the phenomena.   Key results that the study shows are that all of the banks see online branding and the internet as very important in their work with brand management. The banks however cannot separate online brand management from the traditional brand management. All the banks state that it is the meeting with the customer that has to be the central point, wherever it takes place. The banks also had a lot of thoughts on how the internet could be of better use in their brand management but it was a lack of actual activity from the banks. Regarding the future, all banks said that the impact of internet is going to increase and take shares from the traditional mass media. Two of the banks also said that they thought that the mobile phone is the next big channel for communication.

<p>Internet påverkar vår vardag i allra högsta grad. Våra rutiner har förändrats och därmed ställs det även krav på företagen att möta sina kunder där kunderna finns. En bransch som tagit stor hänsyn till detta är bankvärlden. Men hur möter de kunderna på den digitala arenan? Hur hanterar de sitt varumärke ur ett digitalt perspektiv?  </p><p>Denna studie har som syfte att undersöka just detta och se på fyra av de svenska rikstäckande bankernas digitala varumärkeshantering och hur de arbetar med kommunikation i digitala kanaler. Det intressanta är att se de tendenser som finns idag men även hur de undersökta bankerna ser på framtiden inom varumärkeshanteringen. För att få en tydlig teoretisk grund har författarna valt att göra studien utifrån ett redan utformat teoretiskt ramverk kallat i-Branding. </p><p>Den metodologiska grunden för uppsatsen är kvalitativa djupintervjuer med representanter för utvalda banker. Vidare har studien en hermeneutisk ansats och har som syfte att vara tolkande.  </p><p>Viktiga resultat som studien visar på är att samtliga av de undersökta bankerna ser den digitala varumärkeshanteringen och internet som viktig. De ser dock inte någon större skillnad i hur man traditionellt arbetar med varumärkeshantering jämfört med den digitala varumärkeshanteringen. Samtliga banker påpekar att det är kundmötet som är det viktiga, oavsett var det äger rum. Många av bankerna hade även funderingar på hur man skulle kunna ta tillvara på de möjligheter som internet ger, men den faktiska aktiviteten inom området var mindre. Angående framtiden var samtliga banker av samma åsikt om att internets betydelse kommer öka och att traditionella massmedier kommer få en mindre del av marknadskommunikationen. Två av bankerna framhöll även mobiltelefonen som nästa stora kanal för bankernas kommunikation.</p><p> </p> / <p>The fact that internet affects our everyday lives cannot be argued. Our routines have changed and so have the routines for companies. The companies now have to communicate to their customers using new methods. One industry that early adopted the digital technology is the banking industry. But how do they meet their customers on the digital arena? How do they manage their brands from a digital perspective? </p><p>The aim of this study is to see how four of the Swedish banks are working with online branding and communication through digital channels. The study has two interesting viewpoints, to see the trends in online branding for banks and to see the future for brand management in the banking industry. As the theoretical foundation the writers has chosen to make the study through a theoretical framework called ”i-Branding”. </p><p>The method used in the study is qualitative interviews with key persons from the different banks. Furthermore the study has a hermeneutic viewpoint and the goal is to interpret the results and through this describe and explain the phenomena.  </p><p>Key results that the study shows are that all of the banks see online branding and the internet as very important in their work with brand management. The banks however cannot separate online brand management from the traditional brand management. All the banks state that it is the meeting with the customer that has to be the central point, wherever it takes place. The banks also had a lot of thoughts on how the internet could be of better use in their brand management but it was a lack of actual activity from the banks. Regarding the future, all banks said that the impact of internet is going to increase and take shares from the traditional mass media. Two of the banks also said that they thought that the mobile phone is the next big channel for communication. </p><p> </p>

<p>A segmented market, according to traditional methods, appears increasingly difficult in mature consumer markets. A common explanation is that the mature markets are often characterised by over-supply which results in a great variety of choices for the consumer. Furthermore, the consumer of today has a more complex and flexible purchase behaviour which is difficult to catch. This makes consumer segmentation difficult. International studies indicate that dividing consumers into generation cohorts might be advantageous in understanding consumers of today. For actors in the marketplace it is important to know their target groups to be able to attract them. The purpose of the present study is to describe and compare the generations, Generation Y (1978-1994) and 55 plus (1938-1953), with a starting point in a basic model of the purchase process and purchase behaviour. A secondary purpose of the study is to give some normative recommendations.</p><p>The empirical part of the study focuses on the Swedish consumer market. The study is constructed by a combined design of methods. The initial part is qualitative and contains 16 in-depth interviews. After completing the interviews, a literature review was carried out. The last part of the empricial data collection is quantitative and based on a survey.</p><p>The study shows differences in abilities and procedures to handle great information quantities and to avoid “information overload”. The two generations show different purchase behaviour in many respects, driven by different needs. Generation Y is more driven by social risk and social influence than the 55 plus cohort. Generation Y is tempted by the “right” brands, that are socially accepted and considered ”hot”. The younger generation endeavours to buy at the lowest price and therefore they have in general a low and often false loyalty vis-à-vis the stores. 55 plus, however, have in common a high and true loyalty vis-à-vis the stores. These older consumers are attracted by, and to great extent use, stores and employees which are regarded as competent and service-minded. In conclusion, generation Y could to a high degree be considered as emotional when choosing products but rational in their choice of distribution channel. 55 plus, on the other hand, is more rational when choosing products but emotional in their choice of distribution channel.</p><p>Based on these result, we propose that the two generation cohorts should be approached in different ways, thus questioning a standardised mass marketing approach. Moreover, the study indicates that traditional marketing methods should be questioned and more focus should be given to emerging communication channels, for instance Internet-based communication channels, brand ambassadors and product placement.</p><p>Keywords: Consumer behaviour, Generation Y, Generation 55 plus, Market communication, Segmentation, generation cohorts.</p><p>Instructor: Ph D Anders Parment</p> / <p>Marknadssegmentering efter traditionella metoder ter sig allt svårare på mogna konsumentmarknader. Vanliga förklaringar till detta är att mogna marknader oftast präglas av utbudsöverskott, med ett stort antal valmöjligheter för konsumenten som följd. Därtill har nutidens konsumenter ett allt mer komplext, flexibelt och svårfångat köpmönster, vilket försvårar en segmentering. Internationella studier indikerar istället att en generationsindelning kan vara fördelaktig för att gruppera och förstå dagens konsumenter. För marknadsaktörer är det viktigt att känna sin målgrupp för att effektivt kunna attrahera dessa. Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i en grundmodell av köpprocessen beskriva och jämföra generationerna Y (1978-1994) samt 55 plus (1938-1953) köpbeteende. Ett delsyfte är också att ge några normativa rekommendationer utifrån studiens resultat.</p><p>Denna studie är avgränsad till privata konsumenter inom den svenska konsumtionsmarknaden. Studien bygger på en kombinerad metoddesign. Initialskedet är kvalitativt och består av 16 djupintervjuer. Efter dessa har en litteraturstudie genomförts. Den senare delen av studien är kvantitativ till sin karaktär och består främst av en enkätstudie.</p><p>Studien visar på skillnader i förmåga samt tillvägagångssätt att hantera stora informationsmängder och undvika ”information overload”. Generationerna har i stora delar olika köpbeteenden samt drivs även av olika behov. Generation Y styrs mer än 55 plus av social risk samt social påverkan. Generation Y lockas av ”rätt” varumärken, vilka är socialt accepterade och betraktas som ”inne”. Dessa varor strävar den yngre generationen att köpa till lägsta pris och har därför generellt en låg och ofta falsk lojalitet mot butiker. 55 plus har istället generellt en hög och sann lojalitet mot inköpsställen. Dessa konsumenter attraheras och använder i hög grad butiker och personal som uppfattas som kompetenta och serviceinriktade. Sammanfattningsvis är Generation Y i hög grad emotionell i valet av produkter men rationell i val av distributionskanal. 55 plus å andra sidan är mer rationell i val av produkter men emotionella i sina val av distributionskanaler.</p><p>Dessa resultat innebär att generationerna bör bearbetas på olika sätt och standardiserad massmarknadsföring skall ifrågasättas. Studien indikerar även att traditionella marknadsföringsmetoder bör omprövas och mer fokus ges till ”nya” alternativa kommunikationskanaler, exempelvis alternativa Internetbaserade kommunikationskanaler, varumärkesambassadörer samt produktplaceringar och detta främst för Generation Y.</p><p>Nyckelord: Köpbeteende, Generation Y, Generation 55 plus, Marknadskommunikation, Segmentering, Generations kohorter.</p><p>Handledare: Ph D Anders Parment</p>

Word-of-mouth communication (WOMC) has been recognized as a powerful marketing communication medium that many consider beyond marketers' control and yet is a reliable, creditable, trustworthy information-gathering tool, especially in credence-based services (CBS). To date, the various types of WOMC messages have not yet been adequately studied in the context of CBS. Using the individual face-toface convergence interview (CI) technique as the primary data collection method of exploratory research, this study attempts to fill this gap by describing the types, the characteristics, and the significance of WOMC messages involved in a CBS information gathering process (e.g. selection of an Australian higher education service). Marketers in the higher education sector feel WOMC advertising is unfamiliar and less manageable, but powerful in practice, especially in recruiting overseas Asian students. This study took the strengths of computer-assisted qualitative data analysis software (CAQDAS), N*Vivo 2, to manage qualitative transcriptions and enhance the data analysis process in organizing, linking, coding categorizing, organizing, summarizing behaviour patterns in order to explore the insightful findings and answer research questions. The study summarizes participants' motivation items and the specific information gathering steps as the foundation to discover the three types of WOMC messages (service information gathering, subjective personal experience, and personal advice) the characteristics of WOMC messages and the significance of WOMC messages in the CBS information gathering process. In theoretical terms, the findings on the role of types of WOMC messages have extended Beltramini model in the information gathering stage. In terms of the management implications, this research advances the current understanding of the types of WOMC messages, insightful WOMC characteristics and significances in behaviour patterns in the CBS information gathering process. As a result, university marketers are able to effectively cultivate various types of WOMC messages in promotion campaigns.

Made available in DSpace on 2016-08-03T12:29:26Z (GMT). No. of bitstreams: 1 KLEBER MAZZIERO DE SOUZA.pdf: 2010131 bytes, checksum: 7a6f3a4eabba5db3bd3e79bd18e159d0 (MD5) Previous issue date: 2011-12-12 / The paper discusses the role of the musical element, the Jingle, within the framework of the advertising piece commonly called "commercial". In an attempt to investigate the premise that the Jingle lost significant importance in Digital Media s Age in comparison to advertising messages conveyed on twentieth century´s end by Radio and Television, the methodological techniques were applied Content Analysis, in search of measure and point out the significant decrease in the mean time for the Jingle in Digital Media s Age advertising pieces and Discourse Analysis, which allowed measuring the depletion in the use of language features structuring the musical-literary discourse of Jingle throughout the first decade twenty-first century Brazilian advertising. After the evaluation of quantitative and qualitative parameters of the production of Jingle in Digital Media s Age, the paper concludes that there was, in fact, waste of space and importance, and the Jingle, who has held the starring role, is now an supporting role within the communicational process with the market. / O trabalho aborda o papel desempenhado pelo elemento musical, o Jingle, dentro da estrutura da peça publicitária comumente chamada de comercial . Para averiguar a premissa de que o Jingle perdeu importância expressiva pela chegada da Era dos Meios Digitais em relação às mensagens publicitárias veiculadas até o final do século XX pelo Rádio e pela Televisão, as técnicas metodológicas aplicadas foram a Análise de Conteúdo, com a proposta de mensurar e apontar a significativa diminuição no tempo médio destinado ao Jingle nas peças publicitárias na Era dos Meios Digitais e a Análise do Discurso, que possibilitou aferir o empobrecimento no uso dos recursos de linguagem na estruturação do discurso músico-literário do Jingle ao longo da primeira década do século XXI na publicidade brasileira. Após a avaliação dos parâmetros quantitativo e qualitativo da produção do Jingle na Era dos Meios Digitais, o trabalho conclui que houve, de fato, perda de espaço e importância e que o Jingle, que já ocupou o papel de protagonista, hoje é um coadjuvante dentro do processo comunicacional com o mercado.

Made available in DSpace on 2016-08-03T12:29:49Z (GMT). No. of bitstreams: 1 MGiannotti.pdf: 2885696 bytes, checksum: 490a137a6341dec56d689e49ac25bed5 (MD5) Previous issue date: 2013-05-02 / On the one hand, the world of the XXI century with tools that enable increasingly being connected and dependent on communication technologies. The place where the internet is the main instrument for people to relate, interacts, consume, have fun and be informed. On the other side, almost an island from this technological trend, a space in which oral communication, trust, the value of the word, know the neighborhood and community are what prevails. It is more a phenomenon due to the growth of Class C in Brazil, after the launch of the Real Plan, by Fernando Henrique Cardoso government of former President Itamar Franco, and the implementation of social measures in subsequent years in the Luiz Inácio Lula da Silva government. The segment that represents 54% of the population and companies is a new frontier of business. Through literature search and document analysis for content analysis, this single case study will investigate how Banco Itaú communicates with these stakeholders to provide microcredit in the outskirts of São Paulo. In a world where we think the faster sensory and information technology will be in the future the oral communication can lead to important knowledge when we want to communicate with the Base of the Pyramid. / Por um lado, o mundo do Século XXI com ferramentas que possibilitam cada vez mais estarmos conectados e dependentes das tecnologias de comunicação, em que a internet prevalece como meio principal para as pessoas se relacionarem, interagirem, consumirem, se divertirem e se informarem. Do outro lado, quase que uma ilha à parte dessa tendência tecnológica, um espaço em que a comunicação oral, a confiança, o valor da palavra, o conhecer o vizinho do bairro e a comunidade são o que prevalece. Trata-se de mais um fenômeno decorrente do crescimento da Classe C no Brasil, posterior ao lançamento do Plano Real, por Fernando Henrique Cardoso no governo do ex-presidente Itamar Franco, e da implantação de medidas sociais nos anos seguintes, durante o governo de Luiz Inácio Lula da Silva. O segmento que representa 54% da população brasileira e desperta a atenção das empresas como uma nova frente de geração de riquezas e negócios. Por meio de pesquisa bibliográfica e análise documental para análise de conteúdo, este estudo de caso único investigará como o Banco Itaú se comunica com esse público para oferecer o microcrédito na periferia da cidade de São Paulo. Num mundo em que se pensa quanto mais rápidas e sensoriais serão as tecnologias de informação no futuro, o bom e velho bate-papo pode levar a conhecimentos importantes quando queremos nos comunicar com as camadas populares da população.

Modeindustrin präglas av ett uppmärksammande kring industrins förorening och dess miljörelaterade hållbarhetsproblematik. Till följd av detta har det skett en implementering av hållbarhet inom den textila värdekedjan. För att attrahera nya och existerande kunder till sina mer hållbara produkter arbetar modeföretag kontinuerligt med att formulera budskap innehållande påståenden om miljörelaterad hållbarhet. Det har dock visat sig att detta är ett svårt budskap att förmedla och ännu svårare är det för företag att få sina konsumenter att lita på, uppfatta och ta till sig den information som kommuniceras ut då grön marknadsföring ofta möts med skepsis. För att skapa förståelse för vad som ligger till grund för denna problematik undersöker denna studie konsumenters attityder och tolkningar till gröna annonser från modeföretag. Denna studie tar sin form genom en kvalitativ undersökning som jämför om det finns skillnader mellan de attityder och tolkningar som konsumenter i olika åldersgrupper bildar. Undersökningen har genomförts genom fyra stycken fokusgruppsintervjuer bestående av totalt 18 respondenter. Nio av respondenterna var i åldrarna 22-25 och de resterande nio i åldrarna 45-58. Studiens resultat visar på att det förekommer likheter såväl skillnader mellan hur konsumenter av olika åldersgrupper tolkar gröna annonser samt vilka attityder de bildar mot annonseras budskap. Studien påvisar att dessa likheter och skillnader grundar sig i annonsernas utformning vilket innefattar de termer som används, den textmängd som förekommer, om annonsen innefattar miljömärkningar samt vilka bilder och färger som återfinns i annonsen bildar konsumenterna olika attityder. Annonsernas utformning har även en inverkan på hur konsumenter tolkar de grön annonserna, om de upplevs som mer eller mindre miljövänliga samt om konsumenterna uppfattar de gröna annonserna som trovärdiga. / The fashion industry has been characterized by an awareness of the industry's pollution and its environmental-related sustainability issues. As a result, there has been an implementation of sustainability within the textile value chain. To attract new and existing customers to their more sustainable products, fashion companies continuously work with formulating messages containing environmental claims. However, it has been found that this is a difficult message to convey and it is even harder for companies to get their consumers to trust, perceive and receive the information communicated when consumers have a skeptic attitude towards green marketing. In order to create an understanding of the underlying causes of this problem, this study investigates consumers attitudes and interpretations of green advertisements from fashion companies. This study takes shape through a qualitative research method which compares if there are differences between the attitudes and interpretations from consumers of different age groups. The research has been conducted through four focus group interviews consisting of a total of 18 respondents. Nine of the respondents were in the ages of 22-25 and the remaining nine were in the ages of 45-58. The results of the study indicate that there are both similarities and differences between how consumers of different age groups interpret green advertisement and what attitudes they form against the advertised messages. The study shows that these similarities and differences of consumers attitudes are based on the formation of the advertisement. The formation also has an impact on how consumers interpret the green advertisements, if they are perceived as more or less environmentally friendly, and if consumers perceive the green advertisements as credible.