This dissertation studies important issues in supply chain management and marketing interface research: competition, product line design, and channel efficiency, at the presence of vertically differentiated products. Vertical differentiation as a means of price discrimination has been well-studied in both economics and marketing literature. However, less attention has been paid on how vertical differentiation has been operationalized. In this dissertation, we focus our study on two types of vertical differentiation: the one created by a product line which is produced by the same firm, and the one created by products from different firms. We especially are interested in the so-called private label products vs. the national brand products. Specifically, this dissertation explores how vertical differentiation can affect the interactions among the members of a supply chain in several different contexts. In the first piece of work, we use a game theoretic model to explore how the ability of a retailer to introduce a private label product affects its interaction with a manufacturer of a national brand. In the second essay, we are investigating how an original equipment manufacturer (OEM) will be affected by the entry of a competitor when there are strategic suppliers of a critical component. If these suppliers behave strategically, it is not clear that the entry of other players will necessarily be harmful to the incumbent. In the last work, we pay our attention to an emerging change happening in the industry: some retailers begin to sell their private labels through their competitors. We investigate the strategic role of a retailer selling her own private label products through another retailer. In summary, this dissertation illustrates how vertical differentiation play a crucial role in firms' supply chain as well as marketing strategies. Therefore, it is important for firms to recognize these strategic issues related to vertically differentiated products while making operations/marketing decisions. / text

With the value of initiating contact or a relationship being intangible, marketing departments are currently struggling to prove their contribution to the business. Evaluating the efficiency of B2B marketing investments has been proven hard, and the prerequisites for doing so are many. However, the enabling of measuring marketing efficiency would provide companies with a tool for prioritizing between marketing investments and thus optimize budget allocation and business value. This study aims to examine the underlying technical and organizational difficulties of evaluating the efficiency of marketing investments, as well as contributing with guidance on how to overcome them. By combining an exploratory theoretical investigation and a case study that followed a descriptive approach, this study covers the investigated phenomena in both a general and a specific context. The technical difficulties of evaluating marketing efficiency that were found include contamination of data due to unstructured gathering of field data, unaligned definitions, and a high level of individual judgment when categorizing data. Findings on organizational difficulties concentrate on the Sales-Marketing Interface (SMI) and include missing feedback loop between the two departments, unaligned goals and rewards, unstructured handover phase, and broken information streams. Finally, the authors suggest a number of measures that can be taken in order to solve the stated difficulties and excel in SMI and marketing intelligence maturity towards a state where marketing efficiency can be evaluated. By comparing theory to empirical findings, a connection between theory and practice is established, which contributes to bridging the theory-practice gap that exits in B2B marketing research. In specific, this study contributes to science by presenting a number of measures that can help organizations enable the assessment of marketing efficiency. Yet, further research on the effect marketing has on customer lifetime is necessary. / Eftersom värdet av att initiera en kontakt eller en relation är ogripbar behöver dagens marknadsavdelningar kämpa för att bevisa sitt bidrag till företagets affär. Att utvärdera den inre effektiviteten i investeringar i industriell marknadsföring är bevisat svårt och de nödvändiga förutsättningarna är många. Dock skulle möjliggörandet av mätning av marknadsföringseffektivitet kunna ge företag ett verktyg för att prioritera mellan olika investeringar i marknadsföring och därmed också optimera budgetallokering och affärsvärde.  Denna studie syftar till att undersöka de underliggande tekniska och organisatoriska svårigheterna med att utvärdera effektiviteten i marknadsföringsinvesteringar, liksom även att bidra med guiding för hur dessa ska överkommas. Genom att kombinera en explorativ teoretisk undersökning och en fallstudie genomförd med ett deskriptivt tillvägagångssätt studeras det undersökta fenomenet i både en generell och en specifik kontext. Resultatet visar att de tekniska svårigheterna med att utvärdera marknadsföringseffektivitet inkluderar nedsmutsning av data till följd av ostrukturerad insamling av fältdata, ickeöverensstämmande definitioner och en hög nivå av individuell bedömning då data kategoriseras. Det organisatoriska svårigheterna är koncentrerade till gränssnittet mellan sälj och marknadsföring och inkluderar bristande feedback-loop mellan det två avdelningarna, icke-överensstämmande mål och belöningar, ostrukturerad överlämningsfas och brutna informationsströmmar. Slutligen föreslår författarna ett antal åtgärder som kan vidtas för att lösa dessa svårigheter och därmed excellera gränssnittet mellan sälj och marknadsföring samt mognadsgraden av intelligent marknadsföring till en studie där marknadsföringseffektivitet kan utvärderas.  Genom att jämföra teori med empiriska resultat sammankopplas teori med praktik, vilket bidrar till att överbygga det forskningsgap mellan teori och praktik som existerar i forskningen om indutriell marknadsföring. Mer specifikt så bidrar denna studie till vetenskaper genom att presentera ett antal åtgärder som kan möjliggöra bedömning av marknadsföringseffektiviteten. Ändock finns ett behov av vidare forskning vad gäller effekten marknadsföring har på kundens livslängd.