The paper's purpose has evolved during the process of researching and writing it. In the beginning it was to investigate if art and culture could increase the strength and knowledge of a brand and if there existed a knowledge about this amongst Swedish companies, situated in Stockholm. During the process the purpose has evolved into exploring the type of companies that acknowledge this and those that don't. By using Bourdieu's terminology and tools, the reasons behind the use of art has been analyzed. The paper employs an explorative approach by accessing data through interviews and public data provided by the Internet through web pages and government files. The paper comes to the conclusion that what Holt calls cultural branding has not evolved, when looking at the companies that are accurate for this study. Out of 24 companies only one comes close to observing socio cultural movements through the arts. The rest are occupied with emotional branding. To reach a level where a person or a company actually uses art to add emotions to the brand in a strategic way, that person, and the company as an extension of the persons habitus, need to have a large accumulated bank of cultural capital and be able to use it in social events to widen their social capital and therefore realize the possibilities of gaining from these relationships in a monetary capital sense. Art is also used in an unconscious way to add to the holistic brand. When the act is not done with a strategic plan in mind, it is explained by the fact that these individuals lack cultural capital that is evaluated by the group at large. The study of the field indicates that a movement is made from the economic field into the cultural without an equal movement in the other direction. In the economic sector cultural capital seems to be important and the Swedish cultural field contains smaller fields in the field, for example the tribe that hold the power. This tribe is well entangled in both the top hierarchy of the economic and the cultural field.

No description available.

Allt fler näringsidkare väljer idag det sociala mediet bloggar som plattform för att marknadsföra sin verksamhet. Bakgrunden till denna utveckling är att kommersiella meddelanden avseende ett företags produkter eller tjänster som förmedlas av en annan part via bloggar visat sig uppfattas som mer trovärdiga än budskap som kommer från företaget via andra kanaler. Mot bakgrund av att den förmedlande parten på en blogg vanligtvis är en fysisk person som förmedlar såväl kommersiella som icke-kommersiella meddelanden suddas gränsen mellan kommersiella och icke-kommersiella meddelanden vid marknadsföring på bloggar ut. Gränsen blir flytande, vilket gör det svårt att avgöra vilket regelverk som är tillämpligt vid utförandet av innehållskontroll av meddelanden som kommuniceras via bloggar. Annonsörer utnyttjar detta faktum genom utförandet av dold marknadsföring, vilket idag har blivit så vanligt förekommande att den anses närmast omöjlig att överblicka. Mot denna bakgrund anses det finnas ett behov av att förtydliga hur innehållskontrollen avseende kommunikation i bloggar bör utföras. När det finns ett uttryckligt marknadsföringsavtal mellan bloggaren och annonsören är det enkelt att avgöra att både annonser som publiceras på hemsidan samt blogginlägg som är att hänföra till detta avtal är föremål för marknadsföringslagens (2008:486) tillämpning. Bedömningen är dock svårare när det inte föreligger ett uttryckligt avtal mellan näringsidkaren och bloggaren utan det som föranlett marknadsföringen är att näringsidkaren ifråga kostnadsfritt skickat en produkt till bloggaren med en förhoppning att bloggaren i utbyte ska skriva ett positivt blogginlägg om denna produkt. Frågan blir då om det går att definiera situationen som att näringsidkaren och bloggaren ingått ett underförstått realavtal som bör föranleda marknadsföringslagens tillämpning. Syftet med denna uppsats är att i första hand utreda marknadsföringslagens tillämplighet på meddelanden som förmedlas via bloggar. Den oftast avgörande frågan för denna bedömning är hur gränsdragningen ska göras mellan kommersiella och icke-kommersiella meddelanden. En frågeställning som utreds i detta syfte är om det krävs att det föreligger ett uttryckligt marknadsföringsavtal mellan en näringsidkare och en bloggare för att ett positivt inlägg som bloggaren har skrivit om näringsidkarens verksamhet ska bli föremål för marknadsföringslagens tillämpning.   Vid en tillämpning av marknadsföringslagen ställs det vissa särskilda krav på kommersiella meddelandens innehåll. Syftet är därför vidare att analysera vad som krävs för att dessa krav ska anses uppfyllda. Det vanligen mest kritiska kravet avseende kommersiella meddelanden i bloggar är kravet på reklamidentifiering och sändarangivelse som stadgas i 9 § MFL. Ett större utrymme har därför lämnats till frågan hur kommersiella meddelanden i bloggar bör utformas för att uppfylla dessa krav. Utöver detta syftar även kapitel 3 till att utreda under vilka förutsättningar såväl annonsören som bloggaren kan ställas till ansvar för meddelandets utformning och innehåll. Även marknadsföringslagens sanktioner utreds då avsikten är att senare i uppsatsen resonera kring dess effektivitet. Uppsatsen syftar även till – utan anspråk på fullständighet – att diskutera marknadsföringslagens regler avseende innehållskontroll av kommersiella meddelanden utifrån ett de lege ferenda-perspektiv. Med anledning av den ökade förekomsten av marknadsföring på internet går det enligt min mening att diskutera ändamålsenligheten av att tv-reklam är föremål för mer begränsande regler än reklam på internet. Syftet med uppsatsen är mot denna bakgrund att belysa skillnader och likheter mellan marknadsföringslagen och radio- och tv-lagen (2010:696) för att ur ett mer övergripande marknadsföringsperspektiv diskutera om det finns skäl för att implementera en liknande särreglering avseende reklam som kommuniceras på internet.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur och varför företag i friluftsbranschen arbetar med grön marknadsföring samt vilken grön strategi företagen har. Metod: Studien är kvalitativ i form av en komparativ flerfallsstudie med en deduktiv ansats. Teorin beskrivs först för att sedan jämföra teorin med det empiriska materialet. Empirisk data har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer och sekundärdata såsom internetkällor och elektroniska rapporter. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen berör olika områden inom grön marknadsföring. Teorin tar upp segmentering och targeting utefter kunders gröna karaktärsdrag, grön positionering, de fyra gröna P:na i marknadsmixen samt anledningar till varför företag arbetar med grön marknadsföring internt och externt. Slutsatser: Fallföretagen segmenterar inte marknaden efter kundernas gröna karaktärsdrag. Det ligger dock i deras affärsidé eller vision att positionera sig grönt. Överlag arbetar fallföretagen aktivt och ambitiöst med gröna produkter genom att försöka minimera produkternas miljöpåverkan under hela deras livscykel, från råmaterial till återvinning. Vad gäller grönt pris ger majoriteten av företagen i viss mån rabatter till de kunder som lämnar in slutanvända produkter och när det kommer till grön plats använder företagen policys och samarbeten för att få sina leverantörer att anta mer miljövänliga normer. Alla fallföretag väljer även produktionsplats efter grönhet men däremot inte distributionsplats. Vad gäller grön påverkan arbetar fallföretagen med olika kanaler men kommunicerar främst via Internet. De kommunicerar miljömässiga attribut i tillägg till andra attribut och merparten anser att deras produkters grönhet idag inte kan utgöra en källa till differentiering. De arbetar även med flertalet strategier för att minimera risken att anklagas för greenwash. Fallföretagen uppger liknande och olikkartade anledningar till varför de arbetar med grön marknadsföring internt och externt. Internt handlar det främst om en reaktion på konkurrenternas gröna åtaganden, att det är en del av företagens filosofi samt att de vill locka till sig kompetent personal. Externt handlar det om att accelerera en samhällsförändring och skapa en marknad för gröna produkter. Alla företag kan ses som ambitiösa gröna företag och hamnar efter teorin i de gröna strategierna "shaded green" och "extreme green", enligt "The green marketing strategy matrix".

<p>Samhället har på senare tid allt mer uppmärksammat frågor angående miljö och klimatförändringar. För många företag har det blivit en viktig del att visa på miljöengagemang, varpå marknadsföring av gröna attribut har blivit vardag.</p><p>Denna uppsats undersöker vad som ligger till grund för fyra företags satsning på grön marknadsföring, samt undersöker dessa företags bakomliggande miljöarbete.</p><p>De fyra fallföretagen är verksamma i energibranschen och har alla sitt säte i sydsverige. </p><p>De huvudsakliga slutsatserna i undersökningen var att graden av engagemang speglade av sig i hur väl företagen lyckades med frågor kring marknadsföring av gröna attribut, samt att en väl fungerande grön marknadsföring har sin grund i ett trovärdigt bakomliggande miljöarbete.</p>

Samhället har på senare tid allt mer uppmärksammat frågor angående miljö och klimatförändringar. För många företag har det blivit en viktig del att visa på miljöengagemang, varpå marknadsföring av gröna attribut har blivit vardag. Denna uppsats undersöker vad som ligger till grund för fyra företags satsning på grön marknadsföring, samt undersöker dessa företags bakomliggande miljöarbete. De fyra fallföretagen är verksamma i energibranschen och har alla sitt säte i sydsverige. De huvudsakliga slutsatserna i undersökningen var att graden av engagemang speglade av sig i hur väl företagen lyckades med frågor kring marknadsföring av gröna attribut, samt att en väl fungerande grön marknadsföring har sin grund i ett trovärdigt bakomliggande miljöarbete.

Marknadsföring är något som ständigt förändras. I takt med att ny teknik uppfinns så uppstårnya annonseringsmöjligheter. Detta kan leda till en mer personanpassad marknadsföring. Omdetta går för långt med för mycket personlig dataanvändning kan det dock leda till attkonsumenten får en negativ bild av marknadsföringen. Denna studie syftar till att undersökanågra av de aspekter som behandlar detta, framförallt positionering och köphistorik, för att sehur de påverkar konsumenternas uppfattning av reklam. Studien grundar sig på enenkätundersökning där ett antal scenarion presenterades där respondenten sedan fick svara påhur denne hade reagerat i olika situationer. Resultatet av detta visar på att positionsbaseradmarknadsföring lätt kan bli för personlig och därmed upplevas som något negativt. Det tyderäven på att ett aktivt val i vad man vill använda sig av för olika funktioner spelar stor roll förhur reklam upplevs.

Studien har undersökt hur grön marknadsföring online tillämpas i praktiken. Studien har fokuserat på sex stycken olika varumärken i livsmedelsindustrin och hur de tillämpar grön marknadsföring digitalt via sina hemsidor. Alla varumärken verkar inom mjölk -och yoghurtindustrin eller tillverkar alternativ till vanlig mjölk och yoghurt. De olika varumärken som har undersökts är: Alpro, Oatly, Sproud, Arla, Skånemejerier och Valio. Den gröna marknadsföringen blir mer och mer aktuell i vårt samhälle och det har därför varit ett intressant ämne att studera. Syftet med studien har varit att undersöka hur företag marknadsför sitt varumärke online samt att undersöka hur den gröna marknadsföringen framhäver de gröna aspekterna med sitt varumärke online. Utgångspunkterna har varit tidigare forskning om grön marknadsföring, digital marknadsföring och olika teorier inom grön marknadsföring. Mycket av den existerande forskningen kring grön marknadsföring utgår från ett konsumentperspektiv och det har därför varit intressant att undersöka varumärket i sig istället. Metoden som har använts i arbetet at varit ett induktivt förhållningssätt samt en deduktiv innehållsanalys. Studien har undersökt delen ”om oss” eller liknande namn från hemsidan för att lättare kunna jämföra och dels för att vissa varumärken gjort om sina förstasidor på grund av Covid-19. En enskild bransch har valts för att undersökningen ska bli så jämförbar som möjligt. Vid två olika tillfällen har skärmavbilder tagits av alla varumärkes hemsidor och sparats ned för att inget innehåll ska hinna ändras under studiens gång. Hemsidorna har sedan kodats utifrån två olika teorier om grön marknadsföring, Concrete och Abstract marketing appeals samt Means-End Chain Conceptualization of Advertising Strategy (MECCAS). Resultaten i studien har i hög grad återspeglat det som tidigare forskning kommit fram till. Företagen i studien använder sig av grön marknadsföring på liknande sätt och de inkluderar både text och bild i sin marknadsföring.

Syfte: Att skapa förståelse för hur privatpersoner reagerar på välgörenhetsorganisationers marknadsföringsstrategier. De centrala frågorna är om privatpersoner främst donerar utifrån altruistiska eller egoistiska skäl, samt om emotionell marknadsföring eller orsaksrelaterad marknadsföring leder till flest antal donationer.  Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där 248 svar samlades in. Undersökningen genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval och analyserades sedan med en deskriptiv analys och en korrelationsanalys. Resultat och slutsats: Både altruistiska skäl och egoistiska skäl är inblandade i donationsbeslut, men de altruistiska skälen är dominerande. Vidare visar studiens resultat att emotionell marknadsföring har ett starkare samband med hög donationsfrekvens än orsaksrelaterad marknadsföring. Det framgår även att negativ emotionell marknadsföring får fler privatpersoner att vilja donera i jämförelse till positiv emotionell marknadsföring.  Examensarbetets bidrag: Arbetet väntas ge värdefull information om hur potentiella givare svarar på emotionell marknadsföring och orsaksrelaterad marknadsföring, samt insikt i de bakomliggande skälen till donationer. Detta kan vara av värde för välgörenhetsorganisationer för att kunna bidra med mer pengar till forskning och välgörenhet.  Förslag till fortsatt forskning: Vidare studier kan bedrivas kring hur donatorers preferenser varierar beroende på vilket område den avsändande välgörenhetsorganisationen verkar inom.

An excellent marketing strategy is crucial for companies’ success. Previous studies show positive effects from external and internal marketing. The purpose of this study was to observe differences in attitudes toward companies using external or internal marketing. The relationship between attitude and purchase decision was examined. A survey was conducted on students using the ABC-model for attitudes with Likert scale. A mean was calculated for general attitudes. No statistically significant differences were found. Knowledge about companies’ internal marketing tended to affect both attitudes and purchase decision in a negative manner. External marketing had no impact on attitudes nor purchase decision. / En bra marknadsföringsstrategi är viktigt för att företag skall bli framgångsrika. Tidigare studier har visat positiva effekter av extern och intern marknadsföring. Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i generella attityder till företag som bedriver extern och intern marknadsföring. Hur attityderna påverkade köpbeslutet observerades. En enkätstudie på studenter gjordes med hjälp av ABC-modellen för attityder och besvarades med Likertskala. Medelvärde räknades ut för generella attityder. Resultaten visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna. Vetskap om företagets interna marknadsföring tenderade att påverka både attityder och köpbeslutet negativt. Extern marknadsföring hade ingen inverkan på attityder eller köpbeslut.