Previous research on the art of military engineering indicates that the development of this support branch focuses on technological and organizational advancements whereas theory development seems to be lacking. The purpose of this study is to explore the extent to which J.F.C Fuller´s theory might be able to address the scientific gap that exists today, by considering the possible impact of military engineering on the outcome of a historical land operation. The study uses a case study to examine the four offensives of the Soviet Union’s Operation Bagration, drawing on a theoretical framework derived from contemporary maneuver warfare theory by J.F.C Fuller. This theory contains the physical elements of war: mobility, offensive power and protection and Fuller´s physical principles of war with their tactical and strategical classes. These classes and elements are applied throughout this study to analyze the occurrence of military engineering and their effect on the operation. The findings of the study show that J.F.C Fuller´s theory can be applied to historical offensives to examine the effects military engineering has on the outcome. The effects can for example be explained through the contribution military engineering has on limiting the opponent’s mobility and enabling the envelopment of the opponent’s flanks through mobility.

Både norska och svenska armén utvecklar förband på Nordkalotten, men vilka markoperativa förändringar görs och hur påverkas krigföringsförmågan av dem? Studiens syfte är att beskriva dessa reformer och med beskrivningen utveckla teorin om krigföringsförmåga. Teoriutvecklingen görs genom att kombinera teorin med analysramverken DOTMLPF-I och TURVLUS. Därigenom vässas relevansen för krigföringsförmåga som begrepp för förband och förmågor. Studien är en deduktiv teorikonsumerande flerfallsstudie, med empiri från nationella officiella dokument, den vetenskapliga miljön samt intervjuer med markoperativa befälhavare verksamma på Nordkalotten. I fallen syns satsningar både på brigadsystem och territorialförsvarsförband. Det är en blandning av framtida och äldre teknik, där frågetecken reses kring framtida krigföring i det elektromagnetiska spektrumet. Att kunna verka i den kärva subarktiska miljön är även fortsättningsvis viktigt och märks delvis i förändringsriktningarna. Studien gjorde inledningsvis en ansats att undersöka markoperativ förändring driven av klimatförändringar, men kunde avskriva det som förändringsorsak inom överskådlig framtid. Annars ses såväl ekonomiska, säkerhetspolitiska och nostalgiska skäl till förändring. Studien visar att begreppet krigföringsförmåga är brett och mångfacetterat. Vidare forskning kan utveckla begreppet genom en metodologisk breddning där kvalitativa och kvantitativa metoder breddar ansatsen. Vertikal kombination av analysteorier belyser delsystemens plats och roll i större system. Den bör dock inte ske slentrianmässigt utan även fortsättningsvis kan och bör analyser med enbart TURVLUS eller DOTMLPF-I räcka till för smalare syften.