Previous research on the art of military engineering indicates that the development of this support branch focuses on technological and organizational advancements whereas theory development seems to be lacking. The purpose of this study is to explore the extent to which J.F.C Fuller´s theory might be able to address the scientific gap that exists today, by considering the possible impact of military engineering on the outcome of a historical land operation. The study uses a case study to examine the four offensives of the Soviet Union’s Operation Bagration, drawing on a theoretical framework derived from contemporary maneuver warfare theory by J.F.C Fuller. This theory contains the physical elements of war: mobility, offensive power and protection and Fuller´s physical principles of war with their tactical and strategical classes. These classes and elements are applied throughout this study to analyze the occurrence of military engineering and their effect on the operation. The findings of the study show that J.F.C Fuller´s theory can be applied to historical offensives to examine the effects military engineering has on the outcome. The effects can for example be explained through the contribution military engineering has on limiting the opponent’s mobility and enabling the envelopment of the opponent’s flanks through mobility.

I samband med att Afghanistan själva skall ta över säkerhetsansvaret i landet från 2015 kommer en stor del av framgången bero på den afghanska arméns (ANA) förmåga och färdigheter. Avseende dess kapacitet att klara av denna uppgift har det framförts tvivel. Mot bakgrund av detta kommer den afghanska arméns krigföringsförmåga i nutid att undersökas i denna uppsats i syfte att kartlägga eventuella förtjänster samt brister som i sin tur kanske kan ge en fingervisning om framtiden.   Metoden utgörs av en fallstudie av (ANA) där ett analysverktyg skapas med hjälp av J.F.C Fullers teorier om krigföringsförmåga han framför i sin bok ”The Foundations of the Science of War” och specifikt det han benämner som the threefold order. Krigföringsförmågan delas i sin tur in i fysiska, konceptuella och moraliska faktorer.   Med hjälp av detta analysverktyg sorterar jag undersökningsmaterialet, som framförallt utgörs av rapporter från det amerikanska försvarsdepartementet och kongressen, med hjälp av kvalitativ textanalys.   Avslutningsvis besvaras den övergripande frågeställningen genom en analys av det insamlade undersökningsmaterialet och en avslutande diskussion.   Det övergripande resultatet är att ANA har gjort stora framsteg under de senaste åren men att den samlade krigföringsförmågan bedöms som låg. Inom de fysiska faktorerna är det framförallt den låga krigsdugligheten bland fältförbanden samt inom flygvapnet och stödfunktionerna som drar ner betyget. Inom de konceptuella är det bristen på utbildare, den svaga rekryteringen och utbildningen av underofficerare och olika traditioner inom officerskåren. Det som är sämst är de moraliska faktorerna där framförallt etniska problem och nepotism bidrar till splittring inom armén.

This thesis analyzes the origins and development of conceptions of the relationship between violence and politics characteristic of twentieth century fascist thought. It critiques existing approaches to fascism and fascist ideology in the interdisciplinary field of fascist studies and proposes and employs an alternate approach which centres and emphasizes the flexibility and mutability of fascist thought and denies that any particular complex of beliefs or concepts can be said to constitute an ‘essence’ or ‘heart’ of fascist ideology. Morphological studies are offered of four discursive traditions in fascist and fascist-adjacent thought with respect to violence and politics: German military theory of the late nineteenth and early twentieth centuries; the ‘new’ French nationalism of the fin-de-siècle; the genre of ‘future warfare’ around and after the First World War; and the work of Ernst Jünger and Carl Schmitt. The thesis concludes with some consideration of the continuities and discontinuities made apparent in the morphological studies, an argument that those results vindicate the initial framing, and some avenues for extending them into areas of concrete contemporary relevance. / Graduate